För att inte gÄ miste om den moderna bebyggelsen har det blivit mer aktuellt för alla kommuner i Sverige att studera och dokumentera den befintliga bebyggelsen. Ett omrÄdet eller en byggnad som Àr uppförd under 1960- och 1970-tal berÀttar genom arkitekturen och omrÄdets karaktÀr om den tids samhÀllsutveckling och historia. Detta gör att byggnader kan besitta olika kulturvÀrden och arkitektoniska kvalitéer som gör de Àr vÀrda att bevara. DÀrför Àr det viktigt att förmedla kunskap till bostadsÀgare om bevarandeskÀl sÄ att nutida och kommande generationer inte ska gÄ miste om bebyggelsen, utan Àven fÄ ta del av vÄr tids villaarkitektur.   .

Syftet i studien Àr att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, bÄde pÄ verksamhetsnivÄ, ledningsnivÄ och politisk nivÄ. Den teoretiska utgÄngspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien Àr etnografisk och narrativ analys anvÀnds. Undersökningsmetoder i studien Àr observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i tvÄ grupper; förskolans verksamhetsnivÄ och förskolans styrning och ledning..

This study of Swedish history books for grade 9 will examine and compare what the books say about The Holocaust and how it is presented. I analyse how the books present The Holocaust and how it is portrayed. I use questions to evaluate the content of the texts and thereafter I compare them to each other. My hypothesis is that history books are affected by the society in which they are written. Therefore I think that comparing books from different years, I will be able to see a difference between the books when it comes to the way they choose to present The Holocaust.

Uppsatsen Kvinnotyperna pÄ modet gÄr igenom hur tidningen Charme hjÀlper till att skapa olika kvinnlighetstyper. UtifrÄn Judith Butlers teori om genus och queer performances ses bilder och text som exempel pÄ hur en kvinnlighet formeras i tidningen Charme. En tidning som bara existerar mellan Ären 1921-1933 och sÀger sig rikta sig till den moderna kvinnan. Hur kan denna moderna kvinna ha sett ut och pÄ vilka sÀtt skiljer hon ut sig frÄn andra typer av kvinnligheter? Exempel pÄ kvinnlighets-skapande faktorer ges frÄn dels arbete men Àven frÄn nöjesliv och nationalitet..

Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Kan Sverige lÀra sig nÄgot om invandring och flyktingmottagande frÄn ett land som ligger pÄ andra sidan Atlanten? Kanada beskrivs i bland som en nation av invandrare. Landet har en lÄng historia av invandring och det Àr en viktig del av landets ekonomi. Kanada tar Ärligen emot omkring 260 000 invandrare. Knappt hÀlften av invandrarna vÀljer att bosatta sig i mÄngmiljonstaden Toronto.

Ekologiska system Àr dynamiska och komplexa, och vÀrldens resurssystem, sÄsom skogar, Àr stÀndigt under mer eller mindre förÀndring. Naturliga orsaker, eller antropogen pÄverkan kan leda till nya förhÄllanden i en naturmiljö. Adaptiv förvaltning handlar om att anpassa förvaltningen efter dessa nya förÀndringar och förutsÀttningar. Om det man vill förvalta Àr dynamiskt, sÄ borde Àven dess förvaltning vara det. Adaptiv förvaltning ser pÄ förvaltningsÄtgÀrder som vetenskapliga experiment, och att förvalta adaptivt Àt att lÀra medan man utför.

KÀrnkraften har sÄ lÀnge den funnits varit en omdebatterad energikÀlla. Syftet med denna uppsats Àr att utreda och fÄ en bild av hur och pÄ vilket sÀtt natursynen hÀnger ihop med Äsikter om kÀrnkraft. Jag har redogjort för vad energi Àr, kÀrnkraftens historia i Sverige och som energikÀlla samt beskrivit för- och nackdelarna med kÀrnkraften. För att kunna ge en bild av kÀrnkraft och natursyn har jag genomfört kvalitativa intervjuer med personer som pÄ olika sÀtt Àr insatta i problematiken kring kÀrnkraften. Min undersökning visar bland annat att natursyn Àr ett komplext och stort begrepp som vi bör vara medvetna om hur det fungerar i arbetet för att förbÀttra miljön..

För mig Àr klÀder det ultimata sÀttet att uttrycka och kommunicera en historia. I mina tidigareprojekt har jag konsekvent arbetat med att skapa karaktÀrer, vars historier jag har velat berÀttagenom klÀder.Jag Àr intresserad av hur klÀder anvÀnds för att pÄ olika sÀtt markera och understryka enpersons identitet, grupptillhörighet och sociala stÀllning. Det fascinerar mig mycket att iakttamÀnniskors rollspel, vad man dels manifesterar men ocksÄ döljer. Jag har i mitt arbete funderatöver de masker och skal vi tar pÄ oss, de roller vi sjÀlva tar, men ocksÄ de vi ofrivilligt fÄr ochibland har svÄrt att leva upp till.Min titel, I is another , Àr ett citat av Arthur Rimbaud. Det Àr senare kÀnt som nÄgot Bob Dylansa, och syftar just till jaget som nÄgon utanför en sjÀlv, nÄgon man inte helt förlikar sig med..

Leasingredovisning i förÀndring ? Ekonomiska effekter för svenska börsnoterade företag av att aktivera operationell leasing.Bakgrunden till uppsatsen Àr att G4+1-gruppen, som Àr en internationell sammanslutning av olika normgivare, kommit med ett förslag till ny leasingredovisningsnorm. Innebörden i förslaget Àr att leasing skall aktiveras i balansrÀkningen. Uppsatsen inleds med leasinghistorik och en redogörelse av motiv för företagen att anvÀnda sig av leasing som finansieringsform. DÀrefter följer en redogörelse för de teoretiska resonemang som förslaget grundar sig pÄ.

För att finansiell rapportering ska ge lÀsaren en sÄ klar bild som möjligt krÀvs en viss grad av harmonisering och upprÀttande av redovisningsstandards. Risken blir annars att redovisningen inte blir jÀmförbar och transparent. I december 2001 kom RedovisningsrÄdets Akutgrupp med ett uttalande som sa att koncernbidraget ska redovisas efter ekonomisk innebörd istÀllet för, som tidigare, en bokslutsdisposition i resultatrÀkningen. Det problem som dÄ uppstod var hur de företag som följde, och följer, BokföringsnÀmnden skulle göra. DÀrför har BokföringsnÀmnden under 2006 och 2007 skickat ut remisser med förslag pÄ hur koncernbidraget i framtiden ska redovisas.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka faktorer som liggerbakom ett företags beslut att ansluta sig till en mindre finansiellmarknadsplats och hur dessa faktorer pÄverkat valet avmarknadsplats. Vi vill Àven komma till insikt om vad sompÄverkar besluten om att stanna kvar respektive lÀmnamarknadsplatsen i frÄga, för att pÄ sÄ sÀtt kunna se tendenser till om det finns ett behov av alternativa finansiella marknadsplatser. Vi har anvÀnt oss utav teorier som huvudsakligen speglaromstÀndigheter kring noteringar, vilka visar pÄ för- och nackdelar med att genomföra en sÄdan. Genom vÄra intervjuer och enkÀter har vi undersökt hur vÄrtstudieobjekt Alternativa aktiemarknaden upplevs av sina kunder det vill sÀga de företag som Àr eller har varit anslutna tillmarknadsplatsen. Alternativa finansiella marknadsplatser, sÄsom Alternativaaktiemarknaden, uppfyller delar av ett företags behov vid planer pÄ en notering.

Syfte: UtifrÄn lagförslagen om ÄtgÀrder mot skattefel i SOU 2008:32 vill vi se om och hur företagen pÄverkas. Metod: I vÄr uppsats har vi anvÀnt oss utav en kvantitativ metod dÀr vi tillsammans med Företagarna har gjort ett utskick till dess medlemmar för att kunna besvara vÄrt syfte. I denna del ska framgÄ vilken metod har anvÀnts för att utföra studien, hur data har samlats in, analyserats och redovisats.Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att mÄnga företag kommer att skrÀmmas till att vÀlja revision, men den största delen företag Àr oberoende av förslagen. Oberoende av frÄga tenderade svaren att se likadana ut.Förslag till fortsatt forskning: Det förslag som vi har till fortsatt forskning Àr vad de olika intressenterna kommer att vilja ha för finansiell information dÄ frivillig revision gÀller. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ger lÀsaren en indikation pÄ hur företagen resonerar kring de lagförslag om ÄtgÀrder mot skattefel som en utredning pÄ uppdrag av regeringen har utfört..

Sverige hade under 1800-talet mycket lĂ„g standard pĂ„ bostĂ€der, det var trĂ„ngbott och ohygieniskt. Industrialiseringen orsakade urbanisering och bostadssituationen i landets storstĂ€der var oduglig.År 1965 blev startskottet för genomförandet av miljonprogrammet vilket innebar att en miljon bostĂ€der skulle byggas under en tioĂ„rsperiod. MĂ„let med programmet var att trĂ„ngboddheten och bostadsbristen skulle byggas bort.Idag har de tidigare problemen med bostadsbrist har Ă„terigen uppstĂ„tt och situationen har blivit mer och mer kritisk i Sveriges större stĂ€der, sĂ€rskilt i Storstockholm.Det Ă€r framförallt tre faktorer som pĂ„verkar bostadsutformningen; politik, ekonomi och familjekonstellationer. UtifrĂ„n dessa faktorer presenteras förslag pĂ„ fyra typer av flexibla framtida.

KunskapssamhÀllet Àr hÀr vilket innebÀr att den dominerande resursen i allt fler företag Àr personalen. HushÄllning med mÀnskliga resurser har blivit en central frÄgestÀllning. Modeller har utvecklats för att lyfta fram det mÀnskliga kapital et och syliggöra satsningar pÄ personalen. En ny trend Àr att allt fler företag börjat mÀta sitt humankapital. Syftet med denna uppsats Àr att analysera i vilket syfte företag utför humankapitalmÀtningar.