Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka elevers förstÄelse för begreppen natur- och kulturlandskap i Ärskurs Ätta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras nÀrmiljö anvÀnds i deras undervisning. Dessa begrepp Àr valda dÄ de utgör en central roll i kursplanen för geografi. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förstÄelse för begreppen men har svÄrt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde pÄ ett tillfredstÀllandet sÀtt förklara natur- och kulturlandskap.

Sammanfattning Detta arbete har som syfte att ge förslag pÄ hur man kan anvÀnda sig av Malmös parker i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgÄngspunkt i den offentliga grönskan. Metoderna jag anvÀnt mig av har varit litteraturstudier av olika slag samt förelÀsningar, samtal och grupparbete under kursen Stadens historia pÄ Malmö Högskola samt studiebesök pÄ Malmö stadsarkiv och stadsbibliotek. Vidare redovisas stöd för tanken att arbeta utifrÄn parkerna lokalhistoriskt i styrdokumenten och inom historiedidaktiken. En modell för hur man kan anvÀnda parken som ett pedagogiskt redskap presenteras samt en förteckning över litteratur innehÄllande olika övningar och uppgifter att anvÀnda i samband med parkbesöken..

AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.

I detta examensarbete var vÄrt syfte att försöka se vilka matematiska förmÄgor som synliggjordes nÀr elever arbetade tillsammans i grupp. Eleverna gick i Är 3-4 och de fick arbeta med ett matematiskt problem. Till största delen har vi anvÀnt oss avKrutetskiis definition av vad han menade var matematisk förmÄga. Dessa definitioner har vi brutit ner och tolkat sÄ att de blev tillÀmpningsbara pÄ barn i 9-10 ÄrsÄldern. Vi har observerat 12 elever, som har videofilmats och nÀr vi analyserade materialetupptÀckte vi flera av Krutetskiis förmÄgor.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa det förÀndringsarbete som Àr genomfört pÄ Sahlgrenska Kirurgen. Fokus i studien ligger pÄ informanternas upplevelse för möjligheten till delaktighet. Det Àr av intresse för studiens resultat att beskriva hur förÀndringen genomförts dÄ det finns kopplingar mellan genomförandet och möjligheterna till delaktighet enligt teori.Tidigare forskning/Teori: Valda teorier behandlar delar av teori kring organisatorisk förÀndring. Forskningen visar det komplexa samspel som en levande organisation innebÀr. Vidare belyser forskare tvÄ olika organisationsutvecklingsstrategier, diagnostiska och dialogiska.

AbstractExamensarbete inom lÀrarutbildningen 15 poÀngTitel: Pedagogers strategier avseende multietniska konfliktkontexter? En kvalitativ intervjustudie, utförd pÄ sju lÀrare angÄende hur de hanterar konflikter i mÄngkulturella klassrum.Författare: Nastasha Fre WolduTermin och Är: VT 09Kursansvarig institution: LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Ivar ArminiExaminator:Rapportnummer: VT09-2611-001Nyckelord: mÄngkulturell, multietnisk, pedagoger, konflikthantering, konfliktlösning, interkulturell___________________________________________________________________________Syfte: Att ta reda pÄ hur lÀrare med yrkeserfarenhet i den mÄngkulturella skolan, löser de konflikter som uppstÄr iklassrummet?HuvudfrÄgor: Hur ser en typisk konflikt ut i ett mÄngkulturellt klassrum? Vilka pedagogiska strategier tillÀmpas vidkonfliktsituationer? Hur löser man konflikter, om eleverna har skilda uppfattningar beroende pÄ det kulturella bagaget ochtrosuppfattning i ursprungsfamiljen?Metod: Kvalitativa intervjuer. Samt ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och ett sociokulturellt perspektiv vidlitteraturbearbetning.Material: Analys av det lÀrarna delgivit samt granskning av den litteratur jag lÀst avseende mÄngkulturalitet sÄvÀl somkonflikthanteringsmetoder. Samt litteratur kring konflikthantering i stort samt mÄngkulturell sÄdan.Resultat: Jag har funnit att de 7 olika lÀrarna jag intervjuat har rÀtt sÄ olika strategier samt olika handlingsmönster nÀrkonflikter vÀl har gÄtt överstyr. Pedagogerna har Àven olika konfliktförebyggande metoder.

I detta examensarbete har jag strÀvat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvÀrt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. UtifrÄn den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid Àr det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vilket stöd det finns för sprÄkminoritetselever, dvs elever i USA som inte har engelskan som modersmÄl, i de amerikanske klassrummen. Jag intervjuade fem amerikanska lÀrare i Atlanta. Jag ville ta reda pÄ hur medvetna dessa lÀrare Àr om de speciella behov sprÄkminoritetselever har. De fem intervjuade lÀrarna kÀnde till grundlÀggande ideer om att undervisa sprÄkminoritetselever i sina klassrum men ingen av dem hade lÀst om det under sin utbildning. Undersökningen indikerar att andra sprÄk Àn engelska inte har sÄ stor betydelse i skolor i Atlanta och att lÀrare inte fÄr tillrÀckligt med undervisning om sprÄkminoritetselever.

Syftet med detta examensarbete var att genom lekfulla, pedagogiska metoder, försöka göra den skönlitterÀra lÀsningen mer lustfylld, och se om eleverna genom detta arbetssÀtt fick en ökad lust till lÀsning. VÄrt utvecklingsarbete genomfördes pÄ en grundskola i Är 5-9. Arbetet gick ut pÄ att eleverna skulle fÄ presentera sina lÀsta böcker för varandra pÄ andra sÀtt Àn genom att skriva en recension. UtifrÄn elevernas intressen valde vi böcker som synliggjordes genom ett ?hembibliotek? i varje klassrum.

Föreliggande studie undersöker metodiken i sprÄkundervisningen. PÄ sÄ sÀtt vill jag tydliggöra undervisningsprocessen. MetodikÀmnet kan ses som ett redskap för att kunna utöva yrket och utan metodiken skulle sprÄklÀrarna sakna den grundlÀggande yrkeskunskapen. Alexandersson&Morberg (1993) skriver att metodikÀmnets Äliggande ligger i att i ord ge uttryck för den yrkeskunskap som en erfaren och reflekterande lÀrare har vÀvt in i sitt yrke, det vill sÀga, klarlÀgga lÀraryrkets tysta kunskap. Jag anser att det borde ligga i varje lÀrares intresse att skapa en sÄ effektiv, nöjsam och lÀrorik undervisning som möjligt och ju fler metoder man har att tillgÄ desto större Àr chansen att uppfylla sÄdana krav.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Syftet med min uppsats var att studera om bakgrundsmusik kunde pÄverka elevernas sinnesstÀmning och koncentration i klassrummet. Undersökningen genomfördes i Ärskurs 7 i en skola i Kiruna kommun och omfattade 53 elever. Undersökningen strÀckte sig över veckorna 41 ? 47, 2003 och genomfördes via enkÀter i utvecklingsarbetet ?Processkrivning?. Som bakgrundsmusik anvÀndes de tvÄ genrerna: populÀr- och klassisk musik.

Syftet med vÄr examensuppsats har varit att undersöka pedagogers förestÀllningar kring kommunikation i ett klassrum dÀr minst en elev lider av hörselnedsÀttning. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat 7 pedagoger som arbetar i en sÄdan klass. För att sammanstÀlla vÄr empiri har vi valt att anvÀnda oss av en matris, dÀr vi delade upp intervjustoffet i fyra kategorier, kommunikation, relation, miljöanpassning och hjÀlpmedel. UtifrÄn matrisen analyserade och tolkade vi vÄra respondenters svar utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Vi kom slutligen fram till att estetiska uttrycksmedel kan vara lÀmpliga att utgÄ ifrÄn bÄde för den hörselskadade eleven och för de hörande.

Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om och förstÄelse för barn med DAMP för att kunna bemöta dem med genomtÀnkta strategier i en klassrumssituation. Uppsatsen Àr uppdelad i en teoridel och i en metoddel. I teoridelen har jag tagit del av olika författares kunskap pÄ omrÄdet som jag försöker strukturera upp och sammanfatta pÄ ett överskÄdligt sÀtt. Jag har bland annat lÀst böcker av Duvner, Gillberg och Kadesjö. Efter genomförd litteraturgenomgÄng vidgar jag perspektivet (metoddelen) genom att intervjua personer som lever med DAMP-problematiken i vardagen.

VÄrt syfte med studien var att fÄ en uppfattning frÄn fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer sÄ fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. VÄr sammanfattade uppfattning Àr att fritidspedagoger har en vÀldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt frÄn att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt Àmne. De har en större förmÄga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslÀrare lÀgger mer fokus pÄ den teoretiska biten och vad barnen ska lÀra sig.