Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som kundcenterenheter.

Bakgrunden till denna rapport ligger i hur arkitekturkonsten genom tiden behandlat dagsljuset med sto?rsta precision fo?r att pa? ba?sta sa?tt ta tillvara pa? dess kvalite?er, och hur den tekniska revolutionen med artificiell belysning idag pa?verkat va?rt sa?tt att behandla dagsljus.Syftet med studien a?r att bidra till kunskapen om hur dagsljusinsla?ppet pa?verkar upplevelsen av ett rum. Ma?let a?r att klargo?ra hur dagsljusinsla?ppets proportioner och placering pa?verkar hur det infallande ljuset upptra?der i rummet och hur det inverkar pa? hur rummet upplevs. Studien a?r ta?nkt att kunna anva?ndas av planerare fo?r att i trivsamhetssyfte skapa ett sa? bra dagsljusinsla?pp som mo?jligt.

Dyskalkyli (specifika ra?knesva?righeter) a?r en av flera orsaker till matematiksva?righeter. Studier har pa?visat samband mellan dyskalkyli och dyslexi och att personer med dyskalkyli har sva?rt att klara skolmatematiken. Tva? skilda synsa?tt fo?rklarar orsaken till dyskalkyli: systemteorin och modula?rteorin.

So?derhamn Eriksson AB har producerat och levererat utrustning till sa?gverksindustrin i o?ver 150 a?r. Fo?retagets uppgift a?r att fo?rse sa?gverksna?ringen med effektiva maskiner och system fo?r ba?sta utnyttjande av ra?varan. En av So?derhamn Erikssons viktigaste produkter a?r barkningsmaskinerna Cambio.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

Denna framsta?llning utgo?r en studie av kulturdelens lo?rdagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i spra?kbruket i intervjuer med fo?rfattare, dels bland representerade fo?rfattare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen a?r sa?ledes att ta reda pa? om och hur de maktfo?rha?llanden som ra?der inom ko?n och etnicitet i va?rt samha?lle synliggo?rs och fo?rsta?rks i tidningens litteraturbevakning.

Medierna a?r en oerho?rt viktig del i den ra?dande sociala och kulturella miljo?n. De framha?ver att det a?r verkligheten de avspeglar, vilket go?r att hur kvinnor framsta?lls i medierna bidrar till fo?resta?llningar om hur man bo?r vara och se ut fo?r att bli en del av den verklighet som va?rderas som sa? viktig att den fa?r utrymme i medierna. De kan da?rmed verka som ett ideologiskt verktyg, da? dessa fo?resta?llningar bidrar till bibeha?llandet av sa?dana ko?nsroller, stereotyper och ideal som samha?llet a?nnu inte lyckats frigo?ra sig fra?n.Det mediala genus som alltsa? ba?de skapas och uppra?ttha?lls ha?r, fann vi ho?gaktuellt och intressant att studera na?rmare.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel. Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel? Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Fo?r att implementera en adaptiv niva?reglering av ljudsignaler i en industriell miljo? kra?vs ha?nsyn till ma?nga faktorer info?r en reell implementering. Rapporten avser identifiera dessa faktorer, bedo?ma deras betydelse, samt presentera en grundla?ggande o?versiktlig implementeringsmetod. Fo?rutsa?ttningarna a?r ett verklighetsbaserat scenario, i form av ett nyinstallerat larmsystem i ett kontrollrum pa? ett pappersbruk, da?r ett av huvudma?len a?r att fo?rtydliga ljudande larmsignaler fo?r personalen.Da? fysisk tillga?ng till implementeringsmiljo?n var begra?nsad, samplades ljudmiljo?n sa? att analys av pa?verkande bruska?llors betydelse fo?r niva?regleringen kunde utfo?ras.

I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.