Tidigare forskning har visat att mediesituationen i Kurdistan Àr komplex och att medierna Àr politiserade. Syftet med denna studie Àr att belysa journalisters syn pÄ deras yttrandefrihet i Kurdistan. Studien fokuserar pÄ verksamma journalisters tankar kring yttrandefrihet, relationen med makthavare och tillgÄngen till information.Kvalitativa forskningsintervjuer har tillÀmpats, med Ätta yrkesverksamma kurdiska journalister bosatta i Kurdistan.Slutsatsen visar en komplexitet som Àr svÄr att synliggöra om man inte har förkunskaper i kurdisk politik och historia. Ramarna för yttrandefrihet skiljde sig helt frÄn ramar som vi i vÀstvÀrlden Àr vana vid. De Ätta journalister som deltog i min studie hade varierande Äsikter om yttrandefrihet..

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever pÄverkas av deras lÀrares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lÀrare och fyra av varje lÀrares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lÀrare och jag har lÀrt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lÀrarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara pÄverkas av sina lÀrare.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar pÄ hur ett antal lÀrare pÄ högstadiet och gymnasiet förhÄller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framstÀlla en matris för undervisning med hjÀlp av film. För att göra detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebÀr att vi kan förhÄlla oss till ?dÄ-nu-framtid? och applicera tidsperspektivet pÄ vÄra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma sÄvÀl som individuella livserfarenheter blir en del av vÄrt historiemedvetande.

Denna uppsats handlar om komponerandet av musik till musikdramatik, frÀmst opera. Jag beskriver ett antal kompositionstekniker som kan anvÀndas för att gestalta olika kÀnslor och stÀmningar i dramats handling. De tekniker som jag har valt att presentera Àr sÄdana som jag sjÀlv anvÀnt i komponerandet av den kammaropera som jag har arbetat med i samband med detta C-arbete. I avsnitten om kompositionsteknikerna ger jag en kortare redogörelse över varje kompositionstekniks historia och ger exempel ur min egen kammaropera. Avslutningsvis diskuterar jag konstnÀrlig frihet i relation till kompositionstekniker och den musikaliska uttolkningen av olika aspekter i dramat, samt blandningen av olika musikstilar och kompositionstekniker i kammaroperan..

Rapportens syfte: Att undersöka eventuell samvariation mellan redovisningskvalitet och betavĂ€rden, volatilitet, price/earnings samt price/sales.Metod: JĂ€mförelseanalys dĂ€r korrelationer har berĂ€knats mellan finansiella mĂ„tt och resultaten utifrĂ„n en bedömningsmodell frĂ„n konsultbolaget Kanton som vi anser utgöra en valid mĂ€tning av redovisningskvalitet.Dataunderlag: Finansiell data har hĂ€mtats frĂ„n Avanzas webbportal medan resultaten frĂ„n Kantons granskning har nyttjats, vilken i sig utgör underlag för utmĂ€rkelsen Årets börsbolag som görs i samarbete med Aktiespararna.Resultat: Vi finner inga signifikanta samband som ligger i linje med vĂ„ra ursprungliga frĂ„gestĂ€llningar. Det verkar dock finnas ett positivt variationssamband mellan betavĂ€rde och redovisningskvalitet pĂ„ Mid Cap-listan.Slutsatser: Analysen förkastar vĂ„ra förvĂ€ntade resultat och förutom mĂ€tfel diskuterar vi potentiella orsaker som exempelvis att investerare inte tar till sig all information, att den avgörande informationen Ă„terfinns i rĂ€kenskaperna eller att redovisningen bestĂ€ms till stor grad av kapitalĂ€gare. Det kan ocksĂ„ vara sĂ„ att mer information inte alltid Ă€r positivt..

TillvÀxtteori Àr ett centralt inslag i nationalekonomiska studier. Lika centralt i finansiella studier Àr frÄgan om vad som förklarar aktiekursers utveckling. Ett eventuellt samband mellan dessa Àr av intresse att undersöka. Om tillvÀxt visar sig förklara en del av kursutvecklingen hos aktier Àr detta mycket anvÀndbart vid val av investeringsstrategier. För att undersöka om ett samband föreligger anvÀnds en modifierad modell av teknologispridningsmodellen till grund för att skapa ett index som visar hur nÀra man befinner sig sitt steady state (det jÀmviktslÀge en ekonomi rör sig mot pÄ lÄng sikt).

Syftet med detta examensarbete Àr att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen pÄ gymnasiet. NÀr Àmnet historia motiveras i historiedidaktiken Àr identitet och historiemedvetande nyckelord. DÄ individers lokala identitet Àr mycket viktiga bör ocksÄ det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgÄ frÄn en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria pÄ kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion pÄ teoretisk nivÄ om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men ocksÄ en praktisk kartlÀggning över lokalhistoriskt intressanta ingÄngar i en kommun som Olofström..

Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhÄllande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstÀrker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms omrÄdet. jag har följt dessa supportrar under vÄren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstÄ hur man upprÀtthÄller och förstÀrker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF fÄr stÄ som symbol för mycket mer Àn bara fotboll för dessa mÀnniskor, det fÄr symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir Ànnu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar pÄ nÀr man flyttat till en ny stad som ett sÀtt att bevara sin identitet i en ny miljö..

Vi har valt att skriva om lÀrares syn pÄ samtal i klassrummet, och hur samtalet kan anvÀndas som en metod i undervisningen. Vi tar Àven upp varför lÀrarna anvÀnder sig av samtal eller varför de inte gör det. Genom vÄra intervjuer försöker vi tolka vilken kunskapssyn de olika lÀrarna har och varför de vÀljer att bedriva sin undervisning sÄ som de gör. Vi har tagit del av olika teorier kring samtalsmetodik och anvÀnder oss av dem nÀr vi analyserar resultaten vi fÄtt fram genom vÄra intervjuer. Det vi kan se Àr att lÀrarna vi har intervjuat har en varierande syn pÄ samtal vilket pÄverkas av faktorer som tid, gruppsammansÀttningar och kunskapssyn.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur manlighet gestaltas i tvÄ lÀroböcker i historia, en frÄn Sverige och en frÄn Danmark. UtifrÄn R W Connells teori kring maskuliniteter har jag arbetat med kritisk diskursanalys för att ta reda pÄ hur böckerna framstÀller mÀn. Vissa grupper av mÀn omnÀmns inte alls medans andra grupper ges mycket utrymme, fördelningen Àr ungefÀr densamma i den svenska och i den danska boken. MÀn med mycket politisk, social eller kulturell makt tenderar att beskrivas mer ingÄende, gÀrna som starka eller mÀktiga. Detta visar pÄ vikten av att kritiskt granska lÀromedel för att inte reproducera strukturer som missgynnar exempelvis vissa grupper av mÀn..

Syftet Àr att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser pÄ sitt eget sociala liv pÄ internet.Materialet till arbetet bestÄr av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i Äldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder pÄ att internet fungerar som en förstÀrkning av respondenternas befintliga sociala nÀtverk. Respondenterna Àr starkt förankrade i deras lokala miljö. Den frÀmst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet Àr inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett trÀningsfÀlt för deras identitetsutveckling. .

Syftet Àr att beskriva nÄgra teorier som kan ligga till grund för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan och att ge en bild av vad lÀroplanen sÀger samt att lyfta fram de teorier lÀrare grundar sin undervisning pÄ. I litteraturgenomgÄngen gör jag en kort exposé av sexualundervisningens historia. Styrdokumenten behandlas utifrÄn sex- och samlevnadsundervisningens perspektiv. Sist behandlas tvÄ utvecklingsteorier; den biologiska och den psykosexuella teorien. Metoden har varit att genomföra djupintervjuer med lÀrare.

ReklambyrÄns roll har lÀnge varit att kommunicera sina kunders eller dess produkter/tjÀnsters önskade vÀrden till marknaden. TjÀnsten som reklambyrÄn under hela sin historia tillhandahÄllit har varit kreativitet. ReklambyrÄns position har under dess historia dock förÀndrats nÀr reklambranschen blivit allt mer specialiserad med bl.a. webbyrÄer och PR-byrÄer. I och med effektiviseringar hos högfrekventkommunicerande företag som idag gör egna produktionsinköp kan reklambyrÄerna inte lÀngre ta ut de marginaler frÄn underleverantörer, till exempel tryckerier, som tidigare gav byrÄerna bra betalt för sina tjÀnster.

Offentliga organisationer har de senaste Ă„ren implementerat styrsystem frĂ„n privata organisationer för att förbĂ€ttra organisationerna. Dessa styrsystem har bĂ„de pĂ„visat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket Ă€ven har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi stĂ€ller dĂ„ oss frĂ„gan om ett riskhanteringsramverk som Ă€r skapat frĂ€mst för privata organisationer kan förbĂ€ttra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken pĂ„ Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vĂ„r fallstudie Ă€r att förklara hur Hudkliniken pĂ„ USÖ arbetar med riskhantering och om det dĂ€r finns förbĂ€ttringsmöjligheter. Vi vill ocksĂ„ studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjĂ€lpa dem i deras arbete.

Den svenska identiteten formas i mötet med andra kulturer. Under de senaste decennierna har folk frÄn alla vÀrldens hörn invandrat till Sverige. Denna process pÄverkar ocksÄ det svenska samhÀllet och dess grunder. Sverige har haft förmÄnen att stÄ utanför bÄda vÀrldskrigen under 1900-talet. DÀrför har behovet av att försvara och definiera sin identitet inte varit lika stort som i mÄnga andra lÀnder.