Denna selektiva översikt utgörs av kunskap om Aspergers syndrom mellan åren 1997-2007. Vår ambition har varit att sammanställa aktuell kunskap om Aspergers syndrom för att på så sätt bidra till en ökad tillgänglighet.Syftet med översikten är att ge en ökad förståelse av Aspergers syndrom, med särskilt fokus på de olika dominerande teoretiska perspektiven inom området samt aktörernas egna perspektiv på sin diagnos. Två problemställningar har använts: 1). Hur ser den teoretiska diskussionen ut i forskningslitteraturen som behandlar autism med särskilt fokus på Aspergers syndrom? 2).

Bakgrund: Incidensen av bröstcancer ökar i Sverige och är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Varje dag diagnostiseras 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer och även om chanserna att överleva ökar, skapar denna sjukdom en stor livsomställning för de drabbade kvinnorna. Bröstcancer är en Multidimensionell sjukdom vilket kan leda till att kvinnan får såväl fysiska som psykiska problem. Kvinnor som drabbas av bröstcancer genomgår en krisreaktion, som slutligen leder fram till att de får en ny syn på sitt liv och sin tillvaro. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med nydiagnostiserad bröstcancer.

Sjuksköterskan spelar en huvudsaklig roll vid smärtbedömning och lindring i den postoperativa kontexten. Bristfällig smärtlindring hos dessa patienter kvarstår som ett problem trots att mycket forskning gjorts på ämnet de senaste decennierna. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans smärtbedömning och lindring i postoperativ vård hos vuxna. Denna litteraturstudie har en beskrivande design och är baserad på tio vetenskapliga artiklar, som är kvalitetsgranskade. Studiens resultat visar att postoperativ smärtbedömning oftast sker på ett osystematiskt sätt och med olämpliga verktyg. En adekvat smärtbedömning innebär en flytande kommunikation (bland vårdpersonal och med patienten), att använda lämpliga verktyg för smärtbedömning, och att förstå smärta från en Multidimensionell synpunkt, för att på så sätt behandla patienten ur en holistisk synvinkel. Resultatet visar också olika farmakologiska och icke farmakologiska åtgärder som sjuksköterskor använder sig av vid smärtlindring av postoperativ smärta, samt de orsaker som kan leda till en bristfällig smärtlindring hos postoperativa patienter. Diverse åtgärder i vårdkedjan borde implementeras för att uppnå optimal smärtlindring hos postoperativa patienter. Dels krävs det en systematisk postoperativ smärtbedömning som utgångspunkt, dels bör sjuksköterskans kunskaper om smärtbedömning och lindring utökas.

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en Multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

År 1997 påbörjades ett världsunikt projekt, ABIS-studien (Alla Barn i Sydöstra Sverige) på Hälsouniversitetet i Linköping (Linköpings Universitet). Av alla barn som föddes under perioden 1 oktober 1997 till 1 oktober 1999 i Blekinge, Småland, Öland och Östergötland har ca 17 000 följts med jämna mellanrum över åren: barnets födelse, ettårsuppföljning, 2-3-årsuppföljning, 5-6-årsuppföljning samt åttaårsuppföljning.Barnen/familjerna har inför varje moment i studien lämnat in biologiska prover och svarat på frågeformulär. Frågeformulären innehåller frågor av varierade typ och denna uppsats tar hänsyn till de sociodemografiska variablerna samt de variabler som användes för att ?mäta? stress hos föräldrarna och i vissa fall barnen.Genom åren har antalet frågeformulär som fyllts i minskat kraftigt från 16051 till 4030 i åttaårsuppföljningen. Med hjälp av den här uppsatsen vill vi undersöka om bortfallgruppen har speciella kännetecken och om orsaken till bortfall kan förklaras.

Introduktion: I ett multitrauma skadas en person i flera organsystem samtidigt. Katie Eriksson beskriver människan som en Multidimensionell individ, med kropp, själ och ande. Ett multitrauma kan få komplexa och livslånga fysiska samt psykiska konsekvenser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter som drabbats av ett multitrauma upplever sitt psykiska och existentiella välbefinnande. Samt hur patienterna upplever sjuksköterskans bemötande och hur sjuksköterskan ska bemöta patienternas behov.

Nackbesvär är ett samhällsproblem både gällande välmående och indirekt en kostnad för samhället. Gällande ett års incidens av nackrelaterade besvär har Skandinavien högre medelvärden än övriga länder i Europa och fler kvinnor än män drabbas. Vid screening av nackbesvär med en Multidimensionell inriktning baserad på en biopsykosocial modell finner man grupper med bristande motorisk kontroll. En av dessa grupper har felaktigt motoriska kontroll mönster exempelvis på ett sådant är en framåtskjuten huvudhållning. Syftet med studien var att undersöka effekterna av motorisk inlärning vid dysfunktionell postural hållning hos personer med långvariga nackbesvär.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att genom intervjuer empiriskt granska och analysera elittränarens uppfattningar om momentum i ishockey. För att få svar på syftet delades det in i de fyra frågeställningarna . (1) Hur ser elittränaren på momentum och vad innebär det fördem? (2) Hur ser elittränarna på sin spelidé? (3) Vilka triggers tar tränarna upp och hur förhåller sig dessa till momentum? (4) Vilka coachbeslut och strategier tillämpar elittränarna under match?MetodStudien har genomförts med en kvalitativ ansats. Intervjuerna har präglats av ett förhållningssätt med standardiserade teman på frågeställningar till intervjupersonerna och djupgående följdfrågor.

Introduktion/bakgrund: Att fysisk aktivitet är en del av ett hälsosamt liv är det säkert många människor som är överrens om. Många studier som har bedrivits inom området pekar på att fysisk aktivitet är viktigt för att förebygga skador av olika karaktär. Dessa skador kan vara av både fysisk och psykologisk karaktär. Fysisk aktivitet har även visat sig ha en positiv effekt på människor i rehabilitering. Beroende på skadans karaktär så finns det möjlighet att behandla problemet med fysisk aktivitet, istället för att bara se till den medicinska behandlingen som ofta får mycket utrymme i behandlingsstrategin.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mängder av information sänds, i höga hastigheter. Detta flöde måste vi lära oss att hantera. För att maximera nyttan av de nya teknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bär med sig, bör interaktionskvalitet studeras. Vi måste anpassa gränssnitt efter användaren eftersom denne inte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmängder. Vi måste utveckla system som gör människan mer effektiv vid användande av gränssnitt. För att anpassa gränssnitten efter användarens behov och begränsningar krävs kunskaper om den mänskliga kognitionen.

Sverige har senaste året drabbats av två händelser som delvis omformat den politiska diskursen kring politiskt motiverat våld. Olika aktörer har använt sig av olika metoder för att ta kontroll över meningstillskrivningen kopplad till dessa händelser. Det som är intressant och som går igenom alla dessa metoder är språkets roll och funktion att göra sådana fält meningsfulla, det vill säga representera det sociala, politiska, kulturella och ekonomiska. Genom en diskursteoretisk metod har den nuvarande studien försökt besvara frågor om hur social och politisk identitet formuleras i en diskursiv ram i det virtuella rummet. Viktiga analytiska frågor har bland annat varit hur det virtuella rummet konstitueras genom diskursiva praktiker och vilka diskursiva strategier som används för att producera kollektiv identitet.