Amyotrofisk lateralskleros (ALS), är en neurologisk sjukdom som drabbar årligen omkring 200 personer i Sverige. Sjukdomen angriper det motoriska nervsystemet där nervcellerna gradvis dör och som i sin tur leder till en successiv försvagning av kroppens muskler. Längre fram i sjukdomsförloppet blir både armar och ben totalt förlamade, därefter förlorar patienten även tal och sväljförmågan medan känslor och tankar förblir opåverkade. Överlevnadstiden efter att diagnosen har ställts är mindre än fem år. Grundorsaken till sjukdomen ALS är ännu okänd och det har fortfarande inte hittats något botemedel mot denna sjukdom.

Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen. Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.

Bakgrund: Personer med Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) har ofta svårigheter att hantera sin vardag på många olika plan. Arbetsterapeutisk behandling syftar till att underlätta det dagliga livet och därmed minska svårigheterna som personer med ADHD upplever i sin vardag.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder samt dess effekt och betydelse för personer med personer med ADHD.Metod: Studien är en litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning ingår. Sökningen efter aktuell forskning utfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Totalt 11 artiklar uppfyllde urvalskriterierna. Interventionerna i studierna kategoriserades efter liknande innehåll.Resultat: Interventionskategorierna syftade på att förbättra den sociala och motoriska färdigheten, anpassa miljön, förändra aktivitetsutförandet och att ge psykoeduktiv behandling till omgivningen.

Barn och skolungdomar mår allt sämre. Vanliga hälsoproblem för barn i skolåldern är motoriska problem, övervikt och stress. Förskolan och skolan är nyckelmiljöer för hälsofrämjande åtgärder. Sjukgymnastens uppgift vid insatser riktade mot barn är att informera och utbilda, skapa yttre förutsättningar för det enskilda barnet, en god lärandesituation samt att guida genom rörelser och uppgifter. Syfte: Syftet med studien är att beskriva skolsjukgymnasters arbete och upplevelse av sin roll inom skolhälsovården.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för korrelationer mellan dispositionell mindfulness, påverkansmekanismer och idrottspsykologiska färdigheter (Birrer, Röthlin & Morgan, 2012). Modellen testas genom att (1) undersöka korrelationer mellan dispositionell mindfulness och påverkansmekanismer (Emotionsreglering, Klarsynthet och Ältande). (2) Undersöka korrelationer mellan påverkansmekanismer och idrottspsykologiska färdigheter (Motoriska färdigheter, Anspänningsreglering, Motivation och Copingförmåga). (3) Dessutom undersöktes även korrelationer mellan idrottspsykologiska färdigheter och självskattad idrottsprestation (Tävlings- respektive träningsprestation). I studien deltog 242 elitidrottare från idrottsföreningar i sydvästra Sverige.

Att leva med Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) innebär stora förändringar, där livskvaliteteten i det dagliga livet kan påverkas på olika sätt. ALS är en obotlig sjukdom som påverkar de motoriska neuronen, det vill säga nervcellerna i ryggmärgen, märgen och hjärnbarken. Detta leder till att kroppens funktioner successivt försämras, vilket kan skapa både ett fysiskt och psykiskt lidande. Syftet med studien var att genom litteraturstudier få mer kunskap kring personers upplevelser av att leva med ALS. Vetenskapliga artiklar granskades och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Examensarbetet handlar om pedagogers inställning till barns fysiska aktivitet på Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma område i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begränsningar verksamheterna har när det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen är att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser på fysisk aktivitet och hur det främjas på Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frågeställningar är: Vilken inställning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsätts läroplanens strävansmål i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsättningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen är en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger från både förskola och skola.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka ord elever i förskoleklass och år 1 använder i sitt fria skrivande. Jag ville ta reda på om detta är samma ord som används i läseböcker för tillsvarande skolår. Om inte så var fallet ville jag undersöka på vilket sätt de skiljer sig åt. I detta syfte analyserade jag några elevtexter och jämförde dessa med några läsebokstexter.Resultaten av denna undersökning visar att barnens texter skiljer sig från läsebokstexterna genom at barnen använder långt fler ord som anses lästekniskt svåra än vad de möter i läseböckerna. Barnen använder till exempel ord med fler stavelser, fler sammansatta ord och fler ord som börjar med klusiler än vad som görs i läseböckerna.Frågar man barnen själva uppger 90 % att de kan skriva när de böjar skolan medan enbart 15 % upplever sig som läsare.

Allt fler ma?nniskor i va?rt samha?lle lider av oha?lsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. O?vervikt, hja?rt- och ka?rlsjukdom, ho?gt blodtryck, fo?rho?jda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer a?r na?gra av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna fo?r sjukva?rden i samha?llet visar en successiv o?kning som inte tycks avta.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för korrelationer mellan dispositionell mindfulness, påverkansmekanismer och idrottspsykologiska färdigheter (Birrer, Röthlin & Morgan, 2012). Modellen testas genom att (1) undersöka korrelationer mellan dispositionell mindfulness och påverkansmekanismer (Emotionsreglering, Klarsynthet och Ältande). (2) Undersöka korrelationer mellan påverkansmekanismer och idrottspsykologiska färdigheter (Motoriska färdigheter, Anspänningsreglering, Motivation och Copingförmåga). (3) Dessutom undersöktes även korrelationer mellan idrottspsykologiska färdigheter och självskattad idrottsprestation (Tävlings- respektive träningsprestation). I studien deltog 242 elitidrottare från idrottsföreningar i sydvästra Sverige.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Barns fysiska aktivitet har minskat över flera decennier och fler än hälften av alla elever som börjar första klass ligger efter motoriskt i jämförelse med de förväntade färdigheterna. Forskning visar på att barn med en god motorik i större utsträckning uppnår goda resultat i skolan samt att det ökar deras självkänsla. Syftet med den här rapporten är att skapa ny kunskap om hur fritidshemmen skapar rörelseglädje bland eleverna samt hur de planerar och kan utveckla verksamheten för att skapa rörelsetillfällen som sträcker sig över hela skoldagen. Vi har kommit fram till följande resultat genom att ha genomfört en kvalitativ intervjustudie där 10 fritidspedagoger på fyra olika fritidshem i Sverige under mars 2015 deltog. De fritidshem som är med i studien värdesätter leken som en del i elevernas rörelseutveckling.