Sök:

Sökresultat:

691 Uppsatser om Muntlig framställning - Sida 17 av 47

Bakom f?rpackningen. En studie om vuxnas kunskap om livsmedelsbearbetningsgrad och f?rst?else av ingrediensf?rteckning

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vuxnas kunskap om livsmedels bearbetningsgrad (minimalt bearbetade, processade och ultraprocessade) samt att analysera hur denna kunskap f?rh?ller sig till konsumtionsm?nster och huruvida demografiska faktorer som k?n, ?lder och utbildningsniv? p?verkar kunskapsniv?n. Metod: Studien genomf?rdes med en kvantitativ tv?rsnittsdesign. Data samlades in via en elektronisk enk?t med 20 fr?gor, tillg?nglig p? svenska och engelska, och distribuerades viabekv?mlighets- och sn?bollsurval under april 2026.

Förflutenhetens landskap : synen pÄ det fotografiska kulturarvet

I va?rt samha?lle har bilden fa?tt en allt sto?rre betydelse fo?r att fo?rse oss med information om va?r omva?rld och det fo?rflutna. I ett modernt samha?lle utgo?r bilder fra?n kameror va?r huvudsakliga ka?lla till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom pa? va?ra museer skapar vi en fo?resta?llning om hur va?rlden sa?g ut fo?rr.

I steget mellan tvÄ lÀroplaner

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Hur kan barns oro inför anestesi och operation förebyggas? En litteraturstudie.

Bakgrund: Att sövas Àr en av de mest stressfyllda erfarenheter ett barn kan fÄ i samband medsjukhusvistelse. Perioperativ oro Àr relaterad till postoperativ smÀrta och negativa postoperativabeteendeförÀndringar.Syfte: Att belysa hur barns oro inför anestesi och operation kan förebyggas med andra metoder Ànfarmakologiska.Metod: En litteraturstudie dÀr resultatet Àr baserat pÄ 11 vetenskapliga artiklar publicerade mellan2000- 2010.Resultat: Distraktion i form av clowner och dataspel har visat sig minska barnets oro inför anestesioch operation. Familjefokuserad förberedelse i bÄde skriftlig och muntlig form och terapeutisk lekminskar ocksÄ barns oro. En tyst och lugn miljö bidrar till en lugnare insomning och Àven alternativmedicin i form av akupressur ger samma resultat.Slutsats: Med ganska enkla metoder kan barns oro inför anestesi och operation förebyggas. Alla destuderade metoderna har visat sig minska barns oro i jÀmförelse med det standardiseradeomhÀndertagandet..

Man vill inte vara den som a?r den : En studie o?ver konsumentens ovilja att klaga pa? livsmedel

Klagande kunder a?r va?rdefulla kunder; da?rfo?r a?r det viktigt att fo?rsta? vad som kan hindra dem fra?n att klaga. Syftet med denna uppsats a?r att beskriva och analysera varfo?r konsumenter inte va?ljer att klaga pa? defekta livsmedel, en produktkategori som har sva?rt att genera klagoma?l. Utifra?n konsumentens perspektiv pa? fo?rdelningsra?ttvisa, processra?ttvisa och interaktionsra?ttvisa underso?ks de krav och fo?rva?ntningar konsumenten har pa? sin matvarubutiks klagoma?lshantering och hur dessa krav och fo?rva?ntningar hindrar densamme fra?n att framfo?ra klagoma?l.

Fr?n abstrakt begrepp till konkret vardag. Erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder

Existentiella fr?gor och tankar beskrivs ofta v?ckas i n?rheten av d?den, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller h?g ?lder. Det existentiella tenderar att ben?mnas i abstrakta termer. Samtal framst?lls ofta som den prim?ra st?dinsatsen och v?rdpersonal beskrivs ha en viktig roll i att m?ta existentiella behov.Studiens syfte var att utforska och analysera erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder samt att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka former av st?d som upplevs som meningsfulla.18 semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med personer med misst?nkt begr?nsad ?verlevnad relaterat till allvarliga sjukdomstillst?nd eller boende p? v?rd- och omsorgsboende.Studiens fenomenologiska analys med fokus p? livsv?rlden visade att existentiella fr?gor ofta manifesterade sig i praktisk, konkret vardag.

Att drabbas av cancer - En litteraturstudie om patienters upplevelse i samband med ett cancerbesked

Cancer Àr i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som fÄr beskedet cancer kan uppleva stora förÀndringar. Alla mÀnniskor reagerar olika och dÀrför Àr det viktigt att vÄrdpersonalen har kunskap och förstÄelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de fÄr ett cancerbesked. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Fo?rdjupande aktiviteter i gymnasieskolans matematik : En studie om uppfo?ljningen av det inverterade klassrummets videolektioner

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Betyg i bild : LÀrare och elevers syn pÄ betyg i Äk 9

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrarna jobbar med betygsÀttning i bildÀmnet samt hur eleverna upplever densamma för att se hur detta motsvarar styrdokumenten. För att samla in material till uppsatsen har intervjuer med fyra bildlÀrare, samt enkÀter med 82 elever i Ärskurs nio, genomförts. Resultatet frÄn lÀrarintervjuerna visade bl.a. att de faktorer som vÀger tyngst i betygsÀttningen Àr teknik och slutprodukt, men att lÀrarna Àven i olika grad rÀknar in s.k. outtalade faktorer.

H?r ska det skrivas!

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

InnehÄll av omvÄrdnad i den muntliga rapporten mellan sjuksköterskor

Tidigare studier berör frÀmst funktion, praktik, innehÄll och relevans i den muntliga rapporten. NÀr det gÀller omvÄrdnad i den muntliga rapporten hittades ingen vetenskaplig litteratur. Författarna i den hÀr studien anser att omvÄrdnad Àr lika viktig som medicinen i patientvÄrden. Syftet Àr att belysa omvÄrdnad i den muntliga rapporten mellan sjuksköterskor. En observationsstudie utfördes pÄ sex avdelningar pÄ ett sjukhus i Skaraborg.

Skrivandets roll i engelskundervisningen i Är 6

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ instÀllningen hos olika engelsklÀrare i Är 6 nÀr det gÀller textproduktion. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur och i vilken utstrÀckning man arbetar med textproduktion (fri skrivning) pÄ engelska. Mina frÄgestÀllningar var: ? Vilken syn har lÀrarna nÀr det gÀller fri skrivning pÄ engelska? ? Hur arbetar man med fri skrivning i engelskundervisningen? ? I hur stor utstrÀckning förekommer fri skrivning i undervisningen? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar gjorde jag en enkÀtundersökning kompletterad med samtalsintervjuer. Underlaget för mitt resultat Àr 22 enkÀtsvar och fyra intervjuer. Mitt resultat visade pÄ att litteraturen och flertalet respondenter Àr överens om att det muntliga och det skriftliga bör samspela för att eleverna ska fÄ en sÄ gynnsam sprÄkutveckling som möjligt.

En gÄng : eller trettio gÄnger i veckan? En undersökning om "Klassens timme" i den svenska skolan.

Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillÀmpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förÀndrade arbetssÀtt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av lÀroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillÀmpningen frÄn Är 1940 fram till och med Är 1994. För att fÄ svar pÄ hur "klassens timme" genom Ären har anvÀnds i skolan, samt hur den anvÀnds idag, har tretton lÀrare i olika Äldrar fÄtt skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bÀst bör tillÀmpas för att engagera sÄ mÄnga elever som möjligt..

TvÄ lÀsinlÀrningsmetoder : En jÀmförelse mellan den syntetiska och analytiska metoden

Islam Àr en av vÀrldsreligionerna och har miljoner anhÀngare vÀrlden över. Det finns en allmÀn uppfattning om islams problematik, sÄ till vida att islam sÀllan fÄr rÀtt presentation, dÄ exempelvis inom massmedia och skola. FrÄgan Àr hur skolan, som Àr vÄrt största lÀrosÀte presenterar en religion rÀttvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat pÄ ett icke nyanserat sÀtt.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur islam framstÀlls i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, dÀr muslimska elever berÀttar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit Àr att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, sÄsom etnocentriskt tÀnkande, i muntlig presentation och text. Elever har Àven pekat pÄ en viss marginalisering och distansering gÀllande islams presentation i undervisningen..

Digital samverkan. En studie av samarbetet mellan fritidshem och v?rdnadshavare genom digitala kommunikationskanaler

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->