Skanska Hus Väst planerar att bygga bostadsrätter på området kvarteret Ärtan i stadsdelen Romstad i staden Karlstad. För att detta ska vara genomförbart behövs ett underlag (marknadsanalys) som talar om vad som är mest lämpligt att bygga i området.  Vad som ska byggas beror på markförhållanden, efterfrågan, kringliggande miljö och byggnader, flyttmönster i kommun och området samt betalningsviljan hos kunden. Detta innebär att relevant statistik såsom förvärvningsinkomster, sysselsättning, snittpriser på jämförbara objekt med mera behövs tas fram för att kunna ställa en prognos över hyres- och fastighetsmarknaden. Det första delmomentet i projektutvecklingen av kvarteret Ärtan är göra en marknadsanalys. Marknadsanalysen består av en Ortsanalys, Objektsanalys samt en Omvärldsanalys, se figur 1. Den sistnämnda analysen är inte med då rapporten är avgränsad till enbart ort- och objektsanalys.

Detta ar en studie dar man undersokt varfor mikroforetag deltar i portaler och vilketstod mikroforetag ar i behov av via portaler. Detta ar intressant da utvecklingen avICT (informations- och kommunikationsteknik) innebar nya forutsattningar forsmaforetags mojligheter att marknadsfora och salja varor och tjanster och dessatillsammans med de medelstora foretagen utgor upp emot 99% av helaforetagspopulationen i EU-landerna och star for en stor del av de nya arbetstillfallensom skapas i vastvarldens ekonomier. Begransningen till mikroforetag gors eftersomtidigare forskning i forsta hand har berort det som definierats som sma ochmedelstora foretag och inte mikroforetag (1-10 anstallda). E-commerce funktionalitetskall finnas i portalerna eftersom man kan finna tidigare studier som behandlarsamarbete mellan mikroforetag utan e-commerce i portaler.For att genomfora studien valde man att gora en multipel flerfallsstudie efter engenomgang av befintlig forskning pa omradet. Data till flerfallsstudien samlades ingenom dokument, observationer, enkater och intervjuer.

Sammanfattning: Revision innebär att undersöka, värdera och yttra sig om ett företags bokföring, årsredovisning och förvaltning. Under en revision är det orimligt för en revisor att granska samtliga konton och enskilda transaktioner. Genom en väsentlighetsbedömning görs ett urval av vad som ska granskas. Det avgör storlek och omfattning på revisionen. Tidigare studier har visat att det finns huvudsakliga bakgrundsfaktorer som inverkar på väsentlighetsbedömningen.

De flesta företag är i dagens läge i högsta grad beroende av den information och kunskap som deras anställda besitter. Men vetskapen om hur denna kunskap skall tas till vara är inte alltid en självklarhet. Det är hanteringen och spridningen av kunskapen som begreppet Knowledge Management innefattar. Knowledge Management tar hela tiden större plats ute bland organisationer, och det är förståelsen för vikten av detta som medfört att större fokus har lagts på den teknik som används vid kunskapshantering. Då utvecklingen av tekniken pågår konstant, skapas dels nya möjligheter men även barriärer som måste överkommas.

Författarna och skaparna av det balanserade styrkortet, Robert S Kaplan & David P Norton, menar att behovet av ett ekonomistyrningsverktyg som ger en mer fullständig helhetsbild än enbart finansiella mått har ökat alltmer. Detta främst då den konstant föränderliga värld företagen agerar i har skiftat fokus och ser kunden som allt viktigare, vilket medför att företagen måste förstå och få grepp om den egna verksamheten för att i förlängningen nå långsiktiga framgångar. Användningen av enbart finansiella mått gör att företagen kan försumma avgörande faktorer i sin omgivning när framtida strategier tas fram. De perspektiv som Kaplan & Norton har utvecklat genom sitt arbete med det balanserade styrkortet är tänkta att underlätta den övergripande identifieringen av dessa nyckelfaktorer. Det balanserade styrkortet innehåller därför förutom det tidigare nämnda finansiella perspektivet även kund-, process- och lärandeperspektivet.

Bakgrund: Globaliseringen leder till att länder i allt högre utsträckning konkurrerar med varandra om uppmärksamhet, respekt och tillit från investerare, turister, konsumenter, donatorer, invandrare och media. Ett kraftfullt och positivt varumärke utgör därför en viktig konkurrensfördel. Varumärkesprofilering och branding, är de sätt på vilka en organisation kommunicerar, särskiljer och symboliserar sig själva gentemot sina kunder/klienter. National Branding är samma sak, men för ett land. Argumentet för National Branding är, i dagens globaliserade värld, att det finns en acceptans för konkurrens mellan länder för att erhålla uppmärksamhet av världen och dess tillgångar.

Rostugnsstoft är ett processavfall som uppkommer vid Rönnskärsverkens metallframställning. Stoftet innehåller stora mängder kvicksilver, arsenik, koppar, järn och ett flertal andra ämnen. Rostugnsstoftet är mycket komplext i sin sammansättning, uppvisar stora variationer och klassas som farligt avfall. I nuläget planerar Rönnskärsverken för en slutlig deponering av vissa processavfall, däribland rostugnsstoft. Ökande krav och nya kriterier avseende lakbarhet för avfall inför deponering har skapat ett behov av ytterligare studier gällande sammansättning, karaktärisering och stabilisering av processavfall.

Behovet av att skapa en hållbar stadsljudmiljö ökar i takt med att mängden oönskade ljud ökar och kunskapen om dess negativa konsekvenser uppmärksammas. I stadsmiljö är det främst ljudet av trafik som anses som oönskade, att dämpa dessa ljud har länge varit den enda åtgärd som använts i stor utsträckning. Under senare tid har andra metoder uppmärksammats, däribland maskering som med hjälp av ett liknande men positivt upplevt ljud minskar effekten av det oönskade ljudet. Typiska positiva ljud som kan uppfylla kraven för maskering av trafikljud är naturljud som vatten. Detta ljud är användbart pga.

Minskad tillgång på fossila material och ökade energibehov i värden skapar ett behov av att utveckla alternativa och miljömässigt hållbara lösningar. Biobränsle har därför växt till en av de viktigaste förnyelsebara energikällorna i målet mot ett koldioxidneutralt samhälle. Dock skapar det obearbetade biobränslet problem, på grund av den höga fuktkvoten, mellan 50-150 %. Som en följd finns ett torkbehov som måste lösas på ett miljö- och energieffektivt sätt. Idag står torkningen av biomaterial innan pelletering för 25 % av den totala kostnaden vid pelletstillverkning.Kostnaden för att torka biomaterialet gör det viktigt att effektivisera torkningen, samtidigt bidrar torkningen till utsläpp av miljöfarliga ämnen såsom terpener.

Vårt klimat står inför en förändring och begreppet hållbarhet har blivit ett nyckelord för vår tid. I Sverige idag arbetar man bland annat efter sexton miljökvalitetsmål. Ett av dessa mål är ?God bebyggd miljö?, ett mål som inte kommer vara möjligt att nå till år 2020. Varför kommer vi inte att nå detta mål? Energianvändningen för bostäder och service har i princip varit konstant sedan tidigt 1980-tal, energianvändningen inom transportsektorn har ökat, andelen hushållsavfall har ökat och allt mindre återvinns.

Denna studie har till syfte att undersöka hur lastfördelningen och följaktligen dimen­sionerande tvärkrafter och moment i brobaneplattor av betong skiljer sig åt beroende på val av beräkningsmetod. Jämförelsen sker primärt för tre utvalda hand­beräknings­metoder som jämförts med beräkningar gjorda i ett beräknings­program baserat på finita element­metoder (FEM). I jämförelsen undersöks hur laster sprids i brobaneplattan enligt de olika beräknings­metoderna och vilka resulterande maximala snittkrafter som erhålls. Hur lastfördelningen sker är en komplex fråga och det är därför intressant att se vilka skillnader det blir i resultat utifrån olika beräknings­metoder.Studien skedde på ett utvalt studieobjekt, en åtta meter bred samverkansbro i Njurunda strax söder om Sundsvall. De trafiklaster som beaktats är lastmodell 1 och lastmodell 2 enligt Eurokod (CEN, 2003).De beräknings­metoder som jämförts i den här studien är dels en metod för beräkning av tvärgående konsol­moment där kantbalken bidrar mycket till den lastspridande effekten.

Många pekar på att dagens städer allt mer utvecklas mot vad som ofta benämns delade städer. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva områden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i områden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spänningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det på avindustrialisering, globalisering och ett samhälle baserat på informationsteknologi.

Många pekar på att dagens städer allt mer utvecklas mot vad som ofta benämns delade städer. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva områden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i områden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spänningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det på avindustrialisering, globalisering och ett samhälle baserat på informationsteknologi.

Vid en tillbakablick, visas det tydliga förändringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel länge att även barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för våldtäkt. En stor del i lagändringarna är just ändringar i samhällsvärderingarna som ligger till grund för det vi tror på. Just dessa värderingar är grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige måste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning.

Sammanfattning/Abstract Problemområde Förmågan att koncentrera sig och att hålla fokus har stor betydelse för allt lärande. Det finns många olika faktorer som kan påverka uppmärksamhetsförmågan. I denna uppsats undersöker jag hur pedagogens kommunikationsstil kan påverka barnens uppmärksamhetsförmåga och huruvida pedagogerna är medvetna om detta. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med mitt examensarbete var att få en inblick kring vilka kommunikationsstilar pedagogerna i studien använder sig av och dess eventuella samband med barnens uppmärksamhetsförmåga. Mina frågeställningar gäller pedagogers kommunikationsstil under samlingen i en förskoleklass och om det finns något samband med barnens uppmärksamhet samt vilka tankar som pedagoger och barn har om olika sätt att kommunicera och om uppmärksamhet. Teoretisk ram Jag utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij (1995) menar att lärandet är situerat, vilket innebär att vad vi lär oss och hur vi reagerar är beroende på sammanhanget, miljön och situationen.