Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.

Syfte och frågeställning:Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar:Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet simkunnighet?Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att uppnå simkunnighet hos eleverna?Vilka faktorer anser lärare i idrott och hälsa påverkar simundervisningen?Metod:För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län. Urvalet baserades på två parametrar, avstånd till simhall och ekonomi.Resultat:Resultatet visar att lärarna bedömer elevernas simkunnighet utifrån definitionen i Lgr11, men att de använder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lärare arbetar för att eleverna ska nå simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simträning.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion.

Bakgrund: Arbetsterapeutiska begreppet aktivitetsbalans fr?mjar till god h?lsa och v?lbefinnande. Aktivitetsbalans uppn?s genom att arbetsterapeuten motiverar och medveteng?r personer om deras aktivitetsm?nster och hur det p?verkar aktivitetsutf?randet. Funktionstillst?ndet Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) ?r ett komplext neuropsykiatriskt funktionstillst?nd.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.

Arbetet startades med att en montessoriskola i Lund tog kontakt med SLU i alnarp och sökte någon som kunde projektera en hinderbana till dem. Jag antog arbetet som ett examenarbete och formulerade ett par frågeställningar: Hur projekterar man en hinderbana för barn Som ger dem den motoriska träning de behöver? Som stimulerar till användning? Som är säker? Hur väl stämmer mina teorier med Eva Norén-Björns gällande hinderbanors popularitet Där andra frågeställningen kom till efter att jag läst i hennes undersökning om lekplatser att hon kommit fram till att hinderbanor inte var bra alls, och inte intressanta för barn. Vilket var väldigt intressant eftersomdet var montessoribarnen själva som önskat en hinderbana. Jag genomförde således en litteraturstudie inom ämnena barns lek och motoriska utveckling samt om säkerhetsnormer.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Bakgrund Barn och stress borde inte höra ihop. Dock visar Apotekets försäljningsstatistik att utskrivning av sömnmedel och lugnande medel till barn och ungdomar fortsätter att öka. Vi lever i ett samhälle där tempo och informationsflöde accelererar. Samtidigt ökar kraven på våra barn i olika sammanhang.Vi kan inte förändra den tid vi lever i men vi kan och behöver finna metoder för att hantera stress och därmed öka livskvalitén. Det är angeläget eftersom vi numera vet att barn inte bara drabbas av stress som kommer till omedelbara uttryck, utan att stress dessutom är en orsak till att sjukdomar utvecklas senare i livet.SyfteSyftet med studien är att hitta ett verktyg för barn att hantera och minska stress och därigenom öka sitt välbefinnande.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

I kvällstidningen Aftonbladet har det under flera år publicerats artiklar med långtidsprognoser för sommaren. För prognoserna står en tysk man vid namn Wolfgang Röder, som tidigare arbetat på meteorologiska institutionen vid Freie Universität i Berlin. Röders metod att ställa långtidsprognoser är hemlig, men han har avslöjat för Aftonbladet att han bl.a. studerar vädret under våren och jämför med statistik från tidigare år. Han gör dessutom en rad påståenden om aprilvädrets påverkan på sommarvädret, framförallt juli månad.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur pass bra Röders lång- tidsprognoser är med det verkliga utfallet och utifall hans påståenden om april- vädrets påverkan på sommarvädret stämmer.