Syftet med uppsatsen var att studera elevers tankar kring klassrumsmiljöns inverkan pÄ inlÀrning. Undersökningen baserades pÄ texter skrivna av elever frÄn tvÄ hallÀndska grundskolor i Ärskurs 9, samt observation. Skola A Àr en friskola medan Skola B Àr en kommunal skola. FrÄgestÀllningarna var: Hur ser eleverna frÄn de tvÄ skolorna pÄ klassrumsmiljöns pÄverkan pÄ lÀrandet? Skiljer sig elevernas uppfattning Ät mellan de olika skolorna? Hur förhÄller sig undersökningsresultatet till slutsatser i tidigare forskning? Eleverna fick ut en checklista med punkter de kunde ha i Ätanke dÄ de skulle skriva sina texter.

SkolmÄltidsmiljön och dess pÄverkan hos högstadieelever - En jÀmförande analys av skolmÄltider i klassrum kontra matsal.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka lÀrares attityder till att anvÀnda nÀrmiljön i undervisningen. Vi vill Àven ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar med nÀrmiljön i undervisningen. VÄr undersökning har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna anvÀnde vi för att fÄ djupare kunskaper om lÀrares attityder och uppfattningar om att anvÀnda nÀrmiljön i undervisningen. De lÀrare vi har intervjuat undervisar i de samhÀllsorienterande Àmnena i Ärskurs sju till nio.

Syftet med denna studie Àr att bidra genom en transformativ studie kring hur entreprenörskapsutbildning kan utvecklas och formas. Med utgÄngspunkt i hur SORIS entreprenöriella utbildning upplevdes och hur den kan utvecklas. SORIS Àr ett projekt vilket handlar om att pröva hur sociala verksamheters samarbete kan skapa och leverera fler och bÀttre sociala tjÀnster. DÀr vi har koppling till tre av dess delprojekt vilka Àr SNI, Gottfrids Lada och VÀxjö Ung Kompetens. Att integrera entreprenörskap i högskolundervisning kan hamna pÄ kollisionskurs med sÄdan undervisningsmetod som ligger nÀrmre rÄdande samhÀllstrend.

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad i utvecklingssamtalet som kan leda till ett dialogiskt samspel mellan lÀrare och förÀldrar i förskolan. Vi kom fram till att observation var den bÀsta metoden för att kunna fÄ svar pÄ frÄgan. Tio utvecklingssamtal genomförda vid fyra olika förskolor observerades. Syftet var inte att göra nÄgra generella bedömningar av eller jÀmföra resultat. I stÀllet har en diskussion förts kring resultaten som jÀmförts med tidigare forskning inom omrÄdet.

Syftet med denna studie Àr att bidra genom en transformativ studie kring hur entreprenörskapsutbildning kan utvecklas och formas. Med utgÄngspunkt i hur SORIS entreprenöriella utbildning upplevdes och hur den kan utvecklas. SORIS Àr ett projekt vilket handlar om att pröva hur sociala verksamheters samarbete kan skapa och leverera fler och bÀttre sociala tjÀnster. DÀr vi har koppling till tre av dess delprojekt vilka Àr SNI, Gottfrids Lada och VÀxjö Ung Kompetens. Att integrera entreprenörskap i högskolundervisning kan hamna pÄ kollisionskurs med sÄdan undervisningsmetod som ligger nÀrmre rÄdande samhÀllstrend.

Uppsatsen bygger pÄ en bÄde kvantitativ och kvalitativ analys av elever och pedagogers teckningar, dels av deras nuvarande klassrum och av deras önskade idealklassrum. I den empiriska undersökningen deltog elever i Är 3 och 4 samt pedagoger verksamma i de tidiga Ären. Syftet Àr att beskriva elever och lÀrares syn pÄ sin klassrumsmiljö. Uppsatsen har som mÄl att besvara följande syftesfrÄgor: Hur vill elever/pedagoger att ett klassrum ska se ut? Hur upplever elever/pedagoger sin nuvarande klassrumsmiljö? Finns det skillnader mellan den faktiska och den önskade klassrumsmiljön? Finns det skillnader mellan hur lÀrare och elever ser pÄ klassrumsmiljön? Finns det teoretiska idéer eller forskningsresultat som styrker pedagogernas och elevernas tankar? Den fysiska miljön diskuteras sÀllan nÀr det gÀller pedagogisk undervisning. Befintlig forskning kring samspelet mellan lÀrande och fysisk miljö Àr mycket sparsam, detta trots att de flesta Àr överens om att den fysiska miljön har betydelse för inlÀrningen. VÄra teoretiska utgÄngspunkter har varit teorier om barns utveckling och forskning kring den fysiska miljöns betydelse för lÀrandeprocesser.

AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.

Syftet med studien var att undersöka sprÄklig medvetenhet hos förskolebarn. FrÄgestÀllningar som har undersökts Àr: Hur sprÄkligt medvetna Àr förskolebarn?; Finns det skillnader mellan en- och flersprÄkiga förskolebarn i frÄga om sprÄklig medvetenhet?; Hur svarar barnen pÄ testuppgifterna?; Hur arbetar förskolor med sprÄket?; Vad ger förskolorna för rÄd till förÀldrar?; Vilka sprÄk kommer barnen i kontakt med i hemmet?För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av ett test som mÀter sprÄklig medvetenhet, en enkÀt samt en intervjustudie. 19 flersprÄkiga och 21 ensprÄkiga barn testades i fonologisk och morfologisk medvetenhet, barnens förÀldrar fyllde i en enkÀt om barnens sprÄkmiljö hemma och personal pÄ barnens fem olika förskolor svarade pÄ frÄgor om sprÄkstimulansen i förskolan. Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan en- och flersprÄkiga barn. De flerst barn börjar bli medvetna om sprÄkets form, framför allt nÀr det gÀller den fonologiska biten.

Uppsatsen syftar till att beskriva och synliggöra de kommunikativa erfarenheter HR-funktionen harfrÄn sitt arbete med chefer samt om och pÄ vilka sÀtt de utvecklat eller modifierat sitt sÀtt attkommunicera med personer i chefsfunktion. Studien belyser det faktum att det saknas tidigareforskning som studerat HR-funktionens kommunikation i rollen som chefsstöd och dÀrför utgickstudien frÄn tidigare forskning avseende HRs roll och identitet. Vi intervjuade Ätta HR-medarbetaresom alla representerade olika organisationer för att skapa en bred bild av deras kommunikativaerfarenheter. DÄ studien syftade till att lyfta fram HR-funktionens erfarenheter av kommunikationsom chefsstöd bad vi respondenterna delge oss deras berÀttelser som belyste detta. DÄ berÀttelsernavar i fokus utgick vi frÄn teoretiska utgÄngspunkter om kommunikation, dialogiska principer ochprofessionella samtal.

Det hÀr examensarbetet Àr en kvalitativ studie och handlar om hur man kan skapa en god fysisk miljö i klassrummet sÄ att elevernas lÀrande gynnas. Syftet var att undersöka vad verksamma lÀrare har för uppfattningar om den fysiska miljön och dess betydelse för elevernas lÀrande.Respondenterna Àr lÀrare som varit verksamma i yrket i mellan 1,5 Är och 41 Är. De kommer frÄn tvÄ olika skolor, en gammal och en ny. Med hjÀlp av frÄgeformulÀr som besvarades enskilt av respondenterna samt besök i deras klassrum har syftet besvarats.Resultaten visar att lÀrarna har liknande syn pÄ vad god fysisk miljö Àr och att det Àr viktiga faktorer för elevernas lÀrande och utveckling. Miljön bör vara flexibel och utformas för individens behov.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den fysiska miljön i klassrummet upplevs. Vidare ville jag Àven ta reda pÄ hur den fysiska miljön kan pÄverka lÀrandet. I studien fÄr vi ta del av bÄde elevernas och lÀrarens syn pÄ sitt klassrum, samt hur de skulle vilja att det, enligt dem, ideala klassrummet ser ut. Vidare förde jag ocksÄ in aspekten om vilka möjligheter eleverna har till inflytande för att delta i beslut gÀllande den fysiska miljön i klassrummet. Studiens huvudfrÄgor Àr: Vilken betydelse anses den fysiska miljön ha för lÀrandet? Vilka tankar har elever respektive lÀrare gÀllande den fysiska miljön i klassrummet? Hur anser eleverna att det idealiska klassrummet ska se ut? Vilken möjlighet till inflytande har eleverna nÀr det gÀller att utforma den fysiska miljön i klassrummet? Studien Àr en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.

Syfte: Syftet med föreliggande studie Ă€r att studera hur pedagoger i gymnasiesĂ€rskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa.Teori: De teoretiska utgĂ„ngspunkterna för studien Ă€r sociokulturellt perspektiv pĂ„ lĂ€rande samt relationellt och kategoriskt perspektiv.Metod: Studien Ă€r inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). TvĂ„ gymnasiesĂ€rskolor i Sverige har besökts dĂ€r intervjuer och enkĂ€ter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum pĂ„ de bĂ„da skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna bĂ„de Ă€r anpassade och inte för de elever som vistas dĂ€r. En del klassrum Ă€r röriga och en del Ă€r mer avskalade.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera förhÄllandet mellan lÀrares attityder till ordningsregler i klassrum och utrymmet för elevers medbestÀmmande i utformandet av klassrumsmiljön. Studien har frÀmst fokuserat pÄ lÀrares reflektioner kring upprÀttande av ordning, elevers medbestÀmmande och villkoren för ett bra klassrumsklimat. Uppsatsens material tillkom genom en kvalitativ studie av hur ett antal lÀrare valt att arbeta med dessa frÄgor och metoden har varit intervjuer. Analysen av resultatet visar att mÄnga av informanterna förhöll sig pÄ ett likartat sÀtt kring dessa frÄgor. Flertalet av lÀrarna poÀngterade vikten av att eleverna fick vara med och pÄverka klassrumsklimatet och sin egen lÀrandesituation.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka vilka strategier lÀrare har för att historieundervisningen skall bli meningsfull i ett mÄngkulturellt klassrum. Med meningsfull i detta sammanhang menas att Àven andra lÀnders historia, utöver den svenska historien, belyses i undervisningen. Ur syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, som avsÄg undersöka hur historieundervisningens ser ut vad gÀller val av innehÄll och genomförande i ett mÄngkulturellt klassrum, samt hur historieundervisningen motiveras av lÀrare i ett mÄngkulturellt klassrum. För att finna dessa meningsfulla strategier har ett antal kvalitativa intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i mÄngkulturella klasser genomförts.Den tidigare forskningen visar pÄ en monokulturell historieundervisning baserad pÄ historisk tradition, normer, styrdokument, lÀromedel och lÀrares instÀllning. UtgÄngspunkt har dÀrför varit att lÀrarna försÀtts i en situation dÀr undervisningen inte kan bli annat Àn monokulturell.Undersökningen visar pÄ en historieplanering som frÀmjar den svenska historien.