Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstämmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jämförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation är ett otydligt och mångfacetterat begrepp som kan påverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. Därmed är det en utmaning för ledare att hålla sina medarbetare motiverade. Studien baserades på sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkät till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig åt mellan sektorerna.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Den här uppsatsen handlar om motivation av personal på svenska storbankers kundcenter. Bak­grunden till uppsatsen är dels diskussionen kring kundcenters ökade betydelse för företag samt problematiken kring vilka motivationsteorier som är lämpliga att använda för att moti­vera personal inom en organisation.I uppsatsen studeras personal från tre stora svenska storbankers kundcenter genom ett om­fattande enkätutskick. Uppsatsen har visat att den viktigaste faktorn för att personal på kund­center ska känna sig motiverade är att ha bra relationer med sina kollegor och överordnade. Uppsatsen har också visat att innehållsbaserade motivationsteorier är användbara för att stu­dera hur olika anställda skiljer sig i vad de värderar mest för att bli motiverade, att innehålls­baserade motivationsteorier kan användas för att förklara varför de flesta av dessa skillnader existerar samt att Herzbergs tvåfaktorsteori inte kan användas för att förklara hur mänskliga relationer påverkar en anställds motivation. .

Underökningens syfte är att se vilka faktorer som påverkar elevernas motivation i idrott och hälsa. Detta har gjorts genom en kvalitativ intervjustudie med sex elever som av frivilligt intresse anmält sig till att delta. I bakgrunden visas tidigare forskning om motivation. Det presenteras bland annat olika koncept som motiverar eleverna. Teorin som kommer användas i undersökningen består av Maslows motivationsteori och behovshierarki.

Syftet med denna studie är dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhållandet mellan sitt eget självförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda på hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stärka elevernas självförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever på två olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga.Det som har framkommit av undersökningen är att elevers självförtroende och motivation till skolarbetet är mycket beroende av kamraternas inställning. Om de närmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lätt av sig på eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lägger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hålla samma takt. Hur lärarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer är av stor vikt för både deras självförtroende och motivation.

Enligt läroplanen, Lgr 11, ska eleverna ges möjlighet att arbeta ämnesövergripande, dock anges inte hur eller i vilken utsträckning. Syftet med vår studie har varit att undersöka om och, i så fall, i vilken utsträckning ämnesövergripande arbete används i årskurs 4 - 6. Vi eftersträvade även att ta reda på hur lärare definierar ämnesövergripande arbete.Vi ämnade även studera om lärandeteorierna är av relevans för hur och om lärare väljer att använda ämnesövergripande arbete i sin undervisning. Relevant litteratur som belyser för- respektive nackdelar med ämnesövergripande undervisning kopplades till vår empiriska undersökning. I vårt empiriska material ligger fokus på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 4 - 6 samt observationer vid undervisning i lärarnas klassrum.

Inom byggindustrin har man sett en nedgång i produktivitet de senaste åren och trots att motivation är en primär faktor för bra arbetsprestation och produktivt arbete, finns det få studier som fokuserar specifikt på vad som motiverar byggarbetaren. De studier som faktiskt finns verkar dock missa lagbasens stora inflytande och påverkan på yrkesarbetarnas motivation, vilket den här uppsatsen har avsett att undersöka närmare.Syftet med studien var därför att förstå vad som motiverar och inte motiverar yrkesarbetaren samt förstå vilken roll och inverkan som lagbasen har på yrkesarbetarens motivation. Lagbasens stora inflytande på arbetslaget verkar ha kringgått forskningen inom byggindustrin och därför avser det här examensarbetet att framhäva den här viktiga rollen. Arbetet är utfört på byggföretaget Skanska under vårterminen 2015 där intervjuer har skett med anställda yrkesarbetare, lagbasar och arbetsledare. Resultatet från studien visar bland annat att yrkesarbetare är stolta arbetare som vill skapa en kvalitativ slutprodukt. Stillestånd och ändrad planering är vanligt förekommande men är ett hinder för deras skapande och en påtaglig demotivator i arbetet.

För att organisationer ska kunna generera ett bra resultat är medarbetarna en viktig resurs. Hur väl medarbetarna utför sitt arbete beror till stor del på hur motiverade de är. Olika anställda motiveras av olika faktorer, vilket innebär att ledningen måste ta det i beaktande när organisationens ekonomistyrning utformas, för att därmed kunna påverka medarbetarnas handlande och då indirekt deras motivation. Motivationen förekommer i olika former; inre och yttre motivation. Utifrån detta resonemang utgår uppsatsen från frågeställningen ?Hur kan ekonomistyrningens utformning påverka motivationen hos medarbetarna i ett företag??Syftet med denna undersökning är att kartlägga sambandet mellan motivation och ekonomistyrning i ett företag.

En stor andel människor i Sverige har en stillasittande fritid, ett stillasittande arbete eller är fysiskt inaktiva. Folkhälsoinstitutet (2010) rekommenderar minst en halvtimmes fysisk aktivitet per dag. Denna rekommendation kan vara enklare att nå upp till när människor hittar en träningsform som är rolig och motiverande. Gruppträningspass med instruktör har visat sig fungera motiverande (Olsson & Stalsky, 2010). Därför syftar denna studie till att undersöka hur instruktörer upplever att motionärerna blir motiverade av deras metoder till att motivera dem.

Studien syftade till att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd motivation mellanarbetssökande som hade en intern eller extern jobbcoach. Samt om ålder hade någon betydelse och ifall motivationsförändringen gav resultat genom fler sökta jobb. 42 arbetssökande svarade på en enkät med 28 frågor om motivation och jobbcoaching. Resultatet visade ingen skillnad i motivation mellan arbetssökande oavsett om de hade intern eller extern jobbcoach. Däremot blev äldre mer motiverade än yngre.

I dagens skola handlar det om att kunna förmedla kunskaper som eleverna har nytta av i livet och i sitt valda yrke med omvärldens och branschens krav och förväntningar. Som yrkeslärare skapas mycket eget läromedel och syftet med rapporten är att ta reda på hur ett undervisningsmaterial kan se ut som genererar motivation och som integrerar ett sociokulturellt perspektiv.De begrepp som används i studien är sociokulturellt perspektiv, motivation och läromedel. En översiktlig förklaring av begreppen och en litteraturstudie som beskriver olika teoretiska utgångspunkter genomförs i bakgrunden. Metoder som har nyttjats har varit dels litteraturstudier och dels en kvantitativ enkätundersökning.Resultaten av vår undersökning visar på en kombination av elevernas svar och litteraturens olika teorier. Eleverna föredrar träning, mindre grupparbeten och traditionella prov, men vill gärna ha både teoretiska och praktiska presentationer av läraren.

Genom att studera ledares motivation och tillfredsställelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frågeställningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras på arbetsplatsen i förhållande SDT ? om de är självbestämmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsställelse. Frågeformulär besvarades av 48 män och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett beräknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest självbestämmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrån självbestämmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsställelse.

This empirical study aims to determine whether Linnaeus University's formation in 2010 and subsequent reorganization has affected the employees' perceived motivation and job satisfaction.A combined approach was used in which both quantitative and qualitative questions were asked in the survey form. 101 survey responses is the basis for the analysis and these have been associated with SDT-theory in order to draw further conclusions.The study shows that among the respondents, there is a frustration that is possibly related to the two organizational changes. They feel that they have lost confidence in management as a result of not being part of decision making. The study also conveys a very fragmented picture, members of the organization perceive that they have very different possibilities to peform well, participate and have clear goals to work towards..

Syftet med vår studie var att identifiera några centrala utmaningar och problem i förståelsen av barns motivation i skolan i relation till deras syn på lärande och kunskap. Det är en kvalitativ studie som är uppbyggd av semistrukturerade intervjuer med tolv barn i årskurs ett. Vi valde att formulera begreppet motivation genom att fråga barnen vad som är roligt  i skolan, eftersom det lustfyllda kan ses som en del av begreppet motivation. Vi valde även att fråga om vad barnen tyckte var tråkigt i skolan för att se vad barnen ansåg som icke motiverande i skolan. I intervjuerna gav barnen uttryck för att lärande var viktigt eftersom barnen ser kunskapen som väsentlig för deras framtid.

Syftet med föreliggande uppsats var att studera vilka motivationsfaktorer, passionsfaktorer samt vilken grad av självförtroende som uppvisas hos ungdomslandslagsspelare i fotboll. Vidare undersöktes samband mellan passion och självförtroende samt hur motivation var relaterat till passion och självförtroende. I studien deltog 288 manliga och kvinnliga fotbollspelare i åldrarna 15-17 år (M=16,02, Sd=1,06) från svenska ungdomslandslaget i fotboll. I studien användes Vealeys Sportconfidence Scale (VSS), Sport Motivation Scale (SMS) och The Passion Scale (PS). Resultatet visade att det fanns statistiska signifikanta samband mellan de tre variablerna passion, motivation och självförtroende.