The aim of the study was to investigate whether the phenomenon of internet drugs should be considered as a moral panic or as a real danger. We have mainly focused on how society perceives young people's use of these drugs. The study is based on a qualitative approach and we have used structured interviews. The interviews were conducted with three different categories of professionals who in different ways have contact with parts of our study in their professional capacity. These are: officials, commentators, and researchers.

Denna uppsats handlar om butiker i Sverige som utvidgat sitt sortiment till att omfatta varor eller tjänster från minst två traditionellt åtskilda branscher. Uppsatsförfattarna försöker systematisera dessa kombinationsbutiker, samt analysera vilka för- och nackdelar som finns. Med hjälp av ett antal fallstudier från svenska detaljhandelsföretag dras slutsatser om kombinationsbutikernas karakteristika. Kombinationsbutiker tycks skilja sig åt på flera punkter, bland annat med avseende på avsikter, ägarförhållanden och valda kundsegment. Skalekonomi, möjlighet till differentiering och upplevelseskapande samt ökad kundtillfredsställelse är några av de fördelar med kombinationsbutiker som särskilt framhålls.

Syfte: Att undersöka eventuella samband mellan EVM-förekomst och de marknadsstrukturella faktorernas prisnivå, prispromotion samt differentiering och diskutera vilka konkurrens- och konsumentsrelaterade konsekvenser dessa eventuella samband kan tänkas få. Slutsats: Resultaten visar inte på några samband mellan huvudvariabeln, EVM?s marknadsandelar, och prisnivå. Med prispromotion syns motsägelsefulla samband i två varukategorier men framför allt inga som tyder på att tidigare teori (Gujdenson & Shumer (1999) etc), vilken antyder att prispromotion skulle öka till följd av EVM, skulle stämma. Starka samband syns dock mellan differentiering (i denna undersökning operationaliserad genom antal varuartiklar) och EVM?s förkomst som framför allt indikerar att differentiering och marknadsandelar hos mindre LVM (leverantörsvarumärken) minskar kraftigt då EVM?s differentieing och marknadsandelar ökar.

Dagligvaruhandeln är en bransch med hård konkurrens. Detta sätter en press på företagen att paketera sina produkter på ett sätt som differentierar dem från övriga marknadens produkter. Vi har sett problematiken i detta och tagit fram en modell som ger produkten en differentiering i form av upplevelser som berikar kunden med ett mervärde.Rapporten utgår från metoder och teorier som skapar en förutsättningen för att kunder ska intresseras, involveras och engageras i en produktupplevelse vilket ska resultera i köplust. Detta gör vi främst genom att behandla ämnen och teorier så som konsumtionsupplevelse, konsumentens beteende samt upplevelseekonomin och teorier där inom så som; the progression of economic value, the experience realms, tre generationer upplevelse, sinnen, tematisering, storytelling samt Kano-modellen. I rapporten diskuterar vi även ämnen som dagligvaruhandel, individanpassning och varumärke.Uppsatsens syfte ?att ta fram en generell modell för kommersiell differentiering av snabbrörliga produkter inom dagligvaruhandeln utifrån upplevelseekonomin? undersöks utifrån ett positivistiskt förhållningssätt med en deduktiv ansats och är grundad på en forskningsöversikt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka samband mellan differentiering och kundlojalitet. Från teorin gjordes en sammankoppling av differentiering, köpbeslutsprocessen och lojalitet. Slutsatsen av det teoretiska resonemanget var att ett företags differentieringsstrategier påverkar konsumentens inköp genom köpbeslutsprocessens olika steg. De steg som köpbeslutsprocessen omfattar avgör sedan om konsumenten blir en lojal kund eller inte. Ur detta kan ett teoretiskt samband urskiljas mellan ett företags differentiering och kundlojalitet.

Konkurrenskraftiga organisationer behöver effektiva teams som kan möta omvärldens krav. För att få effektiva arbetsgrupper behöver medlemmarna ha tilltro till den egna och gruppens förmåga. Forskning om samarbetsrelationernas kvalitet, mätt som team-member-exchange (TMX), har visat att hög TMX ökar tilltro till den egna förmågan. Oenighet råder dock om vilken effekt skillnader inom grupper i TMX har på tilltro till förmåga. I denna studie undersöktes hur TMX och TMX-differentiering påverkar tilltro till egen och gruppens förmåga.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om vad elever och lärare på ett yrkesinriktat program på gymnasiet anser om nivågruppering. I arbetet definieras olika former av differentiering, och för- och nackdelar med nivågruppering redovisas. Svaren på enkätundersökningar visar elevers och lärares åsikter om nivågruppering. Ungefär hälften av eleverna var positiva till nivågruppering. Eleverna har möjlighet att byta grupp och rörligheten av elever mellan nivågrupperna var relativt stor.

Inom marknadskommunikation har förpackningen blivit ett allt mer etablerat och viktigt verktyg för att marknadsföra en produkt. Genom olika visuella attribut berättar en förpackning vad den innehåller och ska locka konsumenten till köp. Eftersom konkurrensen ökar mellan varumärken i dagligvaruhandeln belyses den visuella kommunikationen allt mer. Den visuella kommunikationen av en lågengagemangsprodukt uppmärksammas inte lika mycket av konsumenten som hos en högengagemangsprodukt. Ett dilemma uppstår för en lågengagemangsprodukt relaterat till dess förpackningsdesign då ett varumärke oavsett typ av produkt bör använda förpackningsdesign för att särskilja sig och sticka ut på dess marknad. På samma gång bör en förpackning alltid passa in i produktkategorin bland dess konkurrenter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket eller vilka svar den religionssociologiska forskningen ger på frågan om religionens ställning i det moderna samhället. För att uppnå syftet har jag använt mig av litteraturstudium som metod samt den hermeneutiska metoden som redskap för att tolka litteraturen. Resultatet i min uppsatts visar på olika variabler: privatisering, differentiering, deprivatisering, individualism, pluralism, socialisation, personlig autonomi, människans medfödda behov samt plausibilitetsstruktur vilka alla, enligt den religionssociologiska forskningen bidrar till att förklara religionens ställning i det moderna samhället. Slutsatserna av arbetet är att religionen tenderar att bli mer privatiserad och personlig. På det stora hela i Europa har religionen som institution och religiositet avtagit i takt med modernisering, differentiering och sekularisering, dock är detta inget globalt fenomen och enligt forskarna är vissa områden idag mer religiösa än någonsin..

Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur undervisning är anpassad eller differentierad baserat på antagandet att elever är varierade och lär på olika sätt samt hur lärares praktik förhåller sig till samtida forskning på området. Uppsatsen undersöker vidare huruvida specifika anpassningar relaterar till ökad delaktighet hos elever.Metoden för uppsatsen är en observationsstudie med fenomenologisk ansats. Den innefattar 30 olika lärare under 30 lektioner på en gymnasieskola i Sverige, där majoriteten av eleverna har en diagnos inom neuropsykiatriska spektrumet. Materialet bearbetades kvantitativt i SPSSStudien visar att sambandet mellan olika anpassningar och dess koppling mot delaktighet är komplext och påverkas av ett antal olika faktorer och förutsättningar. Det framgår att lärare i högre grad använder sig av vissa anpassningsformer och att andra förekommer mer sällan.

Modernismens storhetstankar om mänsklighetens obegränsade kapacitet har gjort den postmoderna människan smärtsamt medveten om mänsklighetens begränsningar. Medvetenheten förvandlar bland annat den problemfria semestern till en moralisk terräng. Valet av semester anses påverka både resenären och värddestinationen. I denna undersökning söks en förståelse för samtida moraliskt resande genom att studera volontärresans arrangemang och volontärresenärers upplevelser. Teorier som behandlar kulturell identitet, turismens kultur, den postmoderna resenären samt moraliskt resande och hållbar turismutveckling kopplas till empiri grundad på djupintervjuer med volontärresenärer samt representanter från två olika volontärresearrangörer.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur ett företag effektivt kan nå ut på den svenska marknaden genom att applicera en annan kulturs koncept i Sverige. Frågeställningar: 1.Hur kan ett företag vars koncept har etniskt ursprung nå ut och växa effektivt i Sverige? 2. Hur kan denna process se ut? Insamlingen av empiriskt material har skett via en intervju med en av ägarna till vårt fallföretag, sekundärdata såsom artiklar samt observationer.

Syftet med studien var att studera om attraktiviteten hos en person kan påverka graden av hur moraliskt förkastlig en handling som utförs av personen bedöms vara och huruvida det föreligger någon könsskillnad. Med ett experiment undersöktes 151 studenter på ett medelstort universitet i södra Sverige. Deltagarna tilldelades ett fiktivt moraliskt scenario med ett bifogat foto av antingen en oattraktiv eller en attraktiv person. En kontrollgrupp blev tilldelade samma scenario men utan något foto. Därefter fick deltagarna svara på hur moraliskt förkastlig de upplevde handlingen som beskrevs i scenariot och hur attraktiv de upplevde personen på fotot vara.

Syftet med den här studien har varit att belysa hur fångars situation, med avseende på deras anpassning i samhället, uttrycks i massmedia samt hur de uttryckta föreställningarna om anpassning kan relateras till lagtexten. Studien är kvalitativ och den empiri som använts är debattartiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Till dessa artiklar har följande frågeställningar ställts:-Vilka förhållanden anses som problem i massmediala diskussioner beträffande fångarnas situation? Hur beskrivs dessa och vilka förslag till lösningar diskuteras? -Hur kan sådana förhållanden relateras till fångarnas anpassning i samhället och hur kan den i sin tur kopplas till lagens intentioner? Resultatet av den första frågeställningen har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med hjälp av begreppen ?claims- maker?, ?socialt problem? och ?moralisk panik?. Den andra frågeställningen har analyserats med lagtext som utgångspunkt.

Det övergripande syftet för denna uppsats är att beskriva en kategori av differentiering som används på gymnasieskolor för att individualisera det pedagogiska upplägget samt det matematiska stoffet. Differentieringen som undersöks är organisatorisk nivågruppering. Datamaterialet har insamlats genom intervjuer av lärare och enkäter till rektorer. Data som framkommit har transkriberats och tolkats utifrån litteraturstudien för uppsatsen. Resultatet visar på att organisatorisk nivågruppering används bland gymnasieskolorna trots att rektorer i en del fall menar på det motsatta. Differentieringen kategoriseras som en särskild stödåtgärd där resurser i form av tid, lokaler och lärare framhålls som kostsamma.