Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lÀrande. I uppsatsen presenteras begreppet hÄllbar lÀrandemiljö som innebÀr ett klassrumsklimat dÀr lÀrare arbetar med ett lÀngre tidsperspektiv i Ätanke, alltsÄ hur ett gott klassrumsklimat kan upprÀtthÄllas över lÄng tid. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, med mÀnniskors individuella bakgrunder i Ätanke. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad en lÀrare kan göra för att skapa en hÄllbar lÀrandemiljö, samt hur olika lÀrare ser pÄ elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie och resultatet Àr hÀmtat frÄn tvÄ vetenskapliga databaser.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet bestÄr av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgÄngs­punkten tas i John Deweys syn pÄ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frÄn interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet Àr vÀl förankrad hos lÀrarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus pÄ erfaren­hetens dynamiska aspekt bÀttre överens­stÀmma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lÀrande för eleverna.

Syftet med undersökningen var att undersöka lÀrarnas uppfattning om betydelsen av tidig engelskinlÀrning i förskola och skola. LÀrarnas utmaningar med att ta vara pÄ de ungas kontakt med engelska via fritiden och bygga pÄ denna i undervisningen. Vidare lÀrarnas utmaningar med flersprÄkiga elever.Studien utfördes pÄ fem skolor av olika karaktÀr: En mÄngkulturell skola. En skola belÀget i ett? högstatusomrÄde?, en skandinavisk skola i Spanien, en skola som satsar pÄ projektet ?Engelska spÄret? och en förskola dÀr en engelsksprÄkig pedagog arbetar med barnen tillsammans med svenska pedagoger.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Ett av skolans uppdrag Àr att frÀmja lÀrande dÀr eleven stimuleras att inhÀmta kunskaper. Detta examensarbete Àr en undersökning av hur svenskÀmnet Àr organiserat i ett upptagnings-omrÄde dÀr det finns elever med annat modersmÄl Àn svenska men dÀr de Àr i minoritet. För att vi som pedagoger pÄ bÀsta sÀtt ska bidra till vÄra framtida elevers sprÄkutveckling och fullfölja skolans uppdrag Àr det av stor vikt att skapa en undervisning dÀr alla elever fÄr en möjlighet att utvecklas. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen Àr: ? Vad anser lÀraren vara essentiellt gÀllande svenskundervisning i en klass dÀr elever med svenska som modersmÄl och elever med annat modersmÄl Àn svenska integreras? ? Vilka reflektioner har lÀraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-sprÄk? ? Vilket genomslag fÄr lÀrarens förhÄllningssÀtt i det praktiska arbetet? Metoderna vi har valt för att besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. VÄrt empiriska material tolkar vi dÀrefter utifrÄn de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vÄr undersökning.

Syftet med studien Àr att göra en komparation mellan tvÄ lÀnders, Sverige och Japans, syn pÄ lek och lÀrande genom frÄgestÀllningen; Hur skildras lek och lÀrande i lÀroplan och i förskolverksamhet i Japan och Sverige? Hur stimulerar den fysiska miljön till lek och lÀrande utifrÄn ett pedagogiskt perspektiv?.Bakgrunden till undersökningen Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur pedagogerna i de olika lÀnderna arbetar med lek och lÀrande och hur de arbetar med den fysiska miljön och lÀroplanen för att fÄ in de tvÄ begreppen, dÄ detta Àr relevant för vÄr kommande yrkesroll.Metoden har varit en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med pedagoger och observationer. Intervjuerna och observationerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen.Studien visar att synen pÄ lek och lÀrande var ganska liksinnad, dÄ bÄda lÀnderna har leken som det centrala i verksamheten. Största skillnaden Àr den fysiska miljön; dÀr utformningen i den japanska förskolan pÄminner mer om ett klassrum, medan den svenska förskolan har en mer hemlik miljö. BÄda lÀnderna utgÄr efter en lÀroplan men dÀr den svenska förskolan anvÀnde lÀroplanen mer öppet i verksamheten medan den japanska förskolan anvÀnder den mer lÄngsiktigt och inte lika aktivt..

This report describes a study of how the teachers in Sweden are working with the dialog in their classrooms. The aim was to find out how the teachers are using the dialog in their teaching. And if they think that the dialog has a meaning for the pupils learning, and how they think the pupils learn. Even the difficulties whit the use of dialog in the classrooms and which in the classroom should speak the most was examined. The methods that I used in this qualitative report were interviews and observations of four teachers in the primary school.The research questions in this report were:Which meaning do the teachers think that dialog affects the pupils learning?How does the teachers work whit dialog in their classrooms?Who is leading the dialog in the classroom?Which are the difficulties when working with dialog in the classrooms?I found out that the teachers view on knowledge belonged together with how they worked with the dialog.

Syftet med vÄrt examensarbete var att studera elevers uppfattning om hur lÀrarens uppmÀrksamhet i form av samtal, tillsÀgelser och hjÀlp fördelas mellan flickor och pojkar i klassrummet. Vid den empiriska undersökningen har vi anvÀnt oss av enkÀt, intervjuer och observationer. Undersökningen genomfördes i tvÄ skolklasser, en klass med elever i Ärskurs 3 och en Älderblandad klass med elever Ärskurs 1-3, vid tvÄ skolor i LuleÄ kommun. EnkÀten genomfördes med sammanlagt 30 elever, varav 15 flickor och 15 var pojkar. Intervjuerna har genomförts med tvÄ klasslÀrare.

Denna underso?kning studerar specifika delar av spra?ket i sex av Sveriges sto?rsta bloggar. Bloggarna som utgo?r underso?kningsmaterialet a?r Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De spra?kliga fo?reteelser som underso?ks a?r icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspra?kliga ordformer, la?nord och fo?rkortningar.

Uppsatsen handlar om den interaktiva tavlan som ett IT-stöd i skolans klassrum. Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares instÀllning till befintligt IT-stöd. Problemet som behandlas i uppsatsen var: Varför anvÀnds inte IT-stöd som den interaktiva tavlan i större utstrÀckning vid undervisningen? För att besvara problemformuleringen utfördes en teoristudie som i huvudsak byggde pÄ vetenskapliga artiklar. Teorin strÀcker sig över omrÄdena; beskrivning av IT i klassrummet, IT-satsningar och lÀrares instÀllning till IT.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur man genom lÀrarens kontroll kan bÀst förebygga och uppnÄ ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lÀrarstilar faktiskt tillÀmpas idag samt i vilken kontext lÀrarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ?classroom management? samt redogör tvÄ normativa program om ledarstil. Med hjÀlp av klassrumsobservationer och lÀrarintervjuer ville jag ta reda pÄ vilka ledarstilar lÀrare tillÀmpar, hur och varför deras metoder Àr effektiva. Jag ville Àven se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprÀtthÄlla ordning i sina klassrum.

Examensarbete som bestod i att rita en lÄg- och mellanstadieskola i det nybyggda omrÄdet Annedal. Skolan Àr programmerad för cirka 600 elever, sex Ärskurser med fyra klasser i varje Ärskurs, 25 elever i varje klass. Utöver de olika klassrummens hemklassrum breddades skolans program genom att lÄta specialklassrummen (slöjdsalar, idrottshall, mm) rita sig utÄt och bli offentliga lokaler efter skoltid. Skolans program bestÄr alltsÄ av 24 klassrum med tillhörande hemvister, tvÄ musiksalar, sal för trÀslöjd, sal för syslöjd, bibliotek, fullskalig idrottshall med fyra tillhörande omklÀdningsrum, en aula som rymmer hela skolan samt andra mer serviceinriktade skollokaler sÄsom matsal, skolkök och kontor för skolans administration.För att ta sig an skolans stora program anvÀndes en metod dÀr skolan fick komma till som i ett collage. Olika vÀl fungerande rumsligheter frÄn andra projekt blev inspirationskÀllor som införlivades och fogades in i byggnaden.Tanken om collaget blev Àven vÀgledande i utformningen av byggnadens estetik samt dess tekniska detaljer.

Skolan har en stor och viktig roll i att förbereda eleverna sĂ„ att de kan ta aktiv del isamhĂ€llet genom att kommunicera. Syftet med studien Ă€r att undersöka den muntligakommunikationen mellan lĂ€raren och eleverna i fyra olika klassrum i Ă„rskurs fem.FrĂ„gestĂ€llningarna vi utgĂ„tt frĂ„n i vĂ„r undersökning Ă€r följande: Är det lĂ€raren ellereleverna som initierar flest muntliga kommunikationer genom att stĂ€lla en frĂ„ga ellerkonstatera nĂ„got? Har dialogen i klassrummet tvĂ„ eller flera deltagare? Vad Ă€r detför frĂ„gor som stĂ€lls och hur fördelas de mellan lĂ€raren och eleverna i klassrummet?Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ och kvantitativ studie dĂ€r metoderna bestĂ„rav observation samt intervju. Intervjuerna fokuserar pĂ„ hur lĂ€rare beskriver denmuntliga kommunikationen i klassrummen. Observationerna visar att lĂ€rarnadominerar i den muntliga kommunikationen genom att stĂ€lla öppna frĂ„gor som gereleverna möjlighet att tycka och reflektera.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers lÀs- och skrivundervisning pÄ en skola i England.Studien genomfördes med hjÀlp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes pÄ en skola i London och sju lÀrare samt fyra barn intervjuades. LÀrarna hade olika roller pÄ skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i Äldrarna 5 till 6 Är.PÄ den engelska skola som Àr utgÄngspunkten i studien Àr lÀs- och skrivundervisningen viktig. LÀrarna arbetar medvetet utifrÄn mÄl och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen.