Sjukfrånvaron i Sverige ökade kraftigt i slutet av 1990-talet och drabbade även högre utbildade personer som tidigare inte varit sjukskrivna. Många människor tillbringar större delen av livet på att arbeta och arbetsmiljön påverkar medarbetarna på olika sätt, där ledarskapet är en faktor som påverkar hälsan. Arbetsplatsen anses därför vara en av de hälsofrämjande arenor där insatser för att förbättra hälsan kan genomföras. Att ledarskapet påverkar medarbetarnas hälsa anses vara en självklarhet, men det finns inte så mycket forskning inom området.Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare på en arbetsplats med låg sjukfrånvaro upplever att ledarskap bidrar till hälsa på arbetsplatsen. Studien är av kvalitativ ansats där data samlades in genom telefonintervjuer med fem personer.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av kommunikation med skolsköterskor. Skolsköterskor arbetar med hälsofrämjande och förebyggande omvårdnad och möter barn i deras vardagsmiljö i skolan flera gånger under barnens skolgång. Den hälsofrämjande omvårdnaden är som mest effektiv om det finns ett samarbete mellan skolsköterskor och föräldrar och det är viktigt att kommunikationen dem emellan fungerar väl. Intervjuer genomfördes med en grupp föräldrar för att få kunskap om hur de erfor kommunikationen med skolsköterskor. Genom en innebördsanalys av innehållet i intervjuerna framkom fyra innebördsteman: Skolsköterskors förmåga att förmedla engagemang och omtanke, Skolsköterskors tillgänglighet för skolbarn och föräldrar, Oklarheter kring skolsköterskeprofessionen kan påverka kommunikationen samt Informativ kommunikation- positiva och negativa erfarenheter.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga. Målet är alltid övergång till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall i Gällivare upplever svårigheter att förmå medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen kräver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbättringar för deras hälsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsättningar att vara framgångsrik, att Samhall är en utmärkt arbetsgivare och att medarbetarna är lojala.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga. Målet är alltid övergång till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall i Gällivare upplever svårigheter att förmå medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen kräver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbättringar för deras hälsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsättningar att vara framgångsrik, att Samhall är en utmärkt arbetsgivare och att medarbetarna är lojala.

Bakgrund: I intensivvårdssjuksköterskans arbetsuppgifter ingår att räkna och registrera vätskebalans. Normal perspiratio är mellan 800-1100ml/dygn. Vätskeförlust via perspiratio är svårberäknad och hos den kritiskt sjuka patienten är de individuella skillnaderna ännu större och perspiratio kan bli större än normalt.Syfte: Att undersöka om perspiratio räknas in i vätskebalansen samt vilka faktorer som påverkar beräkningen.Metod: En empirisk, deskriptiv och analytisk studie med kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom frågeformulär utdelade till vårdenhetschefer på intensivvårdsavdelningar i Sverige.Resultat: Studien visar att på intensivvårdsavdelningarna var det vanligast att vätskeförlust via perspiratio räknas in i vätskebalansen. På dessa intensivvårdsavdelningar fanns skillnader i vilka faktorer som påverkade beräkningen.

Bakgrund: I den allt hårdare konkurrensen har företagen blivit mer beroende av att ha motiverade medarbetare. Ett sätt att skapa motivation är genom bonus, men även ickemonetära incitament kan leda till att medarbetarna blir mer motiverade.Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka vad som motiverar svenska tjänstemän och deras inställning till olika motivationshöjande incitament i relation till den teori som finns skriven i ämnet.Avgränsningar: Uppsatsen är begränsad till svenska tjänstemän i icke chefsposition som idag inte har några individuella monetära bonusar.Metod: Primärdata är insamlat i en kvantitativ enkätundersökning på två företag och en akademisk institution. Sekundärdata är insamlat genom litteratur och artiklar. En deduktiv ansats och ett positivistiskt förhållningssätt används. Teorin ligger till grund för enkäten.Slutsatser: Det är många faktorer som skapar motivation hos svenska tjänstemän.

En metod som har fått ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare år är Arne Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod, att skriva sig till läsning (ASL). Eleverna använder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar där elever utvecklas och lär av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att få ett samspel där barnen bidrar till varandras lärande finns det olika egenskaper som pedagoger utgår ifrån när de parar ihop sina elever.Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgår ifrån när de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. Frågeställningarna som förde oss till vårt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgår de ifrån? När byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojämnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkät och fick in 34 svar som granskades på ett systematiskt sätt och begrepp bildades till kategorier.

Syftet med denna studie är att undersöka svensklärares föreställningar om lärobokens roll i svenskundervisningen på gymnasieskolan. Enligt tidigare forskning dominerar läroboken i undervisningen i såväl Sverige som Norge men graden av läroboksanvändning kan vara kopplad till en rad olika faktorer. Några av dessa är undervisningsämnets struktur, lärobokens status och lärarens individuella lärarstil. Fyra yrkesverksamma lärare har intervjuats om hur de i sitt arbete förhåller sig till läroboksanvändning. Det tyngst vägande skälet mot att använda läroboken är att färdigproducerat material upplevs hämma kreativiteten.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

En framgångsfaktor vid internationell tjänst är att samspelet mellan samtliga enheter fungerar friktionsfritt. Detta underlättas om samtliga enheter känner varandra innan rotation till missionsområdet. I framtiden kommer hela förband som har kontraktsanställda soldater rotera ner, dock innehar inteförbanden samtliga funktioner för att lösa alla arbetsuppgifter i missionsområdet. Vid dessa fall lånar man in enheter från andra förband. Inlåningar kan skapa friktioner mellan enheterna.

Offshoreindustrin på Nordsjön sysselsätter ett stort antal offshorefartyg med olika uppdrag för att stödja produktionen av olja och gas. Prospektering av nya oljefyndigheter, bogsering av installationer och att förse installationer med förnödenheter är några av de uppgifter offshorefartyg utför.För att genomföra arbetsuppgifter säkert, använder offshorefartyg och installationer sig av North West European Area Guidelines. Riktlinjer för hur arbeten skall utföras säkert och för att undvika olyckor som kan skada både människa, miljö och ekonomi.Kollisioner mellan offshorefartyg och installationer sker ändå, med varierande konsekvenser. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad som sker på bryggan, ombord på ett offshorefartyg när det skall utföra arbete intill en installation. Rapporten är tänkt att ligga till grund för framtida arbeten som syftar till att öka säkerheten inom branschen.Som datainsamlingsmetod har gruppintervjuer utformade som fokusgrupper använts.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetslösa ungdomar med socialbidrag som deltar i ett aktiveringsprogram uppfattar verksamheten samt om de anser att insatsen ökar deras chanser till arbete och höjer deras kompetens. Frågeställningarna behandlade även ungdomarnas upplevelser av att vara arbetslösa och socialbidragstagare samt deras attityder till arbete. En kvalitativ metod användes och fyra ungdomar deltagande i Kliv1 i Södertälje intervjuades. Studien hade ett samhällsperspektiv och utgick från Baumans teoretiska begrepp konsumtionskultur.Resultatet visade att det ansågs som påfrestande att vara arbetslös och svårt att få arbete i dagens samhälle. Två inställningar till arbete och försörjning framkom.

Feedback är ett vanligt förekommande begrepp i dagens samhälle, liksom en central del av en organisations ekonomistyrning. Det är även ett kraftfullt verktyg för att åstadkomma lärande. Feedback, ibland även kallat återkoppling och prestationsutvärdering, handlar om att utvärdera utförda prestationer för att sedan kunna ge information kring prestationerna. Syftet med att ge feedback är att möjliggöra förbättring av mottagarens prestation genom att förändra dennes beteende. Vilket sätt feedback ges på, liksom av vem den ges, påverkar både hur feedback uppfattas och vilka effekter den får.

De senaste decennierna har globaliseringen påverkat företagen i allt större utsträckning eftersom konkurrensen ökat. Detta har tvingat företag att bli mer effektiva för att kunna överleva. Ett sätt att effektivisera är att slimma produktionen och ha en flexibel arbetskraft, så kallad numerisk flexibilitet. I Sverige har privat arbetsförmedling varit tillåten sedan 1993 och sedan dess har bemanningsbranschen haft en expansiv utveckling. Syftet med denna uppsats är att beskriva numerisk flexibilitet, med avseende på inhyrning av personal, utifrån John Atkinsons indelning av personalgrupper.

Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.