SAAB Support and Services, som Àr servicecenter för flygplanskomponenter, utför idag huvuddelar av sina mÀtningar manuellt, mÀtningar som ibland kan ta upp till fyra dagar. För att höja noggrannheten samt öka effektiviteten köpte de Är 2007 in ett automatiskt testkoncept frÄn MK Test systems.I examensarbetet har vi först undersökt den inköpta utrustningen.Sedan har vi tagit fram rutiner för kalibrering av utrustningen som klarar SAAB:s krav. DÀrefter har vi arbetat fram kravspecifikationer och instruktioner för hur utrustningen ska anvÀndas. Under arbetets gÄng har vi samlat in information för att kunna göra en utvÀrdering av hur lÀmplig utrustningen Àr att anvÀnda för att testa flygplanskomponenter.Arbetet resulterade huvudsakligen i tre st manualer som gÄr igenom tre olika omrÄden; kalibrering, kablagetest och ett standardtest för t.ex.paneler och styrboxar..

Examensarbetet Àr ett resultat av min verksamhetsförlagda utbildning VFU hos Skanska Asfalt och Betong. Jag valt att undersöka hur det gÄr till vid vÀltning och packning av asfaltbelÀggningar. Eftersom packningen Àr en av de viktigaste delarna för att uppnÄ en bra belÀggning som ska hÄlla i mÄnga Är Àr det viktigt att man packar pÄ rÀtt sÀtt. DÀrför har jag tagit upp nÄgra viktiga punkter pÄ hur man bör utföra packningen pÄ ett bra sÀtt bÄde ifrÄn teorin samt frÄn praktiken. Det som man bör tÀnka pÄ som vÀltförare Àr de faktorer som pÄverkar packningen och att ha rÀtt packningsutrustning för rÀtt arbete.

Titel: ÖversĂ€ttning av Nöjd Kund Index - Verksamhetsutveckling med kundfokus pĂ„ JM ABFörfattare: Grundström, Johan; Åberg, FilipHandledare: Blomgren, MariaKurs: Kandidatuppsats, 15hp, Företagsekonomiska institutionen, VT 2010Bakgrund: I samhĂ€llet cirkulerar mĂ€ngder av managementidĂ©er. För att en organisation ska kunna anvĂ€nda en idĂ© sĂ„ mĂ„ste den översĂ€tta idĂ©n till organisationens förutsĂ€ttningar. Kundfokus har kommit att spela en allt viktigare roll för företagens lönsamhet vilket har lett till ett ökat kundfokus de senaste decennierna. JM AB, ett företag verksamma inom bostadsutveckling, införde Ă„r 2002 Nöjd Kund Index för att kunna mĂ€ta deras kunders nöjdhet. Hur har idĂ©n om Nöjd Kund Index översatts pĂ„ företaget?Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats Ă€r att genom en studie av JM AB beskriva hur Nöjd Kund Index översĂ€tts och hur konceptets funktioner utvecklas.Metod: En kvalitativ metod valdes, dĂ€r sĂ„vĂ€l intervjuer genomförts och dokument frĂ„n JM anvĂ€nts.Resultat: Studien visar att översĂ€ttningsprocessen Ă€r en process vilken tar form och Ă€ndrar karaktĂ€r beroende pĂ„ faktorer bĂ„de inom och utanför företaget.

Denna uppsats syftar till att undersöka om ledarutveckling fyller det kompetensbehov den avser, samt vilka andra förutsÀttningar det finns för lÀrande inom Polismyndigheten i VÀstra Götaland. Med detta hoppas vi öka förstÄelsen för hur medarbetarna upplever intern ledarutveckling samt i vilken mening utbildning har pÄverkat deras arbetsprestation. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ pedagogiska teorier om sociokulturellt lÀrande och erfarenhetsbaserat lÀrande i vÄr teoretiska referensram. Vi har Àven anvÀnt oss av teorier som behandlar Àmnena lÀrande i arbetet, motivation till lÀrande samt kompetens- och ledarutveckling. Den tidigare forskning vi utgÄtt frÄn handlar om utbildning, ledarskap och lÀrande inom Polisen och annan offentlig verksamhet.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr den empiriska delen grundas i sju intervjuer med yttre polisbefÀl inom Polismyndigheten i VÀstra Götaland.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka lÀrarens syn pÄ disciplin i klassrummet. Examensarbete behandlar Àmnet disciplin i klassrummet och dess pÄverkan nÀr det gÀller inlÀrningsmiljö och arbetsro i klassrummet. Vi observerade och intervjuade fyra lÀrare frÄn Ärskurs 1, 2, 4, 5 i en grundskola. Deltagarna i vÄr intervju var mellan 32 -53 Är, en manlig, resten var kvinnliga. VÄra frÄgestÀllningar Àr: hur tÀnker lÀrare om innebörden av disciplin, vilka olika faktorer som enligt lÀrare kan resultera i ett bra disciplinerat klassrum, vad lÀrarna, anser pÄverkar ordningen respektive oordning samt pedagogers motiv till disciplin i klassrummet.

Bakgrund: HjÀrtoperationer förekommer över hela vÀrlden. Förutom den genetiska faktorn sÄ ökar antalet insjuknanden delvis pÄ grund av vÀlfÀrdssamhÀllet. Studier har visat att personer med hjÀrtsjukdom upplever ökad oro vid vardagliga aktiviteter. PÄ grund av oron Àr informationen som ges till patienter mycket viktig. Syfte: Belysa patienters upplevelser av information inför planerad hjÀrtoperation.

Studien underso?ker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer anva?nder fo?r att na? externa intressenter och svarar pa? fo?ljande fra?gor: Vilka kommunikationsstrategier anva?nder ideella organisationer fo?r att na? externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger pa? ideella organisationers mo?jligheter samt utmaningar med perspektiv pa? strategisk kommunikation. Den prima?ra metod som anva?nds a?r en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida da? vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och anva?nds som komplement fo?r att lyfta samt sto?dja resonemang.

Syftet med arbetet var att beskriva och öka förstÄelsen för hur lÀrare i sitt arbete pÄverkar ordningen i klassrummet. VÄr empiriska del av arbetet grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Under tvÄ dagar följde vi en högstadieklass i LuleÄ kommun för att observera de lÀrare klassen mötte och dÀrigenom kunna analysera lÀrarnas arbete och förhÄllningssÀtt till ordning. Resultaten visade att ordningen i klassen skiljde sig avsevÀrt beroende pÄ lÀrarens personliga ledarskap och arbetssÀtt. De lÀrare som frÀmst Ästadkom ordning anvÀnde sig av lugnt kroppssprÄk, ett varierat röstlÀge, var konsekventa, samt arbetade utifrÄn tydliga rutiner.

OmstÀllningstiden i ytmonteringslinan Panasonic pÄ Stoneridge Electronics AB ansÄgs vara en bidragande orsak till att maskinernas fulla kapacitet inte kunde utnyttjas. Syftet med det hÀr examensarbetet var dÀrför att analysera omstÀllningssituationen och med analysen som grund reducera omstÀllningstiden med hjÀlp av SMED-metoden samt ta fram förbÀttringsförslag gÀllande arbetet i övrigt.Förutom SMED har tidsmÀtningar, observationer samt litteraturstudier legat till grund för reduceringen av omstÀllningstid samt förbÀttringsförslagen som innebÀr bl.a. sekventiell omstÀllning av conveyersystemet i ytmonteringslinan samt tydligare instruktioner och mer visuell styrning, enligt teorin om Lean.Ett fortsatt arbete i form av uppdatering av arbetsinstruktioner och sjÀlva utförandet av omstÀllningen Àr exempel pÄ typen av stÀndiga förbÀttringar som företaget redan idag jobbar aktivt med..

Examensarbetet har utförts pÄ Valmet AB i Karlstad, företaget arbetar med utveckling, tillverkning och service av mjukpappersmaskiner. I pappersmaskiner ingÄr ett antal olika valsar, dÀr nÄgra av dem ska kunna röra pÄ sig. För detta finns lite olika typer av arrangemang, vilka pÄminner en del om varandra. Förflyttningen sker idag m.h.a. skruvdomkrafter som i sin tur drivs av elektriska motorer.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett intresse, en motivation och nyfiken för biologin och matspjÀlkningen hos elever i Ärkurs 2-3 dÀr eleverna pÄ sjÀlvstÀndigt, roligt, varierande och lustfullt sÀtt kan skapa sig och utveckla kunskaper om matspjÀlkningen. Materialet bestÄr av en elevbok om matspjÀlkning i form av en faktasaga, bilder, frÄgor och praktiska övningar. Materialet innehÄller dessutom en lÀrarhandledning med instruktioner till lÀroboken, mÄl frÄn lÀroplanen samt svar till frÄgorna. Framtagningen av detta material har gjorts med hjÀlp av intervjuer och forskning i omrÄdet. Materialet har fÄtt har testats i en Ärkurs 2 och en intervju med eleverna.

SammanfattningMisstag Àr nÄgot som ingÄr i vÄrt handlande. VÄrt förhÄllningssÀtt till misstag pÄverkar hur vilÀr oss av dem. Syftet med studien Àr att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsÀttningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ ett textilt hantverksprogram pÄ gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. LÀrarna menar att kunskap Àrerfarenheter, förmÄgan att anvÀnda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sinkunskap.

Denna uppsats handlar om jordtrötthet och förekomst av rotsÄrsnematoder. Odlingen av rosor ökar bÄde i hemtrÀdgÄrdar och offentliga trÀdgÄrdar vilket gör det till ett aktuellt problem vÀrt att uppmÀrksamma. Syftet med uppsatsen var att göra en översiktlig sammanstÀllning av hur utbredd nematodförekomsten för nÀrvarande Àr, framför allt av arten Pratylenchus penetrans, i en del rosodlingar och plantskolor i SkÄne. Med det alltmer stigande intresset för rosodling blir det angelÀget att sprida mer kunskap om jordtrötthet, samt att utforma gemensamma riktlinjer för att motverka problem. Resultaten frÄn intervjuerna visar att jordtrötthet tycks vara ett allmÀnt kÀnt begrepp i samband med odling av rosor. Samtliga personer jag samtalade med kÀnde vÀl till denna problematik samt Àven rÄdet att byta ut jorden vid nyplantering av rosor.

I dagens kursplaner betonas att elever ska utveckla komplexa förmÄgor och inte enbart fakta och fÀrdigheter. Vid bedömning av sÄdana komplexa förmÄgor stÀlls krav pÄ de bedömningsverktyg som anvÀnds att de ska kunna bedöma dessa pÄ ett tillförlitligt sÀtt. Ett verktyg för ÀndamÄlet som ofta lyfts fram Àr bedömningsmatriser. I denna studie analyseras filmad interaktion mellan lÀrare för att synliggöra hur lÀrare skapar mening kring sin uppgift att bedöma mer omfattande elevarbeten med stöd av bedömningsmatriser, vilka övervÀganden de gör och vilka dilemman som uppstÄr. Resultaten visar att lÀrare vid bedömningen förutom de instruktioner som tillhandahÄlls Àven lyfter in andra faktorer som blir avgörande vid bedömningen. UtifrÄn resultatet förs Àven en diskussion kring utveckling av bedömarkompetens hos lÀrare..

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om det Àr möjligt att med enkla medel fÄ in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i Ärskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter bÄde inomhus och utomhus, kom vi fram till vÄrt resultat. VÄrt resultat visar pÄ att det Àr möjligt att med enkla medel fÄ in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det pÄverkar undervisningen och eleverna negativt. VÄr slutsats Àr att det fungerar bra för en lÀrare att ta 10 minuter frÄn lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute pÄ skolgÄrden med enkla medel. Detta för att eleverna ska fÄ in sin dagliga fysiska aktivitet pÄ schemat, vÀcka nyfikenhet och lust till att lÀra och Àven att elevernas koncentrationsförmÄga ökar..