Sökresultat:
300 Uppsatser om Motivationsćtgärder - Sida 15 av 20
Introduktion till arbetsplatsen. : Hur gör man den roligare?
Denna uppsats fokuserar pÄ hur en organisation kan arbeta med att engagera nyanstÀllda i introduktionen till det nya arbetet och hur introduktionen kan göras till en en lÀrorik och intressant lÀrandeprocess? Ett nytt hjÀlpmedel som syftar till att stimulera, engagera och göra en lÀrandeprocess mer intressant för mÀnniskor Àr gamification. SpeltÀnk, spelmekanik och speldesign anvÀnds i en icke-spelkontext för att göra uppgifter och arbetsprocesser mer motvierande och roligare. Det finns forskning visar pÄ att gamification har gett positiva resultat nÀr det kommer till att engagera och motivera mÀnniskor inom olika arbetsomrÄden. Med utgÄngspunkt i forskning om arbetsintroduktion, motivation, belöning och gamification samt intervjuer med anstÀllda vid ett mindre, men snabbt expanderande, It-företag har jag inom ramen för uppsatsstudien tagit fram ett förslag till introduktionsprogram.
Matsvinn inom ?ldreomsorgen - En studie om p?verkansfaktorer och arbetss?tt
Syfte: Syftet med studien var att unders?ka och identifiera vilka faktorer som p?verkar matsvinnet inom ?ldreomsorgen utifr?n k?kspersonalens, omsorgspersonalens ochenhetschefers upplevelser och erfarenheter, samt att skapa ?kad f?rst?else f?r arbetss?tt och ?tg?rder som kan bidra till att minska matsvinnet.Metod: Studien genomf?rdes med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enk?ter, intervjuer och observationer. Enk?terna riktades till k?kspersonal och omsorgspersonal inom ?ldreomsorgen i Varbergs kommun och G?teborgs kommun. Observationer genomf?rdes p? ?ldreboenden under m?ltidssituationer och intervjuergenomf?rdes med tv? enhetschefer som inom k?ksverksamheten.
Varje flicka bÀr med sig sin historia! Professionellas bemötande av sjÀlvskadebeteende
Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vilket bemötande flickor med sjÀlvskadebeteende fÄr av professionella inom olika verksamheter, med inriktning pÄ stöd och behandling. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes för att besvara syftet;? Hur fÄr flickorna stöd?? Vilken behandling fÄr flickorna?? Vilka andra viktiga aspekter bör uppmÀrksammas i det professionella arbetet med flickor med sjÀlvskadebeteende?UtifrÄn en kombination av en kvantitativ och en kvalitativ ansats genomfördes undersökningen i fem kommuner i VÀstra Götaland. EnkÀterna besvarades av professionella som arbetar inom skolhÀlsovÄrd, ungdomsmottagningar samt BUP, barn- och ungdomspsykiatrin. Totalt besvarades enkÀten av 60 personer, vid 20 verksamheter.
Kunskap a?r mer dialogbaserat a?n monologbaserat : En studie om Knowledge Sharing i sma? och medelstora fo?retag
Befintlig forskning pa? omra?det har dragit slutsatsen att Knowledge Sharing a?r av stor vikt fo?r ett fo?retags framtida o?verlevnad och att sma? och medelstora fo?retag i ma?nga fall inte tagit de a?tga?rder som beho?vs fo?r att fra?mja en o?kad kunskapsdelning mellan medarbetarna. Studien belyste da?rfo?r Knowledge Sharing inom sma? och medelstora, projektbaserade fo?retag. Syftet med studien var att o?ka fo?rsta?elsen och bidra med kunskap ga?llande hur medarbetarna inom sma? och medelstora fo?retag arbetar med och kan stimulera Knowledge Sharing.
UpprÀttande av arbetsrutiner för bullerutredare
Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.
Locally valued habitats, species and sites and their significance for collaborative land use planning around Manusela National Park, Central Seram Island, Moluccas, Indonesia
When new land use policies are made, opinions of stakeholders need to be taken in account, to avoid future conflicts. The motivations of commercial enterprises are often clear and easily communicated but due to inaccessibility and language barriers the indigenous people?s perspectives and needs are harder to reveal. This study therefore aims to identify species and sites of importance for the local people in Masihulan village on Seram Island, East Indonesia. This is a first step to facilitate better integration of local peopleÂŽs needs into local government decision-making processes.Researchers at the Center of International Forestry Research (CIFOR), with headquarter in Indonesia, have developed an approached called ?Multidisciplinary Landscape Assessment? that aims to assess important natural resources for local communities in tropical countries.
Blodtrycksm?tning inom intensivv?rd. En kvantitativ observationsstudie
Bakgrund: Att monitorera och bed?ma blodtryck ?r vanligt f?rekommande inom intensivv?rd. Ett adekvat blodtryck ?r av stor vikt f?r den kritiskt sjuka patienten och intensivv?rdssjuksk?terskan ?r ansvarig f?r att monitorera och vidta ?tg?rder f?r att uppn? ett adekvat blodtryck. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i blodtryck uppm?tt med invasiv och icke-invasiv m?tmetod.
Operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter vid akut traumaoperation ? ur operationssjuksk?terskors och traumakirurgers perspektiv
Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r
det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska
?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare
studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r
patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.
Motivation i offentliga organisationer ? Konsten att motivera trots ekonomiska begrÀnsningar
I denna studie anvÀnds Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhÄller sig till begreppet motivation samt hur de gÄr till vÀga för att öka motivationen bland anstÀllda, trots ekonomiska begrÀnsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmÀnintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning pÄ omrÄdet. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier sÄsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktÀristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer pÄ Mölndals Stad sammanstÀlls i vÄrt empiriska material med inriktning pÄ de intervjuades Äsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vÄr studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det frÀmst handlar om att de sÀllan Àr allmÀn kÀnda, varken för ledaren eller anstÀllda. Detta beror pÄ att motivationssystem ofta förknippas med vÀl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltsÄ inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system.
"Kom igen, idag tar vi budget!" : En kvalitativ studie om hur det Àr att arbeta i ett team samt vilka effekter teambuilding har
Uppsatsens syfte Àr att studera hur fem individer, pÄ en specifik arbetsplats, upplever att arbeta tillsammans i ett team samt vilken effekt teambuilding har pÄ relationerna i gruppen. Studien Àr gjord med en kvalitativ ansats, dÀr intervjuer och observationer har utgjort det inhÀmtade materialet. Efter att teamet varit ivÀg pÄ en ?kick-off?, som kan liknas till ett teambuilding event, och tagit del av motivations och inspirations samtal, upplevde respondenterna att de förstÀrkt teamet och förde dem samman. Denna studie undersöker vad det Àr som egentligen hÄller ihop en grupp individer med olika bakgrunder och som till mesta dels spenderar tid tillsammans under arbetstid och pÄ arbetsplatsStudien visar att det finns likheter mellan Goffmans teorier om ett teams gemensamma mÄl samt rollframtrÀdande.
Aff?rsm?ssig allm?nnytta och utanf?rskapsmotverkande policy: En kvalitativ studie av policyimplementering hos Bostadsbolaget i Hammarkullen 2018 - 2026
Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.
Visualiseringsvanor : skillnader hos elitidrottare och motionÀrer inom kampsport
Syfte och frÄgestÀllningarUppsatsens syfte Àr att undersöka skillnaden i hur elitidrottare och motionÀrer anvÀnder sig av visualisering inför och under trÀning och tÀvling.FrÄgestÀllningarna:Hur anvÀnder sig elitidrottare av visualisering inför och under trÀning och tÀvling?Hur anvÀnder sig motionÀrer av visualisering inför och under trÀning?Hur ser medvetenheten ut för elitidrottare kontra motionÀrer, angÄende visualisering?Vilka skillnader finns i hur elitidrottare och motionÀrer anvÀnder sig av visualisering?MetodFyra kampsportsutövare intervjuades för att fÄ information om deras trÀnings-, motivations- och visualiseringsvanor. Respondenternas syn pÄ visualisering och dess innebörd kartlades utförligt. Intervjuerna var öppet riktade för att ge relevanta svar men samtidigt ge plats Ät respondenternas egna tankar och funderingar. Möjlighet att beskriva respondenternas medvetenhet speglas i frÄgor dÀr respondentens tankar kring visualisering utforskas.
Sjukdomsacceptans hos personer med Typ 1 Diabetes
Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.
Greed is good? : Om sambandet mellan aktiekurs och rörlig ersÀttning
I Sverige började anvÀndandet av incitamentsprogram under 1980-talet. Sedan dess har formerna för incitamentsprogram utvecklats och de har kommit att bli allt vanligare och allt mer omfattande. Efter ett antal ?bonusskandaler? under början av 2000-talet blev det vanligare att koppla incitamentsprogrammen till nÄgon form av motprestation. Det var vÄra funderingar kring hur kopplingen hÀnger ihop som ledde oss fram till problemformuleringen om det finns nÄgot samband mellan vd:ns rörliga ersÀttning och bolagets aktiekurs.
Intensivv?rdssjuksk?terskan som omv?rdnadsexpert och coach
Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.