Sökresultat:
79 Uppsatser om Monokulturellt förhållningssätt - Sida 3 av 6
Automatiseringens m?ngsidiga p?verkan p? f?rs?rjningsst?d - Socialsekreterares upplevelser av en socialtj?nst i f?r?ndring
Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.
?Ni upplevde att ni hade en d?lig upplevelse?. En kvalitativ kritisk diskursanalys av f?retags svar p? negativa kundomd?men p? Trustpilot Frida Rapphed
Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.
L?t barnet visa v?gen - L?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet.
V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka.
V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.
Det b?rjar med skojbr?k. Ett utvecklingsarbete som belyser problematiken med negativa mansnormer och att arbeta normmedvetet.
M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana
sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger
till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett
normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt
fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i
?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst?
normernas p?verkan.
Motivation som en grundsten i personlig tr?ning
Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag
?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt
att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt
beteendef?r?ndring.
Sjuksk?terskors upplevelser av vilka faktorer som bidrar till etisk stress : En litteratur?versikt
Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.
Jag ser dig och finns h?r f?r dig.
Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare
arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en
kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och
strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna
ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de
hanterar sv?righeter och utmaningar.
Kultur och omvårdnad : en litteraturstudie om kulturens betydelse i omvårdnadsarbetet
Sverige har gått från ett monokulturellt samhälle till ett mångkulturellt samhälle. En allt större del av Sveriges befolkning består av människor med olika kulturella och etniska bakgrunder. Det senaste decenniet har kombinationen av en åldrande befolkning med varierad etnisk och kulturell bakgrund ställt nytt krav på svensk hälso- och sjukvård. Detta innebär att sjuksköterskor kommer att träffa människor från olika kulturer och med olika vård behov. Med detta i beaktande är det betydelsefullt att belysa vikten av kulturell omvårdnad och kulturkompetens i mötet med patienten.
?Boys will be boys?? En intervjustudie om hur personal i fritidshem arbetar med fr?gor som ber?r samtycke, sexualitet och relationer.
I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.
Flerspr?kiga m?jligheter i f?rskolan:
Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.
P?minnelse: Barnen beh?ver extrakl?der och en dubbel upps?ttning ytterkl?der : Att leva med knapp ekonomi i en f?rskolekontext
Families with limited financial resources risk social exclusion in today?s consumption-based society, where status and identity are tied to items like clothing, gifts and activities. Limited financial resources can therefore often lead to social isolation because consumption is central to social participation, something that can rarely be prioritized in poor families. In preschool, unclear policies on extra costs can negatively affect families. The purpose of the study was to investigate how socioeconomically vulnerable families experience and are affected by the preschool and its requirements, as well as how preschool teachers work to reduce the economic gap among families in the preschool context.
Ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbete. En studie om ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbetet i svenska kommuner
I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.
Frukttr?d vid varje stuga. Om frukttr?dsf?rmedlingen i G?teborgs och Bohus l?n ?ren 1896 ? 1925
Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som
testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier
p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och
j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner.
Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test
p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva
v?rden som laktat, puls och RPE.
Liv i d?d ved: En unders?kning av f?rh?llningss?tt till d?d ved p? ?ppeltr?d i tr?dg?rdshandb?cker och bland yrkesverksamma tr?dbesk?rare
In this essay, several factors in apple tree care (specifically in relation to whether dead wood
should be kept or removed) are highlighted for example, aesthetics and biodiversity.
To present some background, the essay begins by introducing some previous literature on
dead wood. This leads into how dead wood is treated within forestry. Next, previous research
on dead wood in fruit trees is mentioned. Cultural and historical management methods are
also highlighted.
D?r g?r gr?nsen!
Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.