Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka hur lÀrare undervisar elever med lÀssvÄrigheter i den ordinarie undervisningen. För att besvara detta syfte har tvÄ frÄgestÀllningar utformats: AnvÀnder sig lÀrare av nÄgon speciell lÀsinlÀrningsmetod? Om inte, hur interagerar lÀrare och elev dÄ, för att lÀrande ska kunna ske i lÀsning?Teori: Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr omgivningen Àr avgörande för individens utveckling och prestation. Utveckling sker genom relationer och dialogen Àr betydelsefull i detta perspektiv. Elevers utveckling sker i samspel med deras omgivning i högre grad Àn att den Àr en oberoende individuell process.Metod: För datainsamlingen har kvalitativa intervjuer och observationer anvÀnts.

Jag har i den hÀr uppsatsen undersökt hur sjÀlva klassrummet som bÄde materiellt och diskursivt rum Àr delaktigt i den subjektsskapande processen. I detta har jag anvÀnt mig av olika inspirationskÀllor. Dels har jag inspirerats av fysikern Karen Barards onto-epistemoligiska teori i vilken det materiella tillskrivs en pÄverkansmöjlighet i hur vi förstÄr oss sjÀlva och vad som hÀnder med oss och dels Gilles Deleuze idéer kring flöden och tillblivelser för att försöka förstÄ hur ett klassrum kan skapa olika möjligheter och begrÀnsningar. Dessutom har jag anvÀnt Michel Foucaults tankar om hur rummet kan förstÄs som en diskursiv kontrollmekanism, tankar som han utvecklat i texten ?Fogliga kroppar?.

SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte Àr att övergripande göra en kartlÀggning över hur kommunikationen ser ut i ett gymnasieklassrum med döva elever. PÄ sÄ sÀtt önskar vi fÄ en uppfattning om hur kommunikationen ter sig i ett sÄdant klassrum och vad som försvÄrar respektive underlÀttar kommunikationen.Genom litteratur som vi funnit relevant för vi ett resonemang kring det komplexa begreppet kommunikation samt dess olika uttryckssÀtt. För att som lÀsare kunna följa tankegÄngen med metodvalet i C-uppsatsen beskrivs etnografisk ansats och utifrÄn den Àven deltagande observation. Genom analys av fÀltstudien har följande teman utvecklats: Klassrummets miljö och lektionernas gÄng och Parallella kommunikationsprocesser. I vÄr analys försöker vi visa pÄ de hinder samt möjligheter för kommunikation som studerats i klassrummet för att vidare knyta ihop pÄsen med en diskussion dÀr de erhÄllna resultaten knyts an till den tidigare forskning som presenterats, i förhÄllande till det identifierade problemet.I studien framkommer vid ett flertal tillfÀllen att parallella konversationer sÄsom videomobilsamtal förekommer och tillÄts, att sen ankomst sker i stor utstrÀckning, att personer utestÀngs ur kommunikationer till följd av talsprÄksanvÀndande, att grupparbeten inte existerar, att kulturkompetens Àr betydelsefullt och att en visuellt orienterad praktik har unika kommunikationsmöjligheter.

Vad Àr materialitet? Denna frÄga i kombination med den förhistoriska individen, Àr nÄgot av en utgÄngspunkt för uppsatsarbetet; materialitetsbegreppet och mÀnniskans syn pÄ tingen som omgav henne. För en vidare finslipning av syftet med just min uppsats, Àr det att se hur man uppfattat glas under romersk jÀrnÄlder i Sydskandinavien. Finns det möjligen skillnader i den geografiska spridningen av glaset, sett ur en estetisk synvinkel?Det teoretiska avsnittet grundar sig pÄ den dialogiska teorin i egenskap av kommunikationsteori ? d.v.s.

Genom en litteraturstudie syftar den hÀr uppsatsen till att ta reda pÄ vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebÀr i dagens mÄngkulturella klassrum. NÄgra möjliga svar har hittats men flera nya frÄgestÀllningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mÄngkulturellt klassrum innebÀr. DÀrefter vÀljs nÄgra metoder ut pÄ grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik Àr konsten att lÀra ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfÀrerna Àr Ätskilda och det Àr dÀrför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nÀra sin religion.

Genom en litteraturstudie syftar den hÀr uppsatsen till att ta reda pÄ vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebÀr i dagens mÄngkulturella klassrum. NÄgra möjliga svar har hittats men flera nya frÄgestÀllningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mÄngkulturellt klassrum innebÀr. DÀrefter vÀljs nÄgra metoder ut pÄ grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik Àr konsten att lÀra ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfÀrerna Àr Ätskilda och det Àr dÀrför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nÀra sin religion.

Syftet med studien Àr att presentera ett urval av modeller för ledarskap och undersöka om dessa anvÀnds i svenska klassrum. Modellerna Àr amerikanska och hÀmtade frÄn forskningsomrÄdet"Classroom Management", eller CM. Observationerna Àr gjorda vid fyra skolor och har ligger till grund för 6 intervjuer som gjorts. LÀrares ledarskap Àr mycket komplext och enligt min observation det gÄr inte att peka pÄ att lÀrare konsekvent anvÀnder sig av en modell..

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.

Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i vÄra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som buller och höga ljudnivÄer förekommer. Syftet var ocksÄ att besvara frÄgan om ljudmiljön kan ge negativa effekter pÄ elever och lÀrares hÀlsa samt pÄ elevernas kognitiva och perceptuella förmÄgor. Resultaten baserades pÄ 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade pÄ att ljudnivÄerna i de svenska skolorna nÀstan aldrig översteg den lagstadgade grÀnsnivÄn 85dBA under en 8-timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivÄer. Ljud inne iklassrummet som egenljud, skrapljud frÄn bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande bullerkÀllorna.

I den hÀr studien har jag tittat pÄ hur talutrymmet i klassrummet fördelats mellan pojkar och flickor. Forskning i förskolan visar pÄ att pojkarna dÀr dominerar och jag ville se om mönstren fanns kvar Àven i gymnasieÄldern. Jag valde att göra observationer dÀr jag tittade pÄ elevernas kommunikation med lÀraren vid genomgÄngar. Det jag fann var att pojkar tog ordet oftare Àn flickor, men de fick inte nÄgon extra uppmÀrksamhet av lÀraren i form av att de tilldelades ordet oftare Àn flickorna..

The aim of this work has been to investigate how it is that it sometimes can be difficult for special educators to gain access by teachers to the classroom/lesson to make observations. A partial order has been to determine whether the special educator can curb the negative response from the teacher in question, concerning access to the classroom/lesson. The survey has a phenomenological perspective as the basis of the test procedures and the analyses made. Phenomenology has as its starting point that the human does not perceive the world in the same way, and that she has different motives and intentions for her actions. In order to understand why the human act like she does, you have to create an image of the personal meaning behind this action. To create this image, I have implemented conversational interviews with five teachers at a high school, in central Sweden. The investigation revealed that it is missing that the school's teachers are clearly informed of which laws and regulations the special educator is subordinate to.

Syftet med min studie Àr att undersöka hur elever lyssnar till olika röster vid mötet av texter som inte Àr av typografisk karaktÀr, i detta fall ljud/musik i spelfilm och om det Àr möjligt att fÄ igÄng meningsskapande samtal. Ett annat syfte Àr att belysa min roll som svensklÀrare och se om det Àr möjligt att ?lyfta? ur mig ur skolkontexten och skapa en didaktisk-metodisk handlingskompetens om hur man fÄr fatt pÄ lyssnandet inom klassrummets ramar. Metoden Àr kvalitativ och bestÄr av skriftligt dokumenterade berÀttelser och reflektioner, samtidigt som lyssnandet studeras genom observationer. Mina informanter Àr tvÄ elever, en pojke och en flicka, som gÄr sjunde Äret pÄ en F-9 skola.

Studiens syfte Àr beskriva lÀrares olika tillÀmpning av kommunikationsmönster i klassrummet. Detta görs med avseende pÄ kommunikativa resurser och pÄ sÄ sÀtt sammankoppla pedagogiska fÀlt som ledarskap och pedagogik till multimodalitet. Modala utgÄngspunkter för analysen i avseende pÄ kommunikativa förmÄgor Àr; ögonkontakt, hÄllning, placering, avstÄnd, gester och ansiktsuttryck. Dessa förmÄgor studeras genom att analysera lÀrarens anvÀndande av dessa i sin interaktion med eleverna samt hur lÀrarens anvÀndande skiljer sig beroende pÄ dennes tillÀmpning av ledarstrategi. Datamaterialet bestÄr av ett antal videosekvenser filmade i ett klassrum med en lÀrare och en elevklass. Analysen av datamaterialet har genomförts genom en multimodalt interaktionsanalys, vilket har givit stort utrymme till kontextens inverkan pÄ hur de sociala aktörerna anvÀnder kommunikativa förmÄgor.

Den hÀr uppsatsen handlar om de berÀttelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping pÄ hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 ? 2012. Syftet Àr att undersöka hur kommunen och Nyköpingsborna framstÀlls i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillÀmpas Àr en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framstÀlls som handlingskraftiga och kommunen som informativ och vetandes.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 3 resonerar om och arbetar med skönlitteratur i undervisningen. För att fÄ svar pÄ detta har vi valt att bÄde genomföra kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med fyra verksamma svensklÀrare. Detta val grundar sig pÄ att vi ville ha en djupare och tydligare förstÄelse av lÀrares arbete med skönlitteratur i undervisningen. Intervjuerna hade en semistrukturerad form med öppna frÄgor som bidrog till ett samtal dÀr lÀrarna hade möjligheter att utveckla sina tankar och erfarenheter. Vi anser att intervjuerna gav oss grundlÀggande kunskaper om lÀrarnas resonemang om den skönlitterÀra undervisningen.