
Sökresultat:
393 Uppsatser om Muntlig förmćga - Sida 17 av 27
Om du glömmer stor bokstav och punkt, det Àr inte godkÀnt. : En studie av nÄgra sfi-elevers tankar kring betyget godkÀnt vid skriven text
Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.
Med munnen eller pennan: en studie av skillnaden mellan
skriftlig och muntlig uttryckt kunskap för ett
naturvetenskapligt lÀrandeobjekt
Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ skillnaderna i elevernas kunskap beroende pĂ„ om de fick visa den skriftligt eller muntligt. Ămnet valdes för att synliggöra en mycket central del i lĂ€rarens roll i skolan, d.v.s. bedömning. Bedömningen av elever kan innebĂ€ra svĂ„righeter och orĂ€ttvisor. Genom att ta reda pĂ„ om det finns skillnader i elevernas kunskaper beroende pĂ„ bedömningsform, kan jag skapa bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för en rĂ€ttvis bedömning i min kommande lĂ€rarprofession.
Vi söker dig! : Kompetensens roll i rekryteringsprocessen
Titel: Vi söker dig! - Kompetensens roll i rekryteringsprocessenFörfattare: Victor BrÀnnfors och Jacob WidgrenHandledare: Ilkka Henrik MÀkinenLÀrosÀte: Uppsala UniversitetDatum: 2014-01-02Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ge en ökad insyn i vilka kompetenser som uppfattas som attraktiva av en arbetsgivare vid rekrytering av nya medarbetar inom rekryteringsyrket. Uppsatsen Àmnar ocksÄ kartlÀgga kompetensmönster i kravprofiler för att skapa en bild av vilka typer av kompetenser som efterfrÄgas hos sökande kandidater.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvantitativ innehÄllsanalys av platsannonser tagna frÄn arbetsförmedlingens databas. Totalt 80 platsannonser analyserades och diskuterade utifrÄn begreppen fÀlt, kapital och habitus samt Lindelöws kompetensmodell.Resultat/slutsats: Elva kompetenser stod ut som mest efterfrÄgade. Av dessa elva kompetenser Äterfanns formell kompetens gÀllande nÄgon form av utbildningskrav, erfarenhetskrav och kunskapskrav. De resterande Ätta kompetenserna utgjorde de informella kompetenserna: prestationsorienterad, energisk, relationsskapande, god muntlig kommunikationsförmÄga, serviceinriktad, ekonomisk medvetenhet, strukturerad och kvalitetsmedveten. Nyckelord: Kompetens, Kompetenskrav, Kapital, Habitus, FÀlt, Lindelöw.
Patienters upplevelse av smÀrtskattning : inom kirurgisk och ortopedisk vÄrd
Bakgrund:Obehandlad postoperativ smÀrta kan leda till ett flertal komplikationer och försenat tillfrisknande. För adekvat smÀrtbehandling bör smÀrtan utvÀrderas regelbundet med en smÀrtskattningsskala som patienterna informerats om i det preoperativa skedet.Syfte:Studiens syfte var att undersöka hur patienter upplever smÀrtskattning postoperativt samt att undersöka om patienterna ansÄg att de fÄtt tillrÀckligt med information preoperativt om visuell analog skala (VAS) för att kunna tillÀmpa den postoperativt. Syftet var Àven att undersöka om Älder och genus har nÄgon inverkan pÄ smÀrtskattning.Metod:EnkÀter delades ut pÄ fyra vÄrdavdelningar pÄ Akademiska sjukhuset, Uppsala. Det var 38 patienter i Äldrarna 18-80 Är som deltog i studien.Resultat:Tre patienter av 38 fick sÄvÀl muntlig som skriftlig information om smÀrtskattning preoperativt. Yngre patienter upplevde att informationen var tillrÀcklig i större utstrÀckning Àn de Àldre patienterna (p=0,04).
Könsskillnader i skolprestationer : Vilka orsaker finns det till detta fenomen?
Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.
Svenska som andrasprĂ„k A och Svenska som andrasprĂ„k 1 - samma kurs med olika namn?     : En jĂ€mförelse av kursplanerna inom LĂ€roplan för frivilliga skolformer 94 och LĂ€roplan för gymnasieskolan 2011.    Â
Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.
Analys av intern nÀtverkssÀkerhet pÄ en gymnasieskola
Detta examensarbete beskriver dator- och nÀtverkssÀkerhet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka den interna nÀtverkssÀkerheten pÄ en gymnasieskola. Speciellt viktigt att undersöka Àr de kriterier skolan har, om kriterierna uppfylls och pÄ vilket sÀtt dessa kan testas. Tester utfördes gÀllande sÀkerhetsprogramvaran för att sÀkerstÀlla att den verkligen var sÀker mot intrÄng. Tester genomfördes Àven för att kontrollera att elevdatorerna hade ett BIOS-lösenord nÀrvarande, att eleverna hade lagringsutrymme pÄ servern men inte kunde överskrida lagringskvoten, och att eleverna var lokala administratörer pÄ en bÀrbar klientdator.
Ta hand om varandra: kan samarbetsövningar bidra till ökad sammanhÄllning i en klass?
En bra sammanhÄllning i en klass bidrar ofta till bÀttre lÀrande och en
tryggare arbetsmiljö för bÄde individen och gruppen. Syftet med mitt
examensarbete var att ta reda pÄ om sammanhÄllningen och gruppkÀnslan kan
förbÀttras i en klass med hjÀlp av olika typer av samarbetsövningar.
Studien genomfördes i en första klass i SkellefteÄ kommun. Studien inleddes
med enkÀtfrÄgor för att fÄ reda pÄ hur sammanhÄllningen var i klassen innan
övningsserien initierades. Efter serien med övningar sÄ gjordes samma enkÀt
en gÄng till och en muntlig utvÀrdering i dialogform genomfördes med
barnen.
Ta hand om varandra: kan samarbetsövningar bidra till ökad
sammanhÄllning i en klass?
En bra sammanhÄllning i en klass bidrar ofta till bÀttre lÀrande och en tryggare arbetsmiljö för bÄde individen och gruppen. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ om sammanhÄllningen och gruppkÀnslan kan förbÀttras i en klass med hjÀlp av olika typer av samarbetsövningar. Studien genomfördes i en första klass i SkellefteÄ kommun. Studien inleddes med enkÀtfrÄgor för att fÄ reda pÄ hur sammanhÄllningen var i klassen innan övningsserien initierades. Efter serien med övningar sÄ gjordes samma enkÀt en gÄng till och en muntlig utvÀrdering i dialogform genomfördes med barnen.
SFI-LÀrares bedömning av deltagare i C-kurs
av C-kursen, vad de bedömer och vilka bedömningsmetoder de anvÀnder sig av. Bedömningen jÀmförs med kursplanens mÄl och betygskriterier. Dessutom reflekterar jag över vilka skillnader i bedömning som finns mellan olika lÀrare. För att fÄ flera aspekter pÄ bedömningen har jag gjort kvalitativa intervjuer med fem sfi-lÀrare pÄ fyra olika orter.Studien visar att alla informanter försöker finna stöd i kursplanen i sin bedömning men att tvÄ informanter explicit nÀmner att de upplever kursplanen som otydlig. Samma tvÄ lÀrare arbetar ocksÄ pÄ de tvÄ orter dÀr man utvecklat egna C-prov som till formen pÄminner om de nationella proven.
SprÄkutvecklande arbete i Är F-3. En studie av lÀrares arbets- och förhÄllningssÀtt vad gÀller elevers sprÄkutveckling
Denna studie har flera, men sammanhÀngande, syften. För det första Àr syftet att undersöka om och i sÄ fall varför lÀrare i förskoleklasser och i Är ett till tre i grundskolan medvetet arbetar med sina elevers sprÄkutveckling. För det andra Àr syftet att belysa hur lÀrarna i frÄga arbetar, om förskolans och grundskolans lÀrare skiljer sig Ät betrÀffande arbets- och förhÄllningssÀtt samt om och i sÄ fall hur lÀrarna har förÀndrat sitt arbete över tid. Det visar sig att de flesta av lÀrarna i undersökningen ofta och medvetet arbetar med sina elevers sprÄkutveckling. Vidare visar det sig att det sprÄkutvecklande arbetet ofta motiveras av att lÀrarna vill ge eleverna redskap för en eller flera av kategorierna kommunikation, tÀnkande, lÀrande och kÀnslobearbetning.
Vad pÄverkar de smÄ barnens sprÄkutveckling?
Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som kan hjÀlpa smÄ barns tidiga sprÄkutveckling samt vilka pedagogiska verktyg som verksamma pedagoger anser kan underlÀtta barns tidiga sprÄkutveckling. Studien byggde pÄ tidigare forskning inom omrÄdet, samt enkÀter frÄn verksamma pedagoger. Sex pedagoger ingick i studien varav tvÄ av dessa Àven stÀllde upp pÄ en muntlig intervju. Efter analys valde jag att presentera resultaten i form av olika teman. Dessa teman speglade jag sedan mot den tidigare forskningen.
Om inskolningsmetoder i förskolan : NÄgra pedagogers syn pÄ inskolningsmetoder i relation till barns behov och förutsÀttningar
Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.
Parternas jÀmstÀlldhet i förhÄllande till lÀnderkunskapen i den nya instans- och processordningen i utlÀnningsÀrenden
I och med inrÀttandet av den nya instans- och processordningen i utlÀnnings- och medborgarskapsÀrenden genomgick den svenska UtlÀnningslagen en betydande reform med en övergÄng till ett renodlat tvÄpartssystem med överprövning i domstol och större inslag av muntlig förhandling. Förhoppningar fanns om att en ökad öppenhet skulle leda till större tilltro till systemet samt fÄ en positiv inverkan pÄ rÀttssÀkerheten. DÄ den utlÀnningsrÀttsliga lagstiftningen i stort sett kan sÀgas vara uppbyggd kring fastslagna principer och metoder sÄ blir definitioner av grundlÀggande begrepp av central betydelse. Detta mÀrktes vÀl, sÀrskilt i media, under 2007 med Migrationsverkets vÀgledande beslut gÀllande irakier dÀr verket fastslog att en vÀpnad konflikt ej kunde anses föreligga i Irak. Prövningen blev dÀrmed inriktad mot begreppet svÄra motsÀttningar med en fokusering av den individuella prövningen i det enskilda fallet pÄ orsakssamband mellan sökandens anförda skÀl och de svÄra motsÀttningar som fick anses rÄdande i vissa delar av Irak.
Bedömningens tillÀmpning i praktiken: en studie om bedömning och betygssÀttning i de naturorienterade Àmnena
Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lÀrare i grundskolan gÄr tillvÀga vid bedömning och betygssÀttning av elevers kunskaper i de naturorienterande Àmnena, NO. Vi avsÄg Àven att undersöka elevers perspektiv av lÀrarens bedömning och betygssÀttning. För att skapa en insikt i denna problematik har vi i huvudsak anvÀnt oss av Skolverkets föreskrifter kring Àmnet samt aktuell forskning, sÄsom Selghed (2004, 2006) och Tholin (2006). Studien, som var av kvalitativ art, genomfördes med hjÀlp av elevenkÀter, elevintervjuer och lÀrarintervjuer. EnkÀtundersökningen och elevintervjuerna utfördes i tre niondeklasser frÄn tre olika skolor.