SyfteVårt syfte är att få ökad förståelse för den problematik som kan finnas för ett globalt konsultföretag att nå fram med sin identitet till en lokal marknad. Våra frågeställningar är:1. Vilken identitet har Capgemini?2. Vilken image av Capgemini har potentiella kunder på en lokal marknad?3.

Studiens syfte är att försöka ta reda på hur man kan arbeta med unga män i riskzonen att utveckla en kriminell identitet och därmed försöka låta verksamheten K.A.M.P vara ett exempel på detta arbete. Våra frågeställningar är: Vilka metoder i verksamheten K.A.M.P leder ungdomarna bort från kriminell identitet? Varför riktar sig verksamheten K.A.M.P endast till unga män? På vilket sätt påverkas och förändras ungdomarnas identitet av verksamheten K.A.M.Ps inriktning?Genom kvalitativ ansats i form sex intervjuer med ledare och ungdomar har vi försökt att ta reda på vilka metoder som verksamheten bygger på samt hur deltagarna upplever att det är att vara med. I vår studie har vi varit intresserade av att se om deltagarna i verksamheten har genomgått någon förändring i sin identitet. Vi har därför använt oss utav begreppet maskulinitet för att försöka ta reda på denna förändring.

During the last decade research in leadership has escalated and newleadership styles have started to prevail. This study intends to examinewhether a leaders increased level of motivation in turn can motivateemployees. A major company included all employees in a leader position inan exhaustive intervention with the purpose to increase the leaders?motivation in order for them to motivate their employees. After theintervention, which ended in spring 2012, interviews with six differentemployees at the company were made to see if their level of motivation hadincreased.

Syftet med studien var att undersöka vilken grad av intern motivation och extern reglering till fysisk aktivitet som motionärer har, samt vilka barriärer de upplever till fysisk aktivitet och vilka strategier de använder sig av för att övervinna barriärerna. Bakgrunds variabler var kön och aktivitetsstadie. Försökspersonerna (n=199) i studien var män (n=96) och kvinnor (n=103) och samtliga medlemmar på träningsanläggningar i Halland. Högaktiva (n=165) och lågaktiva (n=34). Datainsamling skedde via ett testbatteri bestående av mätinstrumenten The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, Physical Activity Stages of change och Motivation Till Upprätthållande Av Motionsvanor vilka delades ut på träningsanläggningarna.

Belöningssystem kan ses som ett sätt att tillgodose de anställdas behov och är idag vanligt förekommande i alla typer av företag. Belöningens effekt på motivation och prestationer har länge varit ett omdebatterat ämne. Ett kollektivt belöningssystem införs ofta med avsikt att öka samarbete mellan anställda och få dem att gemensamt sträva efter företagets uppsatta mål.Medarbetarna på Westander Publicitet & Påverkan AB uppvisar en hög grad av motivation för sitt arbete. En viss del av den höga motivationen kan härledas till det vinstdelningssystem som de använder. Samarbete har i vår undersökning visat sig vara en faktor som leder till ökad individuell motivation.

I detta examensarbete undersöks lärarens betydelse för elevens motivation. Syftet med föreliggandearbete är att undersöka vilka egenskaper eleverna på gymnasieskolan anser att en lärare bör ha för att deska uppleva motivation i skolan samt vilken pedagogik de anser har betydelse för motivationen. Metodensom använts är en kvalitativ studie med öppna intervjuer, genomförda med fyra elever i årskurs tre påyrkesprogram. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter har använts och analyserats i arbetet.Läraren har en stor betydelse för eleverna och läraryrket är ett mångfasetterat yrke. Som lärare bör detskapas en god relation och låta eleven få en delaktighet samtidigt som lektioner ska bedrivas medentusiasm och vara av god pedagogisk kvalitet för en hel klass.

Tanken med följande kvalitativa studie är att visa hur ett antal förskolechefer motiverar sina medarbetare. Inledningsvis berör vi allmänt om vad som kan definieras som motivation, för att sedan gå in på motivationsteorier som vi anser är relevanta för vår studie. I vår teoretiska referensram använder vi oss av självbestämmande teorin (inre och yttre motivation), Maslows behovshierarki, Alderfers ERG teori och Herzbergs tvåfaktorteori. Vidare tar vi även upp om chefens roll vid motivation av sina medarbetare. Dock är det viktigaste utgångspunkten för vår studie sex faktorer som vi ur vår teoretiska referensram anser vara viktiga.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gymnasieelever kan bli mer motiverade i historieämnet. Jag har valt att redovisa skillnaden mellan killar och tjejers motivation till historieämnet, framförallt för att se om det finns någon skillnad och i så fall vad den/de är. Undersökningen genomfördes genom en enkät på en gymnasieskola i Lunds kommun, där 55 elever valde att delta. Resultatet visar bl.a. att lärarens undervisningssätt, flexibilitet samt sätt att vara har en stor betydelse för elevernas motivation.

In today?s world there are plenty of technological tools and methods available with the purpose to increase peoples motivation for a healthier lifestyle. One such tool is a so-called activity tracker which uses sensors to log the user's everyday life and present it as automatic feedback. Gamification is a new and successful method to motivate and engage people in fulfilling tasks by using game elements and mechanics. In this study, five participants were instructed to use the activity tracker and pedometer Fitbit Flex daily for three weeks. Halfway through the study the participants were ranked and listed against each other in a ranking list in order to evoke competition.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lärares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av särskilt stöd på en fristående gymnasieskola. Frågeställningarna var: Vad innebär begreppet motivation för lärarna? Vilka faktorer upplever lärarna kan påverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lärare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd enligt lärarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lärare på en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lärarna tyckte motivation är av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier på gymnasiet. Lärarna såg inte någon skillnad på motivationsarbetet för elever i behov av särskilt stöd. Faktorer som de ansåg påverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte själv kan påverka.

Mobila enheter som surfplattor är här för att stanna och de integreras allt mer i vår vardag. Enligt statens medieråd (2013) så ökar medieanvändningen hos barn i förskoleåldern. Med detta följer nya användningsområden och appar som används både på förskolor och hemma. Som vuxen är det viktigt att delta och reflektera kring vad det är spelen och apparna förmedlar. I många appar bekräftas barnen konstant på insats och studiens frågeställning rör vad detta kan ge för effekt för barnens motivation.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever i grundskolan och gymnasieskolan blir motiverade genom att arbeta på ett storylineinspirerat sätt. Med motivation menar vi i denna studie lusten att lära. I storyline utgår man från elevernas förförståelse, vilket stämmer väl överens med läroplanernas (lpo 94, lpf 94) tanke om att elevens lärande och utveckling skall ha sin utgångspunkt i dennes bakgrund och tidigare erfarenheter. Enligt läroplanerna skall skolan också verka för att främja elevernas motivation. Vi har genomfört vår undersökning under vår sista praktik i två olika skolor: dels på högstadiet i ämnet engelska i Överkalix kommun och dels på gymnasiet i ämnet svenska i Luleå kommun.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om fotbollssupportrar tillämpar sitt supporterskap som ett sätt att finna mening med sitt liv, samt undersöka om denna känsla av mening appliceras på deras vardag som ett nav vilket de bygger sitt liv. Mitt material bygger på intervjuer som jag genomfört med sex fotbollssupportrar, vilka stödjer olika lag i Sverige. Mitt material har analyserats främst med Peter Berger, Brigitte Berger och Hansfried Kellners The Homeless Mind där de menar att i kölvattnet av moderniseringen och sekularisering upplever människan en avsaknad av identitet och en psykologisk hemlöshet som människan försöker undvika genom att hitta nya sätt att hitta mening och syfte i livet. Fredrik Schougs Intima Samhällsvisioner och Christian Engstrands Religion och Fotboll har också varit användbara i min studie. Alla mina deltagare visar tecken på att de använder supporterskapet för att finna en gemenskap, en identitet och ett existentiellt alternativ i livet.

Titel: Arbetsgivarvarumärke - en kvantitativ undersökning av sambandet mellan ett arbetsgivarvarumärke och motivationKurs: Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv CFörfattare: Kristoffer Fredriksson och Emilie RunnegårdHandledare: Gunilla RoosNyckelord: Arbetsgivarvarumärke, employer branding, employer brand, motivation, motivationsfaktorer, motivationsområden, lön, feedback, arbetsuppgifter, utveckling och omgivning.Syfte: Vårt syfte är att undersöka om arbetsgivarvarumärket kan utgöra en motivationsfaktor samt om det finns andra motivationsområden som de anställda på ett företag anser är viktiga för att de skall motiveras.Metod: Uppsatsen baserar sig på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning på ett företag.Slutsats/resultat: De viktigaste motivationsområdena för våra respondenter var: Arbetsuppgifter, relationen till chef och kollegor samt feedback och utvecklingsmöjligheter.Lön, fysisk arbetsmiljö och arbetsgivarvarumärket har mindre inflytande på deras motivation. .

Syftet med detta arbete är att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhällskontext där religion blivit något personligt och nästintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifråga om hur de i dagens Sverige skapar och upprätthåller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvärldar och med hjälp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprätthållandet av informanternas religiösa identiteter. Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprätthålla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet då det i dagens samhälle ges ett större erkännande till organiserade grupper än till individer. De skapar och upprätthåller sina neopaganska identiteter genom att umgås med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrån vilken publik de vänder sig till.