Sök:

Sökresultat:

766 Uppsatser om Muntligt lärande - Sida 42 av 52

Sjuksk?terskors f?ruts?ttningar f?r att identifiera sepsis inom h?lso- och sjukv?rden : En litteratur?versikt med mixad metod

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.

Hur dagsljusinslÀppet pÄverkar upplevelsen av ett rum

Bakgrunden till denna rapport ligger i hur arkitekturkonsten genom tiden behandlat dagsljuset med sto?rsta precision fo?r att pa? ba?sta sa?tt ta tillvara pa? dess kvalite?er, och hur den tekniska revolutionen med artificiell belysning idag pa?verkat va?rt sa?tt att behandla dagsljus.Syftet med studien a?r att bidra till kunskapen om hur dagsljusinsla?ppet pa?verkar upplevelsen av ett rum. Ma?let a?r att klargo?ra hur dagsljusinsla?ppets proportioner och placering pa?verkar hur det infallande ljuset upptra?der i rummet och hur det inverkar pa? hur rummet upplevs. Studien a?r ta?nkt att kunna anva?ndas av planerare fo?r att i trivsamhetssyfte skapa ett sa? bra dagsljusinsla?pp som mo?jligt.

Krigsjournalistik - Att rapportera frÄn det bortglömda kriget i Afghanistan

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Att se med nya ögon : En studie i vuxnas lÀrande frÄn ett symbolinteraktionistiskt perspektiv

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie var att undersöka vuxnas upplevelse av att studera, i perspektivet socialisation och identiteters rekonstruktion genom studier. Studiens preciserade syfte var hur individen rekonstrueras genom studier med frÄgestÀllningar utifrÄn centrala temata i den teoretiska ramen: Hur uppstÄr mötet med det rekonstruerande sjÀlvet? Hur upplever och vad blir konsekvensen av individens möte med den generaliserade andre? Hur upplever individen mötet med de signifikanta symbolerna och vad innebÀr detta möte? Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ, öppen riktad intervjuundersökning. Respondenterna bestod av nio kvinnor studerande pÄ OmvÄrdnadsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet, inom den kommunala vuxenutbildningen. Data som framkom vid intervjuerna transkriberades ord för ord och analyserades dÀrefter utifrÄn en teoriram som grundade sig pÄ Moira von Wright och George Herbert Meads symbolinteraktionistiska perspektiv.

Strategi för att kommunicera produkten fiberanslutning : Fallstudie pÄ BjÀre Kraft Bredband AB

SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.

Journalen i vardagen, vardagen i journalen : En fallstudie av social dokumentation pÄ ett Àldreboende

Denna kandidatuppsats handlar om den sociala dokumentationen pÄ ett kommunalt Àldreboende i Stockholmsregionen. Studiens fokus Àr pÄ den sociala journalen, som skrivs av undersköterskor och vÄrdbitrÀden och regleras i SocialtjÀnstlagen. I dessa yrkeskategorier saknar mÄnga anstÀllda formell yrkesutbildning och mÄnga har svenska som andrasprÄk. Kraven pÄ dokumentation har skÀrpts under de senaste femton Ären, och tidigare forskning visar att det finns svÄrigheter med att implementera den nya lagstiftningen. Satsningar har gjorts för att höja sÄvÀl yrkesmÀssig som sprÄklig kompetens.Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett kontextuellt perspektiv problematisera den sociala journalen som medierande redskap och som text.

Sjuksk?terskors upplevelser av spr?kliga barri?rer i patientm?ten : En litteratur?versikt

Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

Penna eller tangent? En jÀmförelse av 10 pojkars berÀttelser skrivna pÄ dator och för

Syfte:Denna studie har gjorts för att belysa pojkars förmÄga att uttrycka sig i skrift. SomlÄgstadielÀrare med 25 Ärs erfarenhet har jag lÀnge sökt en metod som underlÀttar för pojkaratt skriva ner sina tankar, som de muntligt kan berÀtta om men har svÄrt att fÄ pÄ prÀnt.Funderingar har kretsat kring motoriska svÄrigheter och bristande intresse. Den norskeforskaren och lÀrarutbildaren Arne Tragetons metod att starta skrivinlÀrning pÄ dator Àrupphov till studien om hur pojkar kan utveckla sin skriftsprÄksinlÀrning med datorns hjÀlp.Syftet med studien Àr att jÀmföra datorskriven text med handskriven för att se om det finnsskillnader i dessa vad gÀller kvalitet och antal ord. UtgÄngspunkt Àr följande frÄgestÀllningar:? Vilka skillnader finns i pojkars berÀttelser som Àr skrivna pÄ datorn jÀmfört medberÀttelser som Àr skrivna för hand?? Hur stor möda krÀvs för att lÀra sig tangentbordet?? Hur stor möda krÀvs för att lÀra sig skriva med penna?? Vilka vinster och förluster kan lÀrarna se i jÀmförandet av datorskrivning ochhandskrivning?Teori:I huvudsak Àr det Tragetons metod och Lundbergs teorier om lÀs- och skrivinlÀrning sombehandlas i litteraturgenomgÄngen dÄ dessa har skilda perspektiv pÄ skriftsprÄksutveckling.Trageton förordar den analytiska helordsmetoden och Lundberg stÄr för ett syntetisktförhÄllningssÀtt.

Inspiration eller intrÄng : En studie av skyddsomfÄnget inom möbelindustrin

I denna uppsats utreds hur stort skyddsomfÄng ett möbeloriginal har, det vill sÀga hur mycket en formgivare kan inspireras av ett original innan inspirationen övergÄr till att anses vara intrÄng i en skyddad rÀttighet. En god formgivning krÀver en ekonomisk insats som Àr förenad med ett visst mÄtt av risktagande. Formgivningsskyddet hjÀlper formgivaren att ÄterfÄ sin investering. PÄ EU-nivÄ regleras omrÄdet av Mönsterdirektivet och EG-förordningen för gemenskapsformgivning. Formgivningens utseende skyddas pÄ liknande sÀtt i de bÄda regleringarna och omfattar varje formgivning som inte ger ett annat helhetsintryck för den kunnige anvÀndaren.I den svenska lagstiftningen regleras omrÄdet av Mönsterskyddslagen och Lagen om upphovsrÀtt till konstnÀrliga och litterÀra verk.

NÀr kroppen förÀndras och hoppet om en framtid sviktar. : En litteraturstudie om kvinnors upplevelser i samband med att leva med diagnostiserad bröstcancer.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

FrÄn förort till prestige : En studie av invandrarelevers vÀg till och igenom stadens prestigegymnasium

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Retoriken ? verktyg och vinst i skolan : En undersökning av gymnasisters uppfattning om effekter av en kurs i retorik

Jag har med hjÀlp av en enkÀt undersökt vad en grupp elever frÄn NT-gymnasiet i JÀrfÀlla sjÀlva anser sig ha haft för nytta av en retorikkurs de genomgÄtt. Jag har tittat pÄ, om de anvÀnt sig av kunskaperna nÀr de gjort presentationer i andra Àmnen och om de tror att de fÄtt högre betyg i andra Àmnen pÄ grund av retorikkunskapen. Min hypotes var: Elever som gÄtt en retorikkurs har nytta av den i övrig utbildning. Min infallsvinkel var: Upplever elever att de har nytta av den retorikkurs de gÄtt, nÀr de gör presentationer i andra Àmnen? Jag har undersökt om de ocksÄ upplever sig ha fÄtt andra vinster av retoriken och jag diskuterar om ett ?embryo? till att bli en god samhÀllsmedborgare, en ?vir bonus? kunde anas och utlÀsas av enkÀtsvaren.

Rosor för det XXI:a Ärhundradet : En intertextuell analys av Iosif Brodskijs ?Zakri?at i zachlopo?ut petuchi...? och Anna Achmatovas ?Poslednjaja roza?

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Likhetsprincipen - en allm?n associationsr?ttslig princip? Om vilka kriterier som st?lls upp f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip samt likhetsprincipens uppfyllande av dem

Syftet med uppsatsen var att utreda vilka kriterier som g?ller f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip, samt besvara fr?gan om likhetsprincipen uppfyller kriterierna. Vad g?ller fastst?llandet av vilka kriterier som g?ller togs avstamp i r?ttsfallet NJA 2019 s. 23, d?r HD gjorde vissa principiella uttalanden avseende distinktionen mellan en sj?lvst?ndig r?ttsregel och en princip. Med hj?lp av denna distinktion, samt uttalanden i doktrin, utformades kriterierna f?r en allm?n associationsr?ttslig princip enligt f?ljande: - 1.

Samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd avseende v?rden av personer med diabetes typ 2 ? Sjuksk?terskors erfarenheter

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->