Value at Risk (VaR) Àr en finansiell metod för att skatta risker och som anvÀnds i stor utstrÀckning av banker och företag. VaR berÀknar att en eventuell förlust inte skall överstiga ett visst belopp med 95/99 procents konfidens. Denna uppsats syfte Àr att undersöka om VaR kan appliceras pÄ en svensk aktie nÀr Riskmetrics-modellen (IGARCH) skattar volatiliteten pÄ aktien trots oro pÄ den finansiella marknaden. Undersökningen genomfördes pÄ Volvos B-aktie med data frÄn perioden 2003-01-01 till 201 2-12-31. Vi genererade enstegsprognoser över den potentiella förlusten (VaR) givet en fiktiv investering av 10 000 000 SEK.

PÄ senare Är har diskussionen om vÀlfÀrdens villkor blivit alltmer uppmÀrksammad. Det har bland annat handlat om vilka institutioner som egentligen skapar vÀlfÀrd. DÀrför har den offentliga sektorn varit ett uppmÀrksammat föremÄl för debatt. Under 1990-talet har de ekonomiska förutsÀttningarna för den offentliga sektorn försÀmrats och förvÀntningar har stÀllts pÄ effektivisering och förbÀttring . Nya tillvÀgagÄngssÀtt för organisation, ekonomistyrning, redovisning och finansiell bedömning har införts inom skilda delar av den offentliga sektorn för att hantera ett vÀxande omvandlingstryck .Den offentliga sektorn stÀlls nu ocksÄ inför en befolkningsförÀndring.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmÀtning har pÄ företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att fÄ en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt. Resultat: Samtliga undersökta butiker anvÀnder sig av icke-finansiella mÄtt men i olika utstrÀckning och pÄ olika nivÄer. Dessa mÄtt hÀnförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella mÄtten har fÄtt ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste Ären. I samband med införandet av icke-finansiella mÄtt uppstÄr ökat fokus inom det omrÄde mÄtten avser.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet Àr att synliggöra olika utvecklingstendenser i barn- och fritidsprogrammets historia samt beskriva hur utbildningen pÄverkats av olika samhÀllsfaktorer. I uppsatsen redogörs ocksÄ för nÄgra gemensamma drag som Äterfinns under de olika epokerna samt hur synen pÄ kunskap och lÀrande varierat under utbildningens framvÀxt. I en kort historik beskrivs de olika utbildningar ur vilka utbildningen har vÀxt fram. DÀrefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits pÄ barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för nÄgra relevanta kunskapsfilosofier och teorier kring synen pÄ lÀrande.Studien har en kvalitativ ansats och Àr hermeneutiskt inspirerad.

I uppsatsen analyseras bilder förestÀllandes nordamerikansk ursprungsbefolkning i ett antal lÀroböcker för historia pÄ högstadiet och gymnasiernas A och B-kurser. Syftet Àr att se om bilderna förmedlar stereotyper och i sÄ fall hur texten hanterar detta. Uppsatsen resultat blir att stereotyper Àr vanligt förekommande och hanteras mycket illa om överhuvudtaget. Uppsatsen slutsats blir att bilderna mest finns med som prydnad till texten..

Uppsatsen behandlar de svenska vindkraftsproducenternas uppfattning om vilken effekt som övergÄngen frÄn miljöbonus till elcertifikat orsakar pÄ deras finansiella risk. Syftet med denna uppsats Àr att bland vindkraftens elproducenter undersöka vilka effekter som kreeras av den finansiella riskens förÀndring nÀr miljöbonus successivt försvinner och ersÀtts av ett elcertifikatsystem. Uppsatsens syfte undersöktes genom att intervjua 30 respondenter via telefon. Vindkraftsproducenternas uppfattning Àr att övergÄngen frÄn miljöbonus till ett elcertifikatsystem orsakar en ökad finansiell risk vilket beror pÄ tvÄ faktorer som pÄverkar den kortsiktiga och den lÄngsiktiga finansiella risken. Dessa faktorer Àr informationsbrist om elcertifikatmarknadens utbuds- och efterfrÄgekurva samt volymvariationer i elproduktionen.

Examensarbetet utgörs av en sammanfattning av tre genomförda nybyggnadsprojekt. Foton, ritningar och skisser visar hur arkitektoniska koncept omsatts frÄn vision till verklighet. Gemensamt för projekten Àr att mÄlbilden varit inriktad pÄ nytta, identitet och mervÀrde. Kanal 5 i Stockholm Àr en mindre glasbyggnad som blivit en symbol för omvandlingen av ett helt innerstadskvarter, dÀr verksamheterna Àndrats frÄn industri och hantverk till arbetsplats för idéprojekt och mediaproduktion. Byggnaden fungerar som huvudentré till Àldre lokaler som renoverats. Stadsutveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av hur jÀmstÀlldhets- och genusperspektivet ter sig hos historielÀrare i de senare skolÄren pÄ Centralskolan i Svedala, samt om och hur man i historieundervisningen arbetar för att uppnÄ kraven i lÀroplanen angÄende jÀmstÀlldhet mellan kön. Min utgÄngspunkt Àr att undersöka om historielÀrare tycker att de arbetar jÀmstÀllt. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av intervjuer och slutsatsen visar pÄ att kunskapen Àr lÄg men att man ÀndÄ tycker att man arbetar jÀmstÀllt..

Redovisning Àr en viktig informationskÀlla för investerare i deras beslut om att köpa, sÀlja och behÄlla aktier. Det Àr sÄledes av vikt att denna information Àr tillförlitlig. För att skydda investerare bildades 2003 ?Panelen för övervakning av finansiell rapportering?, vilken sedan dess verkat som ett privat organ för redovisningstillsyn av bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Under 2006 beslutades att Panelen skulle lÀggas ned.

Utbyggnaden av vattenkraften var en viktig del av industrialiseringen i Sverige. Ett nytt skede i denna historia inleddes pÄ 1950-talet dÄ alltfler invÀndningar började resas ur naturskyddssynpunkt. MotsÀttningarna mellan naturskydds- och utbyggnadsintressena kulminerade vid 1960-talets slut i striden om VindelÀlven. Den kom att markera början till slutet för den svenska vattenkraftsutbyggnadsepoken Hur avgörande denna pÄ naturskydds- och forskningsintressen grundade motstÄndsopinion var för den fortsatta vattenkraftsutbyggnadens historia Àr inte helt lÀtt att avgöra. Tydligt Àr att vattendragen dittills hade byggts ut i den turordning som de kraftekonomiska motiven inbjudit till.

Med uppsatsen försöker jag belysa den komplexa vÀrld som ett sÄ kallat Friluftsmuseum ofta existerar i. Genom att stycka upp det innehÄll en vikingatida rekonstruktion rymmer (förmedling, ekonomi, nationell identitet samt nutidsprÀgel pÄ historisk empiri) och genom nutida exempel pÄ var och ett omrÄde försöka med egna invÀvda frÄgestÀllningar diskutera de problem som kan uppstÄ i försöket att rekonstruera forntiden..

OmvÄrdnad ? SjÀlvstÀndigt arbete I VOM080 VT 2008.

Möbelhistorien Àr full av parenteser, det vill sÀga möbler som figurerat i korta perioder, aldrig slagit igenom, glömts bort eller rent av försvunnit. Vi var övertygade om att det bland alla dessa mer eller mindre bortglömda möbler fanns exemplar som var vÀrda att lyfta fram och undersöka. Genom att undersöka dessa möbler har vi förstÄtt deras historia och sammanhang, tagit reda pÄ och reflekterat kring varför de blivit just en parentes i möbelhistorien samt förstÄtt för vilket syfte de var skapade och hur de har anvÀnts. Ambitionen med undersökningen har varit att genom att skapa en kÀnsla och förstÄelse för möblerna hitta de exemplar som lÀmpar sig vÀl att stÄ som förebilder för nya koncept och produkter. Genom att beskriva möblernas ursprungliga syfte, anvÀndning, funktioner och kontext sÄg vi möjligheter för produktuppdateringar och funktionsförskjutningar.

Arbetet handlar om att ta fram ett tapetmönster ritat för hand. Mönstret Àr helt unikt och gjort pÄ fri hand frÄn grunden, det Àr sedan fÀrglagt i datorn för att blanda ny teknik med hantverk. Mönstret Àr inspirerat av Art Deco och Arts&Crafts, djur och natur. MÄlgruppen spÀnner sig frÄn ung till gammal, mönstret och dess fÀrgkombinationer ska passa de flesta. En designprocess baserad pÄ inspiration och skissande redovisas.

Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort översikt över de internationella hĂ€ndelser, vilka kom att pĂ„verka den militĂ€ra beredskapen i regionen Övre Norrland. Avhandlingen berör den militĂ€ra ativiteten i Övre Norrland och hur denna kom att förĂ€ndras under perioden 1939-44. Även de hotbilder som fanns för landet och regionen berörs i uppsatsen..