Rapporten syftar till att belysa en kriminalvÄrdsanstalts organisation och verksamhet samt de intagnas subjektiva upplevelse om livet i anstalt. Valet av anstalt dÀr studien utförts grundar sig pÄ att författaren arbetar extra som kriminalvÄrdare dÀr. Studien kommer att redogöra för hur svensk kriminalvÄrd Àr uppbyggd, vilket mottagande man fÄr samt hur vÄrdare respektive intagna upplever situationen i anstalt. Den behandlar Àven hur en vanlig dag inne pÄ anstalten kan se ut och om hot/vÄld förekommer och i sÄ fall hur det hanteras. Vad finns det för möjligheter att ta itu med missbruksproblematik? Hur jobbar vÄrdarna för att skapa förtroende och tillit gentemot de intagna? Hur mÄr man egentligen som intagen nÀr man dras ifrÄn familj, vÀnner och tvingas vistas bland andra intagna, blir man dÄ mer kriminell? En av respondenterna sÀger: ?Det bÀsta pÄ dagen Àr nÀr man bli inlÄst, dÄ vet man att dagen Àr över?.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva nÄgra enskilda elevers erfarenheter och upplevelse av att vara nyanlÀnd elev mot en allmÀn bakgrund om nyanlÀnda elever och skolans mottagande av dem. Dessutom ges en teoretisk bakgrund om identitet och sprÄk utifrÄn socialkonstruktionistisk och sociokulturell teori.UtifrÄn metodansatsen livsberÀttelser har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med flickor som nu gÄr i nian, men var mellan 9 och 12 Är nÀr de kom till Sverige genom familjeanknytning till flykting. I resultatet beskrivs i fyra livsberÀttelser deras vÀg genomskolan, frÄn ursprungslandet, genom förberedelseklassen och till en ordinarie klass, samtderas upplevelse av lÀrande, relationer och stöttning under den första perioden i den svenskaskolan och hur deras erfarenheter har pÄverkat dem. Resultatet visar att deltagarna Àr positiva till sin tid i förberedelseklassen, att de som fÄtt studiehandledning haft stor nytta av den och att kamratkontakterna spelar en stor roll i andrasprÄksutvecklingen.

Syftet med studien var att undersöka hur ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt fortsÀtter frÄn en sprÄkförskola till förskoleklass/skola för barn med sprÄkstörning. Jag har undersökt hur övergÄngen mellan dessa verksamheter kan ske, hur man arbetar för att utveckla barnens sprÄk och vad pedagoger uppfattar vara det viktigaste att göra för barn med sprÄkstörning i förskoleklass/skola. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr halvstrukturerade intervjuer var datainsamlingsmetoden. Undersökningsgruppen bestod av sex pedagoger som alla Àr verksamma i skolÄren F-5. I undersökningsgruppen fanns sÄvÀl barnskötare, förskollÀrare, lÀrare, specialpedagog som talpedagog representerade.

Studiens huvudsyfte Àr att undersöka hur kontakten mellan invandrarförÀldrar och deras barns skola fungerar. Jag har i mitt arbete utgÄtt frÄn invandrarförÀldrarnas synvinkel. Den litteraturstudie som ligger till grund för den utförda empiriska undersökningen berör lagar, flyktinginvandring och mottagande av invandrare i Sverige, skolan i Sverige samt skolan i andra lÀnder. Undersökningen bestÄr av intervjuer med fem invandrarförÀldrar. Intervjuerna Àr analyserade ur ett kvalitativt perspektiv och redovisas i form av löpande text.

Det ha?r arbetet bygger pa? en studie av barns fria tecknande som uppsatsfo?rfattaren genomfo?rt under loppet av cirka fem ma?nader pa? en 3-6 a?rs avdelning vid en Stockholmsfo?rskola.Studien a?r genomfo?rd med en etnografisk ansats. Jag har samlat material genom samtal med barnen och fotografering av deras bildarbeten. Uppsatsens fra?gesta?llningar so?ker svar pa? vad barnen ritar? Vad de anva?nder sina bilder till? Och i vilket sammanhang dessa bilder skapas.

Syfte: Utveckla en bedömningsmatris för anvÀndning vid formativ bedömning av elevens APL och elevbyggen vid utbildning pÄ Bygg och anlÀggningsprogrammet. Matrisen ska tydliggöra vad som ska bedömas och i vilken nivÄ elevens prestationer ligger.Teori: Vid utveckling av bedömningsmatris har jag anvÀnt mig av teorier om bedömning och matrismall utarbetad av Skolverket.Metod: Intervju av tre handledare som har erfarenhet frÄn APL verksamhet inom bygg och anlÀggningsprogrammet. UtifrÄn intervjuerna och faktainsamlingen skapar jag ett första utkast av matrisen som jag sedan anvÀnder vid bedömningssamtal med elev/handledare.Resultat: Matrisen som frÀmst Àr tÀnkt att anvÀndas vid elevens praktiska uppgifter har fÄtt positivt mottagande av de handledare som ingÄtt i utvecklingsarbetet. Handledarna tyckte beskrivningarna av kunskapsnivÄerna och moment i matrisen var lÀtta att förstÄ. Med matrisen som utgÄngspunkt utvecklades bedömningssamtalen och elevens prestation under praktiken kunde pÄ ett strukturerat vis dokumenteras.

Uppsatsen utgÄr frÄn frÄgan hur David Mamets pjÀs Oleanna kunde tolkas sÄ radikalt annorlunda vid sin  svenska premiÀr pÄ Kungliga Dramatiska Teatern 1994 jÀmfört med vid sin urpremiÀr i New York ett drygt Är tidigare. I USA uppfattades Oleanna allmÀnt som en varning för hÀmndlysten feminism och för faran med överdriven politisk korrekthet, och debatten kom att gÀlla huruvida denna varning var befogad eller bara reaktionÀr och dum. I Sverige sÄgs den tvÀrtom som en kritisk genomlysning av patriarkala strukturer. Uppsatsen söker svaret i en kombination av inom- och utomtextuella faktorer och innehÄller dÀrför bÄde en receptionsanalytisk del och en nÀrlÀsning av dramat. I receptionsanalysen jÀmförs pjÀsens mottagande i USA och Sverige och sÀtts i relation till respektive samhÀlles offentliga samtal om feminism och identitetspolitik.

Denna studie syftar till att granska hur sociala strukturer pÄverkar nyanlÀnda elevers skolsituation. I huvudsak handlar det om hur etnicitet, ras och genus processas i skolans vardag. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativ metod i form av intervjuer med nyanlÀnda elever och lÀrare samt observationer pÄ plats i skolan. Resultatet visar att strukturer processas i skolan i form av förestÀllningar baserade pÄ etnicitet, ras och genus som upprÀtthÄller grupperingar och en rangordning mellan eleverna. Strukturer möter ocksÄ de nyanlÀnda eleverna i form av en tydlig norm om ensprÄkighet pÄ bekostnad av att elevernas förstasprÄk och tidigare kunskaper osynliggörs och undervÀrderas.

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Information till patienten Àr en betydelsefull del av sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete. En viktig uppgift Àr att hos patienter identifiera hindrande och frÀmjande faktorer för möjligheten att ta till sig information. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hur patienter har erfarit given information samt sjuksköterskors uppfattningar av vad som pÄverkar patienter i informationssituationen. Tio sjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades utifrÄn en fenomenografisk ansats. I resultatet framkom beskrivningskategorierna tar till sig, tar inte till sig och uppfattar inte.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.

This study aims to identify the municipalities of Hallands? methods, guidelines and policies in integration concerning new arrivals of children and teenagers. Some of the new arrivals are under the power of Swedish Migration Board and some of them are by a contract handed over to the municipalities. The evaluation is based on Michael Lipskys street-level bureaucracy which puts its focus on the lower level of bureaucrats meeting with clients. The frame is Skolverkets guideline for education of new arrivals which is more or less a way towards a common policy.