Bortfalls-kartläggning i ABIS-studien
-ur ett sociodemografiskt perspektiv
År 1997 påbörjades ett världsunikt projekt, ABIS-studien (Alla Barn i Sydöstra Sverige) på Hälsouniversitetet i Linköping (Linköpings Universitet). Av alla barn som föddes under perioden 1 oktober 1997 till 1 oktober 1999 i Blekinge, Småland, Öland och Östergötland har ca 17 000 följts med jämna mellanrum över åren: barnets födelse, ettårsuppföljning, 2-3-årsuppföljning, 5-6-årsuppföljning samt åttaårsuppföljning.Barnen/familjerna har inför varje moment i studien lämnat in biologiska prover och svarat på frågeformulär. Frågeformulären innehåller frågor av varierade typ och denna uppsats tar hänsyn till de sociodemografiska variablerna samt de variabler som användes för att ?mäta? stress hos föräldrarna och i vissa fall barnen.Genom åren har antalet frågeformulär som fyllts i minskat kraftigt från 16051 till 4030 i åttaårsuppföljningen. Med hjälp av den här uppsatsen vill vi undersöka om bortfallgruppen har speciella kännetecken och om orsaken till bortfall kan förklaras. Som underlag arbetar vi med de data som registreras genom frågeformulären med startpunkt i födelseformuläret, där alla som svarat antas vara populationen och de som därefter försvinner inför kommande uppföljningar är bortfall.För att kunna angripa problemet har multidimensionell skalning, klusteranalys och logistisk regression använts. Ingen av metoderna resulterade i att vi kunde särskilja observationer i två olika grupper som överensstämde med grupperna svarande och bortfall. Därför kan vi inte heller beskriva eller förklara bortfallet utifrån de variabler som valdes, mot sociodemografiska variabler och stressvariabler.