
Sökresultat:
393 Uppsatser om Muntlig förmćga - Sida 26 av 27
Samverkan - bygga broar mellan förskola och skola. FörskollÀrares upplevelser om samverkan kring skolstarten för barn i behov av sÀrskilt stöd.
Syfte: UtifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv Àr syftet med studien att ta reda pÄ hur förskollÀrare i förskola respektive skola upplever och beskriver övergÄngen mellan de tvÄ verksamheterna, nÀr det gÀller samverkan kring de barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. Forskningsfokus ligger pÄ de formella och informella möten som sker inför skolstarten. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr frÄn Àr:? Hur upplever förskollÀrarna frÄn förskolan respektive skolan att samverkan och informationen inför övergÄngen mellan förskola och skola fungerar idag?? Vad upplever förskollÀrarna som viktiga faktorer för att informationsutbytet skall fungera som ett stöd för arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd i nulÀget?? Finns det nÄgot förskollÀrarna frÄn förskolan respektive skolan upplever sig vilja utveckla eller förÀndra i samverkan, i sÄ fall vad och varför?Teori: Studiens teoretiska ram utgÄr frÄn fenomenologin dÀr förskollÀrarnas upplevelser kring ett fenomen, i detta fall hur de upplever att övergÄngen mellan förskola respektive skola fungerar, nÀr det gÀller samverkan kring barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd, studeras.Metod: Studien Àr en kvalitativ undersökning, dÀr self-report anvÀnds som teknik för att göra undersökningen. Self-report bestÄr i en öppen frÄga, som kompletteras med studiens tre frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt.
"Var han verkligen Buffalo Bill?" En komparativ studie om höglÀsning och lÀsförstÄelse i Är 4-6
Syfte: Syftet med min undersökning var att pröva en undervisningsmodell som utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och med hjÀlp av scaffolds, stöttning i form av lÀrarstöd samt samarbete mellan eleverna, arbeta med en skönlitterÀr bok genom höglÀsning. Jag ville undersöka vilka effekter nÀr det gÀller lÀsförstÄelse som kunde utlÀsas utifrÄn en sÄdan undervisningsmodell. De aspekter av lÀsförstÄelse jag ville undersöka var förmÄgan att samtala om och reflektera över texten, förstÄ orsakssammanhang och dra slutsatser, stÀlla frÄgor till texten samt att sammanfatta textens viktigaste tankar. Jag ville ocksÄ se vilka effekter pÄ elevernas attityd till den lÀsta boken som denna undervisning gav. Teori: Undersökningens utgÄngspunkt var lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv.
ATT SKAPA EN AMBASSADO?R : EN UPPSATS OM VARUMA?RKESBYGGANDE INIFRA?N
Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.
HjÀlper det att samtala med blivande förÀldrar om alkohol? : Barnmorskans dialogsamtal omalkoholvanor och psykosocialt stöd för alkoholfri graviditet
Introduktion: Barnmorskan uppmanar rutinmÀssigt gravida kvinnor att avstÄ frÄn alkohol men diskuterar inte den blivande pappans alkoholvanor. Inskrivningen pÄ MVC ger en unik möjlighet bÄde för den gravida kvinnan och den blivande pappan att reflektera kring alkoholvanor under graviditeten, inför förÀldraskapet och alkoholproblem inom slÀkten.Syfte: Att undersöka om samtal med bÄda de blivande förÀldrarna leder till reducerad alkoholkonsumtion under graviditet och om psykosocialt stöd frÄn frÀmst blivande pappan har betydelse för valet av alkoholfri graviditet och om han fÄr motsvarande stöd av henne till minskat drickande.Metod: Kvasiexperimentell studie inom ordinarie MVC-verksamhet. I interventionsgruppen deltog 238 par. I tvÄ olika kontrollgrupper deltog tillsammans 413 par. Muntlig och skriftlig information i interventionsgruppen gavs före inskrivning pÄ MVC och bÄda parterna fyllde i frÄgeformulÀr vid inskrivningen.
Damages and problems in communal swimming facilities ? an inventory
Bakgrund: De flesta inomhusbadanlÀggningar Àr idag 30-60 Är gamla och mÄnga anlÀggningar har stora problem med skador pÄ bÄde byggnader och bassÀnger. Skadorna Àr ofta sÄ pass allvarliga att det inte lÀngre Àr lönsamt att renovera utan pÄ mÄnga platser planerar man att bygga nya bad. För att undvika framtida problem Àr det viktigt att dra lÀrdom av vilka skador och problem som har intrÀffat samt hur man vid nybyggnation och renovering ska kunna undvika dem. Vid byggande av dagens inomhusbadanlÀggningar tillÀmpas frÀmst tidigare branscherfarenheter. Det faktum att sÄ stora brister och omfattande problem förekommer, tyder pÄ att kunskapen Àr otillrÀcklig.
Sociala medier i rekryteringsprocessen
Introduktion - Vid rekrytering, tycker arbetsgivare att de traditionella metoderna Àr en kostsam process som tar tid och bidrar med för lite information för att göra en lyckad rekrytering. Sociala mediers framvÀxt, har bidragit med en annan form av information som har fÄtt arbetsgivare att vilja anvÀnda sociala medier i rekryteringsprocessen. Det finns mÄnga fördelar med att anvÀnda sociala medier, dock finns det minst lika mÄnga nackdelar.Syfte - Syftet med denna uppsats Àr att öka medvetenheten hos arbetsgivare om anvÀndandet av sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen.Problemformulering - För att besvara vÄrt syfte valde vi att utgÄ frÄn tvÄ problemformuleringar; hur anvÀnder arbetsgivare sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen samt vilka fördelar respektive nackdelar finns det med anvÀndandet av sociala medier för arbetsgivare nÀr de granskar kandidaters profiler i rekryteringsprocessen?Metod - Vi utgick frÄn en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Vi började med att skapa en teoretisk modell som sedan lÄg till grund för vÄr empiriska insamling.
Muntlig interaktion i spanska : en etnografiskinspirerad studie av hur interaktion formas i klassrummet
Syftet med denna undersökning Àr att fördjupa kunskapen om hur flickor bemöts i samspel med lÀraren. Bakgrunden till att vi valde att undersöka just detta Àr att det Àr ett intressant och aktuellt Àmne i samhÀllet idag med tanke pÄ hendebatten som pÄgÄr. Vi Àr intresserade av att se hur det ser ut i en förskoleklass. Hur ska flickor vara enligt lÀraren, hur gÄr det att se i förhÄllningssÀttet, accepteras flickorna som de Àr eller tillrÀttavisas de, eftersom de inte uppfyller de förvÀntningar som finns. Vi har valt att undersöka lÀrarens förhÄllningssÀtt gentemot flickorna, eftersom vi anser att det inte finns sÄ mycket forskning om flickor i detta sammanhang och vi vill bidra till detta.
LÀr dig se och lyssna -skapa individuellt och kollektivt lÀrande hos lÀrare i ett arbetslag
I mitt yrke som lÀrare ingÄr det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kanmenas att man förÀndrar sitt arbete utifrÄn de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan.Genom att ifrÄgasÀtta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebÀr att manutvÀrderar det man gör, förÀndrar det man gjorde om det inte var bra, utvÀrderar igen ochförÀndrar Äter och sÄ hÄller det pÄ. Jag har under de senaste fyra Ären haft möjligheten attutbilda mig inom aktionslÀrande och aktionsforskning vilket handlar just om dettaprocessinriktade sÀtt. Inom ramen av kursen ingÄr det att skriva en uppsats och jag valde mittarbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde pÄverka mina kollegor till ettökat lÀrande om sig sjÀlva i sina roller som lÀrare. Syftet med uppsatsen Àr att dokumenteraden lÀrandeprocess som blivit nÀr vi mer medvetet tar tag i nÄgot vi vill förÀndra ochfrÄgestÀllningen jag har utgÄtt frÄn har varit: Hur utveckla lÀrares lÀrande i arbetslagetgenom observation och reflektion över varandras undervisning?För att beskriva aktionen pÄ ett kortfattat sÀtt kan man sÀga att kollegorna i arbetslagettillsammans har lÀst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, dÀrefter observerat varandra iklassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hÀnde i klassrummetoch slutligen diskuterades det observerade pÄ arbetslagsmöten.
RÀtten till rÀttvis rÀttegÄng : En innehÄllsanalys om hur neutraliseringstekniker anvÀnds av den svenska staten för att rÀttfÀrdiga sina handlingar i Europadomstolens domar
Studiens syfte var att analysera utvalda domar frÄn Europadomstolen mot Sverige, gÀllande artikel 6i Europakonventionen. Det hÀr Àr ett relativt ?nytt? forskningsfÀlt men den forskning som genomförtsvisar att individens grundlÀggande rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng krÀnks. De vanligaste orsakerna Àratt domstolarnas handlÀggningstider drar ut pÄ tiden samt domar faststÀlls utan muntlig förhandlinghÄlls. Sedan 1951 har Europakonventionen funnits för att försÀkra individens grundlÀggande rÀttighetensom till exempel alla individers rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng.
Framtagning av hjÀlpmedel för informationshantering för sjuksköterskor inom barnintensivvÄrd
Detta examensarbete har utförts under vÄren 2013 pÄ Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Arbetet syftar till att skapa en produkt som underlÀttar hanteringen av information för sjuksköterskorna pÄ barnintensivvÄrdsavdelningen (BIVA) pÄ Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. PÄ en barnintensivvÄrdsavdelning vÄrdas barn med mycket allvarligt tillstÄnd som krÀver övervakning dygnet runt. Arbetsmiljön Àr stressig och ombytlig och krÀver hantering av ett omfattande informationsflöde. De metoder och hjÀlpmedel som redan anvÀnds inom vÄrden Àr inte tillrÀckliga för att undvika att misstag sker pÄ grund av fel och brister i informationshanteringen.Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar; en research-del och en produktutvecklingsdel.
Kommunikation vid bygg- och anlÀggningsproduktion: arbetsplatsplanering
I bygg- och anlÀggningsprojekt Àr ofta mÄnga aktörer samlade pÄ ett unikt sÀtt och alla har sin uppgift och sitt företags synsÀtt. För att kunna sköta samordningen av de olika arbetena krÀvs en vÀl gjord planering, grundad pÄ kunnande och erfarenhet. För att genomföra en organiserad tidsamordning pÄ ett effektivt sÀtt krÀvs kommunikation och rÀtt verktyg. Skanska har verktygen men kommunikationen Àr nÄgot som de kan förbÀttra. Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram och skapa tankegÄngar bland de anstÀllda om hur informationsflödena kan förbÀttras och sÄ Àven samarbetet mellan de olika aktörerna pÄ arbetsplatsen.
En stor del av mikroföretagen fÄr inget revisions-PM : En studie om revisions-PM:ets funktion i Àgarledda mikroföretag
Revisionsplikten omfattar mÄnga företag i Sverige. GrÀnsen för vilka som omfattas gÄr nÀr företaget uppfyller tvÄ av tre grÀnsvÀrden i de senaste tvÄ Ärens redovisningar; Fler Àn tre anstÀllda i medeltal, mer Àn tre miljoner i nettoomsÀttning eller mer Àn 1,5 miljoner i balansomslutning. Företag som inte omfattas kan sjÀlva vÀlja om de vill ha revision. Det finns argument som talar för att revisionsplikten utgör en ekonomisk och administrativ börda för smÄ företag, och att nyttan knappast överstiger kostnaden. Flera lÀnder i Europa har valt att avskaffa revisionen för de flesta mindre företag genom att höja grÀnsvÀrdena, och det Àr troligt att Sverige följer samma trend.Revisorn Àr skyldig enligt lagen att lÀmna tips och rÄd i samband med revisionen som kan leda till en bÀttre redovisning och effektivare rutiner inom företaget, sÄ att felaktigheter undviks i framtiden.
Det allmÀnnas skadestÄndsansvar för oriktig information och statens frivilliga skadehandlÀggning
FrÄn tiden före 1972 Ärs skadestÄndslag och fram till idag, har skadestÄndsansvaret blivit allt mindre förlÄtande mot det allmÀnna som arbetsgivare. I och med SkL 3:2 markerades att det allmÀnna ocksÄ skulle bÀra ett ansvar för oriktiga upplysningar och rÄd, om de lÀmnats ?vid myndighetsutövning?. Dock valde lagstiftaren samtidigt, till stor del av ekonomisk hÀnsyn, att begrÀnsa effekterna ansvaret genom att införa den s.k. standardregeln och passivitetsregeln.
Ger deltagande i stresshanteringskurs minskad stress?
Sedan 1998 har en betydande ökningen av lĂ„ngtidssjukskrivningarna skett. Ăkningen kan till stor del tillskrivas stressrelaterad ohĂ€lsa. En av orsakerna till den symtombild vi ser sĂ€gs bero pĂ„ det höga tempo och de krav pĂ„ förĂ€ndringsbarhet individen utsĂ€tts för i vĂ„r moderna tid med rationaliserade arbetsstrukturer. Stressen tolkas ofta bĂ„de av doktor och patient i huvudsak orsakad av arbetet d.v.s. arbetsrelaterad stress.
Deltidssjukskrivning - ett bÀttre sÀtt att hantera ohÀlsa?
Sedan 1998 har en betydande ökningen av lĂ„ngtidssjukskrivningarna skett. Ăkningen kan till stor del tillskrivas stressrelaterad ohĂ€lsa. En av orsakerna till den symtombild vi ser sĂ€gs bero pĂ„ det höga tempo och de krav pĂ„ förĂ€ndringsbarhet individen utsĂ€tts för i vĂ„r moderna tid med rationaliserade arbetsstrukturer. Stressen tolkas ofta bĂ„de av doktor och patient i huvudsak orsakad av arbetet d.v.s. arbetsrelaterad stress.