Vilka ekonomiska frÄgor ligger nÀrmast de svenska brevskrivarnas hjÀrtan? TvÄ svenska professorer, Becker och Jonung undersökte detta 1998. Denna studie undersöker i ett vÀrldsunikt data set innehÄllande 536 brev adresserade till statsminister Fredrik Reinfeldt under hans mandatperiod 2006-2014. Genom undersökningen ges en övergripande bild av brevskrivarnas mest centrala frÄgor rörande ekonomi. UtgÄngspunkten ligger i att undersöka skillnader i fördelningen av brev mellan denna och tidigare studie.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka undervisningen ur ett elevperspektiv och försöka hitta faktorer som, enligt eleverna, skulle bidra till att göra Àmnet mer attraktivt. Undersökningen bygger pÄ en kvantiv enkÀt och kvalitativ intervju. Resultatet visade att det var ungefÀr lika mÄnga elever som var intresserade av historia som inte var det. Det tema som eleverna tyckte var mest intressant var andra vÀrldskriget. Det fanns ingen skillnad mellan killar och tjejer utan bÄda var lika intresserade av kriget.

The art of riding is a fugitive art, which signifies that the means available for documentation of performances are insufficient, and that the equipment used by the old masters are important clues for the understanding of their art. The most specialized tool used for riding is the bit, in particular the curb. As museum catalogues become accessible to the public through the internet, riders will look for information about bits. It is then important that the information provided in the catalogues is valid not just for the curator, archaeologist or art historian, but also for the rider.In this paper, I add context to the bits by explaining two opposing philosophies of bitting, and how they affect the design of the bits. This is followed by a brief history of the art of riding and how the bits have evolved since the 16?th century.

Examensarbetet behandlar frÄgan om vÀrdegrunden i skolans vardag, vad vÀrdegrunden bygger pÄ och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels pÄ en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna pÄverkan och lÀroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det pÄ en kvalitativ intervjustudie av 10 lÀrare i grundskolan. Intervjustudiens syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattningar av vad vÀrdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten..

Slutsats: Av allt att döma finns de skandinavistiska tankarna Àven hos icke-eliten. FrÀmst hos det bildade borgerskapet av handlare, hantverksmÀstare och tjÀnstemÀn. Bland lÀgre borgerskap och stadsbor, som gesÀller och arbetare samt landsbygdsbefolkning, kan det inte dras nÄgra slutsatser över exakt hur stark och utbredd de skandinavistiska idéerna Àr men idéerna och sympatier finns dÀr, om Àn inte lika utbrett som hos de mer bildade..

Syftet Àr att granska relationen mellan konstnÀren och marknaden. Flertalet frÄgor behandlas, sÄsom om konsten och konstnÀrer stÄr inför ett paradigmskifte, varför det Àr fult att sÀga konst och pengar i samma mening och vad verksamma konstnÀrer tycker om situationen.Uppsatsen redogör för begreppet konstnÀr ur ett historisk och sociologiskt perspektiv. FörutsÀttningar för konstnÀren gÄs igenom med fokus pÄ kulturpolitiken frÄn 1974 tills idag, och marknaden. Fyra konstnÀrer har intervjuats för att skapa en bild av den realiteten som de verkar i, hur de ser pÄ konstnÀrskapet och den bÀsta av vÀrldar..

Kvakificerad kunskap eller kuriosa Àr en lÀromedelsanalys av lÀroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte pÄ att granska om de utvalda lÀroböckerna genom aktörperspektiv förklarar mÀnniskans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgÄngspunkt i tidigare forskning kring lÀromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att lÀroböckerna tenderar att skrivas som stÀngda berÀttelser dÀr aktörerna framstÀlls som enskild isolerad fakta, vilket gör det svÄrt för lÀsaren att utvinna kvalificerade kunskaper frÄn den fakta som lÀroböckerna erbjuder..

Sammanfattning Dagens skola Àr inte densamma som för trettio Är sedan. Det sker stÀndigt förÀndringar i samhÀllet och inte minst speglas detta i skolan, exempelvis syns det pÄ skolans utformning men ocksÄ pÄ skolans förhÄllningssÀtt till reformer och förnyelser i takt med förÀndringarna som sker. Ett tydligt exempel pÄ detta Àr de senaste reformerna inom skolpolitiken med de nya lÀroplanen och kursplanerna. Jag tycker att det Àr intressant att se pÄ just förhÄllningssÀttet mellan skolan och samhÀllsförÀndringar och de senaste reformerna Àr dÀrför mycket intressanta i den bemÀrkelsen. Den mÄngkulturella utvecklingen och dess prÀgel pÄ den svenska skolan och utbildningsvÀsendet Àr en samhÀllsutveckling som har intresserat mig och dÀrför valde jag att fördjupa mig i begreppet mÄngkultur.

This paper aims to explore the relationship between financial risk and ESG scores in order to assist investors in making investment decisions. We investigate the hypothesis that there is a relationship between the ESG score of a company, and the financial risk in terms of volatility in the relevant company?s share price. The paper is grounded in sustainability reporting and financial risk. With the world facing significant changes and natural disasters, there is an urgent need for action to mitigate environmental impacts to avoid devastating consequences.

För att finansiell rapportering ska ge lÀsaren en sÄ klar bild som möjligt krÀvs en viss grad av harmonisering och upprÀttande av redovisningsstandards. Risken blir annars att redovisningen inte blir jÀmförbar och transparent. I december 2001 kom RedovisningsrÄdets Akutgrupp med ett uttalande som sa att koncernbidraget ska redovisas efter ekonomisk innebörd istÀllet för, som tidigare, en bokslutsdisposition i resultatrÀkningen. Det problem som dÄ uppstod var hur de företag som följde, och följer, BokföringsnÀmnden skulle göra. DÀrför har BokföringsnÀmnden under 2006 och 2007 skickat ut remisser med förslag pÄ hur koncernbidraget i framtiden ska redovisas.

JĂ€rnvĂ€gen och dess moder industrialismen omformade Sverige frĂ„n bondeland till industriland. Genom en förĂ€ndring över endast ett 10-tal Ă„r ersattes de knaggliga vĂ€garna och ett förlegat skjutsvĂ€sende med ett kommunikationsmedel som alla kunde resa och transportera varor med. Större delen av riket förvandlades pĂ„ mĂ„nga vis av det nya kommunikationssĂ€ttet. Även smĂ„ bondbyar i SkĂ„ne blev i högsta grad pĂ„verkade.För 140 Ă„r sedan öppnades Ystad-Eslövs jĂ€rnvĂ€g och bondbyn Hurva blev med bara en stations mellanrum knuten till södra stambanan. DĂ„, Ă„r 1866, var SkĂ„ne ett industrialiserat samhĂ€lle i vardande.

Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att dÀrefter falla i en omfattning som kan mÀta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har pÄverkat mÄnga mÀnniskors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande pÄverkas av aktiebörsen. Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillÀmpas i stor utstrÀckning i denna undersökning. Resultat: Det Àr frÀmst"övriga tjÀnster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som pÄverkas av kursnivÄn.

Sekularisering fortsĂ€tter att drabba kyrkan i bĂ„de öst och vĂ€st. Uppsatsen behandlar sekulariseringsteorier utifrĂ„n ett bibliskt perspektiv. Hypotesen Ă€r att Jesus Kristus Ă€r kyrkan som kropp. Detta kyrkobegrepp har förĂ€ndrats. Även budskapet och pedagogiken har pĂ„verkats.FĂ€ltarbete har genomförts i bĂ„de Egypten och i Sverige.

Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielĂ€rares didaktiska tankar om samhĂ€lls- och historieundervisning och en nutidshistorisk hĂ€ndelse. Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GĂ€vle.

Year 1996 a new law was introduced in Sweden, the law of corporate restructuring, what purpose was to help companies in financial distress. Now, nine years later the procedure hasn?t been successful. This is what this thesis is trying to find out.This thesis main question is: What distinguishes the companies that have filed for a corporate restructuring, according to the financial position?The purpose of this thesis is to find out if key ratios can be used to distinguish the companies that filed for corporate restructuring.