Sökresultat:
766 Uppsatser om Muntligt lärande - Sida 16 av 52
?DET A?R JU SA? MYCKET ANNAT HELA TIDEN? : Grundskolla?rares syn pa? digitala medier och MIK i skolan
Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.
Stokastiska processer f?r modellering av cellpopulationer: Simulerad cell?ldrande och f?ryngring p? populationsniv?
I den h?r rapporten till?mpas tv? f?rgreningsprocesser, en diskret tid Galton-Watson och en
kontinuerlig tid Markov f?rgreningsprocess, i syfte att studera hur en population av ?ldrande
celler utvecklas beroende p? populationens celldelningsf?rm?ga och delningshastighet, d?r
?ldrandet ?r direkt kopplat till ackumulering av defekta proteiner. Vi kollar ?ven p? effekten
hos cellens ?ldrande baserat p? hur k?nsliga de ?r f?r defekta proteiner. Populationens delningsf?rm?ga
har en avg?rande effekt p? hur v?l populationen v?xer och bibeh?ller ett l?gre
antal defekta proteiner hos cellerna, med dessa f?ruts?ttningar ses ytterligare effekt baserat p?
delnigshastigheten hos cellerna.
PopulÀrkultur i förskolan ur ett genusperspektiv
Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers förstÄelse för likhetstecknets
betydelse i skolÄr 3. I undersökningen anvÀnder vi oss utav ett test för att se hur eleverna
uppfattar likhetstecknet nÀr de löser matematiska utsagor skriftligt som involverar
likhetstecknet. Vidare kategoriserades eleverna utifrÄn deras förstÄelse för likhetstecknet
för att sedan se om de intervjuade eleverna bearbetar och angriper en matematisk utsaga
som involverar likhetstecknet pÄ ett sÀtt som stÀmde överens med vad det skriftliga
resultatet visade. VÄr undersökning visar att majoriteten av elever i denna klass har en
operationell förstÄelse för likhetstecknet vid skriftlig behandling men beskriver det muntligt
som om de hade en relationell förstÄelse. Det kan bero pÄ att pedagogers framstÀllning
beskriver symbolen som en relation mellan tal ?det skall vara lika mycket pÄ varje sida?
men anvÀnder likhetstecknet operativt t.ex.
Run (in the) forest, run!
Syfte:
Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation.
Metod:
Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar.
Resultat:
Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.
Att finna glÀdjen i sagolÀsning och berÀttandet : En undersökning av hur pedagoger i förskola/förskoleklass inspirerar barn till att uptÀcka glÀdjen kring berÀttandet och sagolÀsningen.
Syftet med vÄr uppsats var att skapa oss en bild om hur förskollÀrare inom förskola/förskoleklass inspirerar barn till att upptÀcka glÀdjen med sagolÀsning och muntligt berÀttande. Vi genomförde en undersökning med hjÀlp av kvantitativa enkÀter och kvalitativa intervjuer och observationer av lÀrare i förskolan.Slutresultatet visar att samtliga förskolor anvÀnde sig av sagor eftersom det mÄnga gÄnger ses som ett sjÀlvklart inslag i de dagliga rutinerna pÄ en förskola. FörskollÀrarnas instÀllning till barnlitteraturen Àr bÄde ett lÀrande och en mysfaktor. I de flesta fall anvÀndes boken som hjÀlpmedel till sagostunden men Àven andra former förekommer sÄsom sagopÄse, drama, flano, CD-skiva eller kassettband. NÀr det gÀller miljön kring sagolÀsandet Àr det ingen förskola/förskoleklass som har nÄgot givet lÀsrum utan soffan dominerar, dÀremot finns det förskolor som anvÀnder sig av ex.
Bildsamtalets komplexitet : Hur elever pÄ det estetiska programmet upplever att det Àr att samtala om sina bildarbeten
Fallstudien Àr en undersökning om hur gymnasieelever pÄ det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det Àr prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 Àr ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur tvÄ perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det Àr att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhÄllande till sitt eget skapande och lÀroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden Àr kvalitativ med vikten pÄ orden för att fÄ en förstÄelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen.
ADHD sett ur genusperspektiv : StÀmmer dagens norm pÄ flickors symtom?
VÄr uppsats handlar om ADHD sedd med genusperspektiv, tyngdpunkten ligger pÄ flickors problembild. Vi har börjat med en tillbakablick av medicinsk forskning och psykvÄrd, gÄr sedan genom dagens norm för ADHD diagnostisering. Vi tar upp dagens medicinska förklaring till hur ADHD uppstÄr samt skillnader i flickors respektive pojkars symtombild. Vi har anvÀnt oss av strukturerad intervjumetod. DÄ vi intervjuat fyra vÄrdnadshavare över Internet passade denna metod bÀst.
?Dom skulle aldrig ta en rosa bok? - Fyra lÀrare om pojkars attityd till lÀsning och skönlitteratur
Undersökningen som har genomförts grundar sig pÄ fyra lÀrares tankar och upplevelser av pojkars relation till lÀsning och skönlitteratur samt hur de arbetar med detta. LÀrarna arbetar pÄ högstadiet, Ärskurs 7-9. Vi har genomfört intervjuer som transkriberats och sammanstÀllts. Det visade sig att samtliga lÀrare upplevt att pojkar har ett större motstÄnd till lÀsning och skönlitteratur Àn vad flickorna har. Det visade sig ocksÄ att pojkarna vÀljer att lÀsa annan litteratur Àn vad flickorna vÀljer att lÀsa.
"LĂ€ngst ner, nĂ€st sista dörren pĂ„ höger sida" : Ăkad orienterbarhet för ett tryggare besök pĂ„ VĂ„rdcentralen
Det hĂ€r Ă€r ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning, dĂ€r en studie av ett vĂ€ntrum inom primĂ€rvĂ„rden i VĂ€stmanlands lĂ€n, ĂngsgĂ„rdens VĂ„rdcentral i Surahammar har gjorts.Syftet med detta examensarbete har varit att förtydliga vĂ€gledningen pĂ„ ĂngsgĂ„rdens vĂ„rdcentral sĂ„ att det blir enklare för besökarna att hitta. Avsikten var att finna de nuvarande bristerna i vĂ€gledning i det befintliga vĂ€ntrummet och utifrĂ„n empiri frĂ„n omvĂ€rldsanalys, litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och observationer skapa ett gestaltningsförslag som kan bidra till ett tryggare besök pĂ„ vĂ„rdcentralen. Vilket i sin tur kan generera en högre helhetsupplevelse av besöket och underlĂ€tta bĂ„de för besökare och personal.I mitt gestaltningsförslag har jag formgivit ett skyltsystem för att leda besökare mer förutsĂ€gbart Ă€n tidigare. Till konceptet hör en översiktskarta som hjĂ€lper besökarna, att pĂ„ egen hand, ta reda pĂ„ var lĂ€karen har sitt rum. Vidare har ett förslag för receptionen utarbetats, sĂ„ att den fungerar mer som ett landmĂ€rke Ă€n tidigare, och pĂ„ det sĂ€ttet blir en naturlig informationspunkt för besökare som Ă€r i behov av muntligt stöd i sin vĂ€gledning..
Ackordgehör : Ur ett la?randeperspektiv
I detta arbete har underso?kts hur musiker ser pa? nyttan av ackordgeho?r. Genom intervjuer har fra?gor om ackordgeho?r sta?llts fo?r att fa? reda pa? varfo?r, var och na?r de haft anledning att anva?nda sitt ackordgeho?r eller varfo?r de inte beho?vt anva?nda det. I arbetet har ocksa? ett fokus legat pa? att ta reda pa? vart och hur de har la?rt sig.
Bland ?h?nga-tv?tt-f?rel?sningar? och ?n?gra j?kla bildknippen? En fenomenografisk studie om f?rskoll?rares och specialpedagogers uppfattningar om inneb?rden av AKK och relaterade utbildningsinsatser
I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.
Med vÀnskap i sagans vÀrld: att nyttja sagan för att stÀrka vÀnskapsaspekten i vÀrdegrunden samt för en ökad fantasi och kreativitet
Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka om det med sagans hjÀlp gick att utveckla elevernas vÀrdegrund rörande vÀnskap samt att stimulera deras fantasi och kreativitet. Vi genomförde utvecklingsarbetet i tvÄ femteklasser i Bodens kommun, i samband med den sju veckor lÄnga slutpraktiken. Varje vecka inledde vi med att muntligt berÀtta en saga som sedan blev basen för vÀnskapsarbetet, i anslutning till detta arbetade eleverna med text, bild och drama vilket syftade till att stimulera fantasi och kreativitet. För att kunna utlÀsa en utveckling angÄende vÀnskap anvÀnde vi oss av portfolio som eleverna sjÀlva tillverkade. NÀr det gÀllde studiet av fantasi och kreativitet nyttjade vi oss av informella observationer under de olika projekten.
Formulering och formatering : om medarbetarkommunikation pa? digitala plattformar och generation Y:s inta?g pa? arbetsmarknaden
De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.
Ett annorlunda matematikprov : ? med fokus pÄ textförklaring, stilpoÀng samt grupparbete
Matematikundervisning kan se ut pÄ en mÀngd olika sÀtt. StrÀvandemÄlen i LÀroplanerna beskriver att lÀraren skall strÀva efter att eleverna bÄde skriftligt och muntligt bör redovisa och argumentera för sina lösningar samt lÀra sig hantera olika matematiska hjÀlpmedel. Tanken Àr att lÀraren skall planera för en undervisningsform som innehÄller dessa strÀvandemÄl.UtifrÄn ovanstÄende har jag gjort en kvalitativ studie med hjÀlp av ett laborativt grupprov. Studien bygger pÄ att undersöka om man med hjÀlp av prov kan stÀrka elevernas motivation dÀr de trÀnar sig i att fÄ en bra lösningsstrategi genom att ge dem poÀng för detta. Provet bygger pÄ att eleverna arbetar tvÄ och tvÄ dÀr de i text ska redovisa och argumentera för sina utrÀkningar.Min samlade bild av elevernas förmÄga att strukturera uppgifterna pÄ ett bra och tydligt sÀtt samt i text förklara hur de löst uppgifterna blev inte riktigt vad jag vÀntat mig.
Hur upplever sm? och medelstora f?retag (SMF) utmaningar och effekter p? organisationens effektivitet till f?ljd av digital transformation?
Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett
?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra
sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala
transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk
kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer
resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.