Den här uppsatsen är en multimediaproduktion som kan nås via länk http://www.fek.uu.se/student/projekt/knark_ar_bajs/ . Den är gjord i syfte att vara ett undervisningsmaterial inom marknadsföring på A- och B-nivå. Produktionen innehåller en ?case?-del som ger en inblick i utvecklingen av en reklamkampanj. ?Caset? ger samma förutsättningar som reklambyrån Futurniture hade i början av kampanjen.

Today?s society has become a society of information were communication has become more important to manage, both for companies and for the person as an individual. If you want your message to be successful you have to plan your communication and also evaluate the result. The administration of health and care in Karlstad had already planned and performed an information campaign, ?Vård & omsorg ? Mer än ett jobb? (translation ?Health & care ? More than a job?), and therefore we got the assignment to investigate the rate of success.The investigation is based on both theory and empiric.

Budskap om kost och hälsa förs fram via många olika medier och kanaler. Det råder en hälsotrend i samhället, men samtidigt visar statistik att fetma och övervikt ökar i alla åldrar i Sveriges befolkning. Kostvanor är en uppenbar faktor för hälsa. Studier visar att svenskarnas kostvanor blir allt sämre. Denna studie syftar till att med hjälp av medborgare i Kungälvs kommun kartlägga vilka kanaler som skapar gynnsamma förutsättningar för att förmedla budskap om kost och goda matvanor i kommunen.

I denna uppsats undersöker och identifierar jag språkliga strategier i kampanjtexter från Försvarsmakten. Undersökningen syftar till att med hjälp av en sociosemiotisk analys kartlägga de modelläsare som konstrueras i Försvarsmaktens rekryteringskampanjer för grundläggande militär utbildning. Undersökningsmaterialet består av printannonser från tre kampanjer genomförda mellan år 2012 och 2013. Metoden för undersökningen är lånad från Anders Björkvalls avhandling svensk reklam och dess modelläsare och består av en analysmodell baseras på Hallidays systemisk-funktionella grammatik. Modellen tar fasta på textens textuella, ideationella och interpersonella betydelser såväl som textens rekontextualisering.

Denna uppsats undersöker en informationskampanj från Fair Trade Center (FTC) som drevs under hösten 2012 under namnet A wage to live on. Uppsatsens syfte är att utröna om Fair Trade Center har nått ut med sitt budskap till media och söker detta svar genom fyra frågeställningar; Har FTC nått ut med sitt budskap till de undersökta medierna (Aftonbladet, Expressen, DN och SvD)? Vilket budskap har FTC med sin kampanj (utifrån mål och material)? Verkar Kalla Faktas reportage ha påverkat medias respons? Är FTCs budskap samstämmigt i mål och material? Fokus för uppsatsen ligger på vecka 43 2012 då detta var fokusvecka för kampanjen. Mot en bakgrund kring teorier om budskapsstrategier, målgrupper och olika mål och tidigare forskning kring framgångsrika kampanjer har jag genom retorikanalys som huvudsaklig metod gått igenom utvalt material. Materielet består av Fair Trade Centers egna pressmeddelande och debattartikel samt utvalda tidningars respons under fokus perioden.

Boskapspesten (eng. Rinderpest) deklarerades den 25e maj, 2011, vara utrotad från jorden. Det gör den till den andra infektiösa smittan människan utrotat. Sjukdomen är en av de äldsta noterade boskapssjukdomarna och har under historien orsakat miljontals dödsfall av nötboskap och mindre idisslare. Rinderpestviruset är ett höljeförsett, enkelsträngat, negativt RNA-virus, tillhörande genuset Morbillivirus, familj Paramyxoviridae. Sjukdomen det orsakar är mycket smittsam, med en mortalitet på upp till 90% i vissa fall.

Närmare hälften av den svenska befolkningen är överviktiga eller feta. Ökningstakten är stor. För att ta reda på hur överviktstrenden kan vändas genom hälsokommunikation, ställdes frågorna: Hur får människor information om kost, hälsa och motion? Vilka hälsokampanjer ? med inriktning mot kost, hälsa och motion ? har gjorts i Sverige, och vad är resultatet av dessa? Vilka kunskaper, attityder och beteende har människor till goda kost- och motionsvanor? Dokument, intervjuer och observationer har använts som metod. Informationen genomsyrar hela samhället; i hemmiljön, media, gator, köpcentrum, butiker och via myndigheternas informationskanaler.

Titel: Reagera då för fan! ? En kvalitativ studie om provokation som marknadskommunikationsstrategi Författare: Maria Norlin och Steven Persson Kurs, termin och år: Kandidatuppsats, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 21 879 Problemformulering och syfte: Det blir svårare och svårare att fånga människors uppmärksamhet på grund av den stora mängden medialt brus i samhället. Provokation används som ett angreppssätt för att försöka nå igenom. Syftet med denna studie är att genom fyra kampanjer undersöka hur provokationsmarknadsföring använts samt varför det används i syftet att skapa samhällsdebatt. Metod och material: Studien använder sig av metodtriangulering i form av kvalitativa samtalsintervjuer, fokusgruppsintervjuer och en kvantitativ innehållsanalys. Huvudresultat: De studerade byråerna använder provokation medvetet i kampanjerna och studiens representanter för allmänheten har uppfattat kampanjerna som provocerande. Fyra faktorer, varav tre sammanhängande, ligger till grund för att provokationsmarknadsföring används.

Abstrakt Titel:                                               Glamour, egokickar och lite bistånd                                           - En studie om hur vi blev viktigare än dom andra Författare:                                    Josefine Nilsman & Johanna Olsson Syfte:                                              Syftet med uppsatsen är att se hur en svensk      biståndskampanj påverkar gestaltningen av vilka vi i västvärlden är och vilka dom andra i utvecklingsländerna är. Metod:                                           Kritisk diskursanalys och semiotisk analys. Teori:                                              Postkolonialism med orientalism som teoretisk   fördjupning samt strategisk kommunikation för ideella organisationer. Material:                                       Unicefs insamlingskampanj För varenda unge, 2011. Huvudslutsatser:                       Unicefs kampanj För varenda unge bidrar till både diskursiva och konkreta gestaltningar av vi och dom. De diskursiva gestaltningarna har vi sammanfattat i fyra huvudsakliga diskurser, nämligen marknadsföringsdiskursen, underhållningsdiskursen, förenklingsdiskursen samt fattigdomsdiskursen. Konsekvensen av dessa diskursers gestaltning kan bli att kunskapsklyftan mellan eliten och allmänheten vidgas, att insamlingskampanjer riskerar att motarbeta biståndsorganisationers huvudsyfte samt att dessa kampanjer bidrar till att upprätthålla rådande politiska strukturer och kulturella identiteter. Universitet:                                 Medie- och Kommunikationsvetenskap, Linnéuniversitetet Termin:                                          Vårtermin 2011 Handledare:                                Göran Palm Examinator:                               Tanya Elder                Nyckelord:                                    Postkolonialism, Orientalism, Strategisk kommunikation, Vi och Dom, Diskursanalys, Semiotisk analys, Unicef.

SAMMANFATTNING: Reklam till mobiltelefonen har sedan ett par år tillbaka varit tekniskt möjligt att genomföra men det är ännu tveksamt om denna kanal för reklam kommer att accepteras av marknaden och bli ett naturligt redskap för kommunikation i framtiden. Företagen och tekniken säger ja till den här utvecklingen men frågan och problemet är om konsumenten är redo. Utredningens syfte är att sammanställa vägledande direktiv för sändaren av mobilreklam att följa vid kommunikation genom mobiltelefonen som kanal. Dessa ska utformas så att även mottagarens intressen ska gynnas.Intervjuer med konsumenter har utförts med syfte att ta reda på deras attityder till denna kanal och hur deras intressen uppfylls. Empirin består även av en intervju med en marknadschef på ett företag som har mobil marknadsföring som en del av sitt tjänsteutbud samt en medieanalytiker från SvD.

För företag i det moderna samhället är nyckeln till framgångsrik marknadsföring en förmåga att kunna sälja in produkter, tjänster och budskap och att kunna göra det på ett sådant vis att de sticker ut ur mängden bland andra företag som syftar till att göra samma sak. Ett sätt att uppnå detta är genom att använda sig av kända människor för att lyfta fram det som marknadsförs. Åtskillig forskning har bedrivits kring denna marknadsföringsmetod. Detta arbete har undersökt hur och om användandet av kändisar påverkar ett varumärkes status hos mottagarna. Den tidigare forskningen kring marknadsföring med hjälp av kändisar har mest kretsat kring effektiviteten av sådan marknadsföring.

Syfte: Att testa hypotesen om effektiva marknader. Denna uppsats avser att undersöka effektiviteten i samband med att ny insiderinformation tillfaller den svenska aktiemarknaden.Metod: Kvantitativ studie som via en deduktiv forskningsansats ska teori pröva effektiva marknadshypotesen. Med en eventstudie som statistisk metod försöka mäta effekterna av en specifik händelse. Genomsnittlig avkastning samt ackumulerande genomsnittlig avkastning beräknas och signifikanstestas utifrån formulerade hypoteser.Teoretisk referensram: Givet syftet för uppsatsen tillämpas effektiva marknadshypotesen för att analysera empiriska resultat.Empiri och resultat: Kvantitativ data har använts i form av avkastningen för 35 börsnoterade bolag under 11 dagar, vilka främst redovisas genom tabeller och grafer.Slutsats: Resultaten påvisar inget samband mellan information om insynshandel och överavkastning på kort sikt. Resultaten från studien tyder på att det inte går att imitera insynspersoners handel och genom detta skapa en överavkastning.

Problemformulering: Företag som agerar på mogna marknader använder ofta sitt företagsvarumärke för att differentiera sig. Ett varumärke byggs inte enbart upp genom kommunikation till kunden i form av annonser, skyltning och kampanjer. Även interaktionen som sker mellan kund och anställd har en stor inverkan på hur kunden uppfattar företagets varumärke (Parment, 2010). Hur de anställda agerar gentemot kunden beror till stor del av deras uppfattning av företagsidentiteten, som agerar ramverk för dagliga beslut och beteenden (Harris, F., de Chernatony, L., 2001). En stark företagsidentitet kan skapa en tydlighet i företaget som ökar medarbetarnas känsla av engagemang, vilket i förlängningen ger mer nöjda kunder.

Titel: Marknadsföring av välgörenhetsorganisationer.Författare: Olof Näslund och Daniel Wallin.Handledare: Carina Bärtfors.Kurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi nivå III.Program: Marknadsföringsprogrammet, Linnéuniversitetet, Vårterminen 2011.Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva hur välgörenhetsorganisationer använder sig av marknadsföring. Vi vill skapa en förståelse för hur organisationerna positionerar sitt varumärke via sin marknadskommunikation på en marknad där det finns ett stort antal aktörersom konkurrerar om de potentiella bidragsgivarna.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie genom ett deduktivt arbetssätt. Till vår empiriska studie har vi intervjuat sex personer som innehar kommunikationsroller på fyra av de största välgörenhetsorganisationerna i Sverige nämligen:Kristina Tapper, kommunikationsansvarig på Röda korset sydost.Marina Johansson, föreståndare på Röda korset lokalt i Kalmar.Claes Ankarman, insamlare & ansvarig för Svenska kyrkans kampanjer.Dicran Sarafian, marknadschef på UNICEF Sverige.Terése Bergsten, kommunikatör på Rädda barnens regionkontor i Malmö.Karin Wallby, praktiserande kommunikatör på Rädda barnens regionkontor i Malmö.Slutsats: Vi har sett en tendens att konkurrensen har blivit hårdare mellan välgörenhetsorganisationernai kampen om att fånga bidragsgivarnas uppmärksamhet. Vi har även noterat att välgörenhetsorganisationerna själva ser det som ett problem att bidragsgivarna inte kan särskilja de olika konkurrenterna åt. Vi tolkar att välgörenhetsorganisationerna anspelar mycket på känslor i sitt positioneringsarbete.

Inom området för varumärkesutvidgningar genom varumärkesallianser har tidigare forskning visat på sambandet mellan en kunds associationer till de enskilda varumärkena och dennes uppfattning av alliansvarumärket. Annan forskning har visat på betydelsen av informationskonsekvens i varumärkesattribut för hur kunden uppfattar varumärken. Denna studies ambition är att dra en länk mellan dessa forskningsområden och försöka fördjupa förståelsen om hur kunden skapar sig en varumärkesbild till en varumärkesallians. Avsikten är att jämföra förändringar av varumärkesattityden hos konsumenterna om ett välkänt respektive mindre känt ledarvarumärke, inom samma produktkategori, ingår i en varumärkesallians tillsammans med; (1) ett partnervarumärke i en överensstämmande produktkategori, (2) ett partnervarumärke i en icke överensstämmande produktkategori. Målet är att försöka dra generella slutsatser kring huruvida partnervarumärkets tillhörande produktkategori har betydelse för kundens varumärkesbild.