Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra tvÄ lÀromedel i svenska för Ärskurs ett i grundskolan, ett frÄn 1948 och ett frÄn 1995 ur ett genusperspektiv och undersöka huruvida jÀmstÀlldheten fÄtt ett större genomslag i den modernare lÀroboken. En innehÄllsanalytisk metod anvÀnds och resultatet visar att trots att bÄda böckerna lever upp till jÀmstÀlldhetskravet 40-60 nÀr det gÀller representation av mÀn och kvinnor i böckerna kan ingen av dem sÀgas vara jÀmlik..

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "StÀrkt skydd för utsatta barn", LÀnsstyrelsen i SkÄne lÀn. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen anvÀndes inom kontexten av socialt arbete. I studien berÀttas om hur coachingen inneburit utveckling av och lÀrande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas frÀmst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhÄllningssÀtt initierat av coachen genom olika frÄgestÀllningar och gemensamma reflektioner.

AbstractTheoryWhich education model has the ultimate learning potential? According to Olga Dysthe a varied education predominated by a dialogical nature is the best way of teaching.PurposeMy main purpose in this essay has been to investigate three different ways of education models and decide, on the basis of Dysthes? model, whether they can be classified as a monological or a dialogical model.I have also investigated if the thesis of Dysthes, ?The teachers view of knowledge determines the choice of teaching method?, is anchored in the reality.Furthermore, I have surveyed how the teachers educate concerning democracy. For example, on the basis of certain rules, are all sudents able to make the selves heard in a classroom that is characterized as dialogical? In such a classroom the teacher works whith activities to involve everyone and according to Dysthe, democracy is an attitude rather than a political system. Democracy is necessary in a classroom that is classified as dialogical.ResultThe essay is exclusively qualitative and builds upon interviews with three teachers on different upper secondary social schools witin the Gothenburg area.My results indicate that the teathers way of educating totaly differs from each others and that the thesis of Dysthe can be applied on only two out of three cases.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur möjligheter till flerstÀmmigt lÀrande sÄg ut i ett dataunderstött samarbetsprojekt World of Warcraft i Ärskurs 6. FrÄgan angrips med hjÀlp av metodtriangulering, vars huvuddel bestÄr av tvÄ lektionsobservationer, vilka förstÀrks med lÀrarintervjuer samt elevernas utvÀrderingar. Jag konkretiserar kartlÀggningen med produktioner som eleverna gjorde under projektets gÄng. Som en övergripande teoretisk ram för undersökningen anvÀnds det sociokulturella perspektivet dÀr relevanta aspekter belyses mer ingÄende ? flerstÀmmighet, livsvÀrldar, lÀrarens roll och lÀrande tillsammans.

Denna studie har grundats i en elevs behov av att finna strategier till konstruktivt samspel. Genom aktionsforskning som ansats har syftet varit att öka kunskapen kring hur en elev deltar i arbetet med sociala berÀttelser samt hur metoden kan fungera utanför det autistiska spektrat. Den sociala berÀttelsen konstruerades i samrÄd med involverade aktörer och lÀstes sedan för eleven varje dag i tvÄ veckor. Datainsamlingen skedde genom observationer, loggboksskrivande och dialogiska samtal. Ur en induktiv analys av det empiriska materialet utkristalliserades tvÄ kategorier.

VÄr undersökning syftar till att undersöka hur man kan se uttryck av vÀrdegrunden i den svenska kursplanen i Historia i Lgr11 (LÀroplanen för grundskolan 2011) och hur man kan tyda den israeliska kursplanen i Historia angÄende vÀrdegrunden. Detta för att visa pÄ att elever kan komma frÄn olika kulturer och ha olika erfarenheter av en vÀrdegrund. Genom att en lÀrare kan identifiera likheter och olikheter i erfarenheterna kan denne nÀrma sig ett samtal angÄende vÀrdegrunden i ett mÄngkulturellt klassrum pÄ rÀtt nivÄ och med rÀtt fokus..

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lÀrande ska frÀmjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angÄende dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lÀrande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjÀlp för elevers lÀrande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var frÀmjande för elevers lÀrande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, dÀr betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att försöka fÄ en fördjupad förstÄelse av hur pedagoger ser pÄ tidsaspekten som ett hinder för arbetet med pedagogisk dokumentation och vi Àr intresserade av hur pedagogisk dokumentation kan bli en integrerad del i det pedagogiska arbetet. FrÄgestÀllningar: Hur kan pedagogisk dokumentation bli en integrerad del av arbetet? Hur kan barnen bli delaktiga och fÄ inflytande i den pedagogiska dokumentationen? Hur fÄr förskollÀrare tiden att rÀcka till sÄ att de hinner med reflektionerna kring den pedagogiska dokumentationen? Metod: Vi har utgÄtt frÄn ett tolkande perspektiv. UtifrÄn halvstrukturerade intervjuer av fem förskollÀrare har vi gjort en kvalitativ studie. Teoretisk referensram: VÄr tolkning grundar sig i Lev Vygotskijs sociokulturella teori, Michail Bachtins tankar om dialogiska möten och det konstruktionistiska perspektivet. Empirisk insamling: I den empiriska insamlingen framkommer likheter och skillnader i förskollÀrarnas arbetssÀtt. Vi har sett fördelar och nackdelar med dessa arbetssÀtt men tiden nÀmner alla som en utmaning i arbete med pedagogisk dokumentation. Slutsats: Pedagogisk dokumentation tar tid och vi mÄste lÄta den ta tid, framförallt i början. Det Àr viktigt att bÄde kollegor och barn Àr delaktiga i dokumentationen och reflektionen, och om pedagogisk dokumentation ska bli en integrerad del i vardagen Àr tvungna att Àndra pÄ gamla strukturer.

Syftet med undersökningen Àr att se vilka kunskapssyner tvÄ aktuella lÀromedel förmedlar. Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ undersökning dÀr tvÄ olika lÀromedel i svenska för grundskolans senare Är granskats och jÀmförts. Undersökningen visar att bÄda lÀromedlen bygger pÄ en funktionalistisk sprÄksyn, dÀr sprÄk och innehÄll i sin praktiska anvÀndning utgör en helhet. LÀromedlen skildrar ocksÄ en kunskapssyn som bygger pÄ att kunskap ska byggas utifrÄn elevernas tankar och reflektioner i dialogiska samspel och i funktionella sammanhang. Elever mÄste utgÄ frÄn sin egen erfarenhetsvÀrld för att kunna tillgodogöra sig kunskapen och bÄda lÀromedlen betonar vikten av processen i skrivarbetet.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda pÄ vad som kan göra en lÀrare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka egenskaper som de tycker att en bra lÀrare ska ha och vilka egenskaper deras bÀsta lÀrare har. DÀrefter har vi observerat tvÄ lÀrare och försökt synliggöra deras egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgÄtt frÄn den klassiska retorikens begreppsapparat dÄ vi analyserat vÄra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext.

Syftet med denna studie Àr att försöka ge en bild av hur fyra lÀrare verksamma pÄ högstadiet och gymnasiet arbetar och förhÄller sig till mÄlsprÄksanvÀndningen i Àmnena engelska och spanska. Intentionen Àr att utifrÄn tre valda teman ur Ulrika Tornbergs teori om sprÄkundervisning i mellanrummet (2000), se hur teorin om mellanrummet kommer till uttryck hos lÀrarna och deras sprÄkundervisning.Den metod som valts för att besvara studiens syfte Àr dels kvalitativ intervju och klassrumsbaserade observationer. Fyra intervjuer utfördes dÀr samtliga lÀrare fick berÀtta om vilken uppfattning de har angÄende den muntliga kommunikationen pÄ mÄlsprÄket i sprÄkundervisningen, sprÄkundervisningens innehÄll samt betoningen av den muntliga kommunikationen pÄ mÄlsprÄket i styrdokumenten.Resultatet av vÄr undersökning visar att mellanrummet kommer till uttryck hos lÀrarna samt i de klassrum vi valt att observera. I resultaten framgÄr Àven en praktisk anknytning till teorin om mellanrummet i de klassrum vi har observerat. Att tala pÄ mÄlsprÄket har stor betydelse för samtliga lÀrare och Àr nÄgot alla fyra lÀrare strÀvar efter att förverkliga i sin undervisning.

Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanstÀllts. Svaren i intervjuerna har analyserats med hjÀlp av min 10-Äriga erfarenhet som lÀrare pÄ gymnasiets tekniska program, dÀr jag i min dagliga yrkesutövning mötte mÄnga elever med Aspergers. Resultatet visar att personer med Aspergers Àr vÀl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsÀttning skapar, samt vilka behov de har nÀr det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning..

Syftet i denna uppsats Àr att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga elever.Uppsatsen grundar sig pÄ material frÄn observationer i en klass under loppet av tvÄ dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stÀmmer överens med hur det egentligen Àr och det visade sig att svaga elever talar mindre. Detta beror framförallt pÄ lÀraren dÄ denne vÀljer att ge de starka eleverna ordet trots att det Àr den gruppen elever som ocksÄ tar ordet sjÀlva. Av resultaten att döma Àr en förÀndring behövlig..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken syn pÄ svenskundervisning som framtrÀder i tre doktorsavhandlingars empiriska material och hur undervisningen kan belysas ur ett fenomenologiskt livsvÀrldsperspektiv. Metoden för studien Àr en kvalitativ textanalys dÀr tre doktorsavhandlingars empiriska material tolkas och analyseras utifrÄn ett hermeneutiskt angreppssÀtt. I studiens resultatdel analyseras och tolkas elevers och lÀrares röster kring deras upplevelser och uppfattningar om undervisningen. Studien visar att litteraturundervisningen har svÄrt att motivera vissa elever dÄ de upplever att innehÄllet inte kopplas till deras egna erfarenheter och meningssammanhang. I resultatet som fokuserar pÄ tal, sprÄk och skrift framgÄr det att mÄnga elever upplever undervisningen som viktig och relevant dÄ deras sprÄkliga kunskaper kopplas till framtida studier och vuxenliv.

Detta examensarbete Àr gjort i samarbete med iOpera AB i Kramfors. iOpera Àr ett företag som just nu arbetar med ett projekt som innefattar virtuell musikteater pÄ internet. Deras vision Àr att skapa ett större intresse för opera dÄ den genren har kommit i skymundan i den nya musikindustrin pÄ internet. Denna uppsatts handlar om att hjÀlpa iOpera med akustiksimuleringar eftersom akustiken i den virtuella miljön Àr vÀldigt viktigt för att skapa ett mervÀrde i deras projekt.Med hjÀlp av datorprogrammet CATT-Acoustic kan man simulera akustiken i ett rum. Genom att definiera absorptionskoefficient och diffusionskoefficient pÄ rummets alla ytor samt placera ut kÀlla och mottagare skapas möjligheten att simulera.