I det hÀr arbetet har jag undersökt hur man kan anvÀnda sig av konst i en Àmnesintegrerad undervisning med syfte att uppnÄ mÄlen i historia och bild i grundskolans senare Är. För att nÄ detta mÄl har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med mÄlningar frÄn 1800-talets s.k. genremÄleri för att visualisera det svenska bondesamhÀllet under 1800-talet. Min undersökning bygger pÄ en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i Ärskurs Ätta vid en skola i norra Dalarna Äsikter om historia och bild i integrering med hjÀlp av konst. Undersökningen visade att historieÀmnet och bildÀmnet mycket vÀl gick att integrera med varandra i syftet att uppnÄ mÄlen för dessa bÄda.

A1195.

Detta arbete Àr en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrÄn ett mÄngkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning pÄ en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda pÄ om deras bakgrund nÀmns i historieundervisningen. Jag har Àven intervjuat lÀrare pÄ samma skola för att höra hur de resonerar kring historieundervisningen ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar ocksÄ kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader pÄ hemmets och skolans historieförmedling vad gÀller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sÀtta fokus pÄ hur historia förmedlas till invandrarelever samt pÄ om dessa elevers historia tas upp i undervisningen.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att analysera de nya kapitaltÀckningsreglerna i Basel II och hur de kommer att fungera för det svenska bankvÀsendet. VÄr fokus kommer att ligga pÄ den högre riskkÀnslighet som införs och om reglerna minskar risken för framtida finansiella kriser i Sverige. Vi har valt en kvalitativ forskningsansats med tvÄ undersökningar. Den första Àr en kartlÀggning av den internationella debatten kring Basel II. Den andra Àr intervjuer med fyra banker, bankföreningen, Riksbanken, Finansinspektionen och tvÄ revisionsbolag.VÄr slutsats Àr att det svenska bankvÀsendet har förtroende för Basel II i den mÄn att det frÀmjar den finansiella stabiliteten.

Bakgrund: Konsumenterna har ökat sina investeringar i finansiella instrument men kunskapen om dessa inte har ökat i samma takt. En del mÀnniskor har inte varit medvetna om de risker som ett sparande i denna form innebÀr, utan har med förskrÀckelse sett sina sparade pengar försvinna nÀr börsen gÄtt dÄligt. För att stÀrka konsumenternas stÀllning samt sÀkerhetsstÀlla kvaliteten pÄ bankers och fondbolags rÄdgivning infördes Lagen om finansiell rÄdgivning den första juli 2004. De viktigaste följderna av lagen Àr att nu fÄr bara utbildade rÄdgivare ge rÄd till kunderna.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de förÀndringar och det förÀndringsarbete som lagen medfört för FöreningsSparbanken, samt utreda lagens pÄverkan pÄ privatrÄdgivarna. Dessa tillsammans ska hjÀlpa till att besvara frÄgan hur vÀl implementeringen lyckats.

Syftet Àr att undersöka medarbetarnas möjlighet till att arbeta utvecklande samt hur de fÄr tillgÄng till och arbetar med icke-finansiell information pÄ Nordea. TillgÄngen till fri information, som anvÀnds och bearbetas pÄ olika sÀtt, Àr idag en viktig förutsÀttning för medarbetarna inom Nordea. Icke-finansiell information blir allt mer viktigt, trots att Nordeas kortsiktiga framgÄng bygger pÄ finansiella resultat. TillgÄngen till information skapar möjligheter för medarbetarna att vara med och pÄverka och fatta egna beslut. Det Àr inte lÀngre ledningen som bestÀmmer vilken information som ska anvÀndas, ansvaret har förskjutits till medarbetarna.

Uppsatsen handlar om historiebruket vid Halmstads 700-Ärsjubileum 2007. Syftet med uppsatsen Àratt öka medvetenheten kring hur man anvÀnder historia och att ta reda pÄ vilken historia som förmedlades till Halmstadsborna under 700-Ärsjubileet och vilket historiebruk det speglar. Materialet som ligger till grund för undersökningen Àr den officiella jubileumsboken Epoker och hÀndelser i Halmstad (2006) och maj- och junimÄnad ur tvÄ lokala tidningar, Hallandsposten och Hallands Nyheter. En kvalitativ textanalys tillsammans med Klas-Göran Karlsson typologi om historiebruk med Ulf Zanders tillÀgg har anvÀnts för att analysera kÀllmaterialet. Undersökningen visar att det var frÀmst Halmstads tidiga historia fram till 1600-talet som förmedlades och att det existentiella historiebruket var det dominerande historiebruket..

För en icke-finansiell vÀrdepappersrörelse föreligger det en ovisshet avseende hur, nÀr och pÄ vilket sÀtt en grÀnsdragning mellan handel med- och förvaltning av vÀrdepapper ska företas. Problematiken grundar sig i att en vÀrdepappersrörelses vÀrdepapper presumeras utgöra lagertillgÄngar istÀllet för, som i normalfallet, kapitaltillgÄngar. För en icke-finansiell vÀrdepappersrörelse, dvs. ett bolag som huvudsakligen handlar med vÀrdepapper för egen rÀkning, yttrar sig grÀnsdragningsproblematiken t.ex. dÄ bolaget Àven företar riskkapitalistinvesteringar.

Föreliggande studie Àr en komparativ mikrostudie av lÀromedel i historia i gymnasieskolan.Undersökningen fokuserar pÄ dödens representationer i ett lÀromedel frÄn sekelskiftet 1900och ett frÄn sekelskiftet 2000. Dödens representationer undersöks i ett historiskt perspektivoch lÀroböckernajÀmförs med det samtida samhÀlleliga förhÄllandet till döden. Studienförsöker klarlÀgga om det finns en samstÀmmighet mellan dödens representationer ilÀroböckerna och det samtida samhÀllets förhÄllande till döden. Den didaktiska aspekten avstudien utgörs av sambandet mellan historiemedvetande och identitetsskapande. Enligt dettaperspektiv Àr det viktigt för den identitetssökande tonÄringen att det finns enöverensstÀmmelse mellan den personliga historien och den historia som presenteras ilÀromedlen.

De senaste Ären har matematikens historia tagit allt större plats i den svenska gymnasieskolans kursplaner för matematik. Flertalet didaktikforskare och lÀrare menar att matematikundervisningen gynnas av att Àmnets historia vÀvs in och inkluderas. Det heter att bÄde elever som lÀrare fÄr sÄvÀl en djupare förstÄelse som uppskattning av matematik. Samtidigt pekar flertalet undersökningar pÄ att historia spelar en relativt undanskymd roll i matematikÀmnet. LÀrare kÀnner varken att de har den tid eller kunskap som krÀvs för att inkludera matematikhistoria pÄ ett bra sÀtt.

Detta examensarbete behandlar rollspel som undervisningsmetod inom historia pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka hur denna undervisningsmetod stÀmmer in pÄ pedagogiska teorier, samt vilket utrymme den har inom styrdokumenten Lpf 94 och kursplanen. De teorier som analyserades Àr de som representeras av Dewey, Piaget och Vygotskij. LÀroplanen och kursplanen för historia A analyserades med hjÀlp av Blooms kunskapstaxonomi. Resultatet visar att rollspel i vissa delar passar in i pedagogiska teorier.

Syftet med uppsatsen var att granska svenska lÀromedel frÄn 1960 talet fram till 2004 ur ett skÄnskt perspektiv. Jag ville veta hur mycket utrymme skÄnsk historia har under epoken stormaktstiden i de svenska lÀroböckerna. Samt ta reda pÄ hur man kan anvÀnda böckernas eventuella material i ett dÄtids-, nutids- och framtidsperspektiv (historiemedvetande). Dessutom har jag tagit fram en grovplanering om hur man kan arbeta med lokalhistoria i skolan och följa Lpo 94. Uppgiften kan bÄde tillÀmpas i grundskolan och gymnasiet med en viss modifikation. Metoden vilar pÄ Christer KarlegÀrds, Staffan Selanders och Niklas Ammerts teorier för en lÀromedelsundersökning samt historiedidaktiskt arbetssÀtt inom skolan.

Problemet i den hÀr uppsatsen handlar om det börsnoterade bolaget Fenix Outdoors finansiella kommunikation pÄ internet. Genom att pÄ en övergripande nivÄ utgÄ ifrÄn redovisningsteoretiska resonemang, Stockholmsbörsens regelverk och rekommendationer samt genom att utföra en kvalitativ studie, borde det vara möjligt att pÄ ett rationellt sÀtt konstruera en normativ modell för utformning av finansiell kommunikation pÄ internet. Denna modell ska alltsÄ fungera som ett vÀgledande instrument till hur Fenix Outdoor bör utforma sin hemsida. Modellen i sig ska vara av generaliserande karaktÀr, vilket innebÀr att börsnoterade bolag generellt ska kunna anvÀnda sig av modellen för att utforma sin finansiella kommunikation pÄ internet. Den hÀr uppsatsen bygger pÄ en form av kvalitativ fallstudie av företaget Fenix Outdoor.

Sammanfattning Denna uppsats behandlar ett nytt elektroniskt standardsprÄk för finansiell rapportering. eXstensible Markup Language, XBRL. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i de, av Ramverket för finansiell rapportering och RedovisningsrÄdet, faststÀllda kraven pÄ att redovisningen skall vara jÀmförbar och relevant. I och med den tekniska utveckling som skett de senaste Ären och de problem som redovisningsprofessionen den senaste tiden buktats med, kÀnns dessa bÄda krav idag mycket aktuella. XBRL Àr ingen ny redovisningsstandard utan stödjer de allmÀnt accepterade redovisningsprinciperna.

Uppsatsen Ă€r en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielĂ€rare och historikers instĂ€llning till regeringens förslag om att historia A pĂ„ gymnasiet ska fokusera pĂ„ modern historia. Denna instĂ€llning stĂ€ller vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och fĂ„r pĂ„ detta sĂ€tt fram spĂ€nnande resultat. Vi kunde se att Ă„sikterna gĂ„r isĂ€r, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bĂ€st för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnĂ„s. Är det en fokusering pĂ„ moderna tider, eller Ă€r det en lĂ„ng tidsvandring som ger möjligheten att dra lĂ„nga linjer som Ă€r det bĂ€sta? Vi kom fram till att en kurs pĂ„ 100 poĂ€ng, som till största delen fokuserar pĂ„ modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakĂ„t i tiden vore den bĂ€sta lösningen pĂ„ problemet med dagens förslag.