Fysikundervisningen i gymnasieskolan anses av mÄnga som trÄkig och svÄr. Ett sÀtt att försöka göra fysiken bÄde roligare och mer begripbar Àr att anvÀnda en av fysikens fundamentala arbetssÀtt, laborationer. Ett modernt sÀtt att laborera kan vara att anvÀnda dataloggers, en mÀtvÀrdesbehandlare som via en dator presenterar laborationsresultaten i form av vÀrdetabeller och grafer. Med hjÀlp av elevenkÀter och lÀrarintervjuer pÄ tvÄ gymnasieskolor, skall denna undersökning försöka ta reda pÄ vad lÀrare och elever som jobbat med denna utrustning i gymnasieskolan anser. Resultatet visar att dataloggers kan vara ett bra komplement till vanliga laborationer om ekonomin tillÄter och om man som lÀrare Àr beredd att lÀgga ned den tid som krÀvs för att behÀrska utrustningen.

Elever i den svenska grundskolan blir allt sÀmre pÄ matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att besvara om anvÀndandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbÀttrar elevernas matematikkunskaper och vad som pÄverkar anvÀndandet av laborativt material.Denna kvalitativa litteraturstudie Àr baserad pÄ nio tidigare studier. Den visar att anvÀndning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer pÄverkar resultatet och hur materialet anvÀnds, lÀrarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lÀrarens egen kompetens att anvÀnda sig av materialet i undervisningen..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gymnasieelever kan bli mer motiverade i historieÀmnet. Jag har valt att redovisa skillnaden mellan killar och tjejers motivation till historieÀmnet, framförallt för att se om det finns nÄgon skillnad och i sÄ fall vad den/de Àr. Undersökningen genomfördes genom en enkÀt pÄ en gymnasieskola i Lunds kommun, dÀr 55 elever valde att delta. Resultatet visar bl.a. att lÀrarens undervisningssÀtt, flexibilitet samt sÀtt att vara har en stor betydelse för elevernas motivation.

SjÀlvhjÀlpsbehandlingar har visat sig vara ett effektivt behandlingsalternativ för en rad psykologiska besvÀr, speciellt om de kombineras med nÄgon form av stöd frÄn terapeut. Samtidigt kan behandlingsformen vara förenad med en del svÄrigheter att sjÀlvstÀndigt följa instruktioner och pÄ egen hand genomföra behandlingsinterventioner. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan följsamhet till behandling och utfall och hur denna pÄverkades av tillgÄngen till terapeutstöd vid multikomponent sjÀlvhjÀlpsbehandling för insomni. 88 deltagare randomiserade till tvÄ behandlingsbetingelser, med eller utan veckovisa telefonkontakter med terapeut, studerades. Resultaten indikerar att en hög följsamhet till vissa behandlingstekniker predicerar ett bÀttre behandlingsresultat medan följsamhet till andra inte gör det.

Det finns olika tekniker för att lÀra sig fÄ klardrömmar. Man kan gÄ frÄn vakenhet till medvetenhet i dröm eller bli medveten nÀr man Àr i drömmen. Ytterligare en metod Àr att skapa cues med yttre stimuli. I denna studie jÀmfördes effektiviteten i att fÄ klardrömmar mellan kritiskt reflekterande och en intentionsteknik. 60 personer i tre grupper, en för respektive teknik och en kontrollgrupp, fick i 4 dagar under 2 veckor följa sin grupps instruktioner och notera antal klardrömmar.

Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka om pedagogerna underlÀttar för elever i koncentrationssvÄrigheter och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt detta görs. Vi vill ocksÄ undersöka nÀr pedagogerna anser att elever har koncentrationssvÄrigheter. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt tolv pedagoger och specialpedagoger i Ärskurs tvÄ och fem frÄn tvÄ skolor i tvÄ kommuner har intervjuats. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att de flesta pedagoger gör sitt bÀsta för att underlÀtta för elever i koncentrationssvÄrigheter i skolsituationen.

Titel ?Det fÄr inte bli för mycket av det hÀr datoriserandet.? ? En kvalitativ studie av digitaliseringens pÄverkan pÄgenerationsskillnader, med fokus pÄ kommunikationFörfattare Philip BernÄker & Julia HalldnerUppdragsgivare JMG, Medieinriktningen pÄ lÀrarutbildningen, Göteborgs universitetKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikationGöteborgs universitetTermin VÄrterminen 2011Handledare Jenny WiikSidantal 40, inklusive bilagaAntal ord 15 716Syfte Att undersöka generationsskillnader gÀllande kommunikation i och med digitaliseringen. (UtifrÄn en lÀrares synvinkel)Metod Kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuerMaterial Sex stycken samtalsintervjuer med gymnasielÀrare i GöteborgHuvudresultat Studien visar att lÀrarna anser att digitaliseringen Àr ett problem och att den har pÄverkat generationsskillnader negativt. LÀrarnaanser Àven att kommunikationen har pÄverkats av digitaliseringen, bÄde positivt och negativt. Dock kommer ungdomar alltid ses pÄ ett visst sÀtt ? lata, bekvÀma och i behov av instruktioner.

I detta examensarbete undersöker jag huruvida undervisningssprÄket pÄverkar resultatet nÀr man lÀr sig ett nytt sprÄk. Studien genomfördes i en klass i Är ett dÀr tvÄ grupper fÄtt engelskundervisning pÄ olika sprÄk, ena gruppen via instruktioner pÄ svenska och den andra enbart pÄ engelska, vilket utgjorde min metod.Resultatet av tester med eleverna visade att de som endast fÄtt undervisning pÄ engelska kunde svara pÄ fler frÄgor Àn de som fÄtt det pÄ svenska.  DÄ eleverna Àven kan ha trÀnat olika mycket inför detta test, mÄste jag ocksÄ se till övrig undervisning för att kunna dra slutsatser.Elever som fÄr höra ett nytt sprÄk oftare har ocksÄ fler chanser att lyssna till hur det lÄter och hur man anvÀnder det, och kan pÄ sÄ sÀtt samla information som hjÀlper dem att sjÀlva anvÀnda sprÄket. Min slutsats att undervisningssprÄket har viss betydelse nÀr man lÀr sig ett nytt sprÄk..

Denna studie syftar till att tydliggöra vilka behov och mÄl som anvÀndarna för en specifik interaktiv sÀljdisplay har och komma med potentiella förbÀttringsförslag. Metoder som anvÀnts för datainsamling Àr intervjuer av intressenter och mÄlgruppen för produkten som legat till grund för skapandet av personor och scenarion som i sin tur anvÀnts för att ta fram krav och utveckling av anvÀndningstester. Resultatet visar pÄ att nÄgra av de viktigaste produktkvalitérna som den interaktiva sÀljdisplayen bör ha Àr att den ska kÀnnas enkel, tydlig och effektiv. Resultatet visar Àven pÄ att mÄlgruppens behov och mÄl för produkten varierar mycket beroende pÄ demografi och anvÀndningstesterna att produkten i mÄnga fall inte möter anvÀndarnas krav. Slutsatserna redogör för att i de fall produkten inte möter anvÀndarnas behov behövs förbÀttrade funktioner, instruktioner och en mer genomarbetat design för att uppnÄ anvÀndarnas krav pÄ produkten..

Cross-selling Àr en strategi som de senaste Ären har fÄtt stort fokus inom finansbranschen. Strategin gÄr ut pÄ att öka försÀljning till existerande kunder genom att introducera dem till produkter eller tjÀnster som andra avdelningar inom företaget erbjuder, oavsett den egna specialistrollen. Nyttan med cross-selling Àr obestridd, men i praktiken har det visat sig svÄrt att tillÀmpa cross-selling. De hinder som föreligger kan i förlÀngningen hÀrledas till ett problem att fÄ de anstÀllda motiverade att verkstÀlla strategin. Motivationen hos de anstÀllda kan pÄverkas genom styrning frÄn företagsledningen.

SOS-barnbyar Àr ett hem för omhÀndertagna barn och finns som vÀrldsomfattande verksamhet och i vÄrt grannland Finland. HÀr placeras barn som pÄ grund av biologiska förÀldrars bristande förÀldraförmÄga inte lÀngre kan bo kvar hemma. MÄlet med SOS-barnbyar Àr att alla barn ska fÄ en trygg familj att vÀxa upp i dÀr de fÄr sina behov tillgodosedda och en familjÀr uppvÀxt. Syftet med studien var att belysa hur barnhemsmammor pÄ SOS-barnbyar i Finland ser pÄ barns anknytning och vad barnhemsmammans egen roll Àr gÀllande att frÀmja barns anknytning. Intervjumaterialet har analyserats med hjÀlp av innehÄllsanalys som genom kodning och kategorisering.

Den hÀr uppsatsen Àr en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt dÀr syftet var att undersöka om det Àr den moderna tekniken eller pedagogiken som Àr orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL stÄr för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass pÄ naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemÀngd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrÄgor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och anvÀnde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjÀlpmedel.UtvÀrderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkÀt med frÄgor om rörelsemÀngd och impuls före och efter laborationen.

Korrigeringseffekter och stereotyper hÀnger ihop, för att studera detta anvÀndes bilder av ansikten med olika etnicitet och sjÀlvrapporteringstest skapade av Nosek, Sidanius och Pratto och Dunton och Fazio.Svenska studenter vid Lunds universitet deltog i undersökningen dÀr de delades in tvÄ grupper med olika instruktioner, dels falsk information om undersökningens syfte och dels information att vi studerade stereotyper. Detta gjordes för att kunna studera deras korrigeringseffekter. Följaktligen var studien av en experimentell design.Vi fann att korrigeringseffekter fanns hos de bÄda grupperna vad gÀllde alla etniska grupper utom vita mÀn, vilka inte hade korrigerats av den grupp som fÄtt felaktig information. Detta visar att korrigering sker för alla minoritetsgrupper till följd av en önskan att inte verka fördomsfull oavsett kontext..

Title: Are we born gifted or can we learn and teach our children to be musically interested? The aim of this study is to evaluate how we influence the development of musicality in children. The study included 30 persons divided into three groups (ten members in each group). Group 1 consisted of pregnant women. Group 2 consisted of parents of babies age 0 to 1 year old and group 3 teenage parents.

ABSTRAKTDet hÀr Àr en sammanfattning av den formella delen av vÄrt projektarbete. Under hösten 2007 och vÄren 2008 har vi pÄ uppdrag av Egon Nilsson överhalat en hjÀlpmaskin ombord pÄ Calmare Nyckel. Maskinen var i stort behov av en renovering, det lÀckte bÄde kylvatten och smörjolja pÄ olika stÀllen. Det har varit mycket vÀntetid pÄ reservdelar eftersom maskinen Àr ovanlig och tillverkas i England. Mot slutet av arbetet rÄkade vi pÄ bekymmer med vattenlÀckage i smörjoljan som gjorde att jobbet blev försenat nÄgra veckor.