Syftet med den hÀr uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielÀrares förstÄelse av och attityd till anvÀndandet av begreppet genus i historieundervisningen pÄ gymnasiet, dels att analysera vad jÀmstÀlldhetsmÄlen i gymnasieskolans styrdokument egentligen sÀger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i tvÄ steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lÀ-roplanen för de frivilliga skolformerna samt Àmnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, nÀrlÀstes och analyserades utifrÄn en genusteoretisk grund. DÀrefter intervjuades sex utvalda gymnasielÀrare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades dÀrefter sÄ att lÀrarnas genusmedvetenhet och attityd till anvÀndan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte sÀger nÄgonting expli-cit om anvÀndandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och lÀroplanens jÀmstÀlldhetsdirektiv vilar pÄ en genusteoretisk grund och dÀrmed indirekt krÀver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.

Abstract"The war on terror" has resulted in numerous exceptions from the constitutional order. This thesis is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory that these exceptions should be regarded as a constant element in modern societies based on a constitutional order. The results of the case study of the empirical exceptions in the American context give Agambens theory validity. The exception is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. What then is it that makes the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.

This paper concerns itself with the controversy between marginal theory and empiricism during 1946-63, its main focus is the debate that followed R.A. Lesters empirical research 1946 who wrote a critical paper concerning the maximization-principle. It also concerns itself with the debate that followed on Milton FriedmanÂŽs essay on positive economics..

The aim of this small thesis is to investigate if the probability of business failure is higher at the time of divestment than at the time of acquisition for portfolio companies that have been subject to private equity ownership. The background for this thesis is the widespread critique aimed at private equity firms, claiming that they increase the risk in their portfolio companies. We have performed a study of 53 buyout transactions, involving Swedish manufacturing companies, covering a time span of 13 years, from 1995 to 2007. We find evidence of an increased risk of business failure for the portfolio companies with a short forecasting horizon (within one year). The absolute increase in the sample is however small.

This case study is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory, regarding how the exceptions from the constitutional order should be regarded as a constant element in modern societies. The purpose was to investigate if Agambens theory is valid in the Swedish context. The exception, as definied by Agamben, is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. Individuals and groups are transferred into ?homo sacers?, meaning people that is to be regarded as legally naked, and offset from the rest of society.What then is it that make the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.

Historien, nuet och framtiden tillhör mÀnniskan. Hur tÀnker unga mÀnniskor om historiska platser i deras nÀrmiljö? Museum och besökscentra i vÀstvÀrlden tar mer och mer den digitala tekniken till hjÀlp för att pÄ nya sÀtt presentera sina utstÀllningar och för att nÄ nya besöksgrupper. Kulturinstitutioner arbetar med design av utstÀllningar bÄde i besökshallar och pÄ webbsidor pÄ Internet. Kan ungas intresse pÄverkas av hur kulturarvet kommuniceras?Jag har valt att titta pÄ hur deltagare frÄn kommun, kulturinstitutioner och olika universitet via tvÄ olika projekt samarbetar med design och planering av digitalt historieberÀttande.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om ryssladsspecifik rÀntevolatilitet smittar av sig pÄ de baltiska staterna. Efter den asiatiska krisen 1997 Àr contagion ett av det mest debatterade Àmnena inom internationell finansiell ekonomi och definieras som kriser som smittar av mellan regioner. Metod: 1998 utförde Sebastian Edwards en studie baserat pÄ en bivariat GARCH-modell dÀr han undersökte om volatilitet i den korta rÀntan sprids frÄn Mexico till Argentina och Chile. Jag följer Edwards (1998) metoder för att undersöka om Baltikums rÀntevolatilitet Àr pÄverkad av rysslandsspecifik volatilitetsspridning. Resultat: Med bristande tillgÄng till lÄnga tidsserier för emerging markets kan jag inte pÄvisa nÄgon volatilitetsspridning.

The purpose of this thesis is to investigate the status of Swedish real estate companies in terms of financial health and risk of financial distress. The background is the ongoing financial crisis, which partly can be derived from the American real estate sector. Publicly available accounting information from 16 listed real estate companies has been analyzed for a period of one year using financial ratios covering both the operational and financial activities. We find that the deceleration in the economy and in the real estate sector have forced the real estate companies to make large write downs, in line with the relatively new accounting rules, IFRS. Write downs are likely to reoccur during the following periods and real estate companies will therefore probably be forced to continue to show negative results.

NÀr ett företag vÀnder sig till en kreditgivare för att fÄ lÄnefinansiering av en managementberoende tillgÄng, Àr det viktigt att driften (management) av tillgÄngen fungerar bra. Det Àr vÀrdefullt för att kreditgivaren ska ha tillit till att tillgÄngen kan generera den avkastning som krÀvs för att kunna betala tillbaka lÄnet. En definition av begreppet managementberoende tillgÄng kan hjÀlpa till att bÀttre förstÄ en typ av lÄnefinansieringsprocess som tidigare forskning inte studerat. Begreppet management beroende tillgÄng Àr dock svÄrt att finna i litteraturen. Det finns dÀremot studier som tar upp hur betydelsefullt sambandet Àr mellan en tillgÄng och ett vÀl fungerande management.

I vÄrt examensarbete har vi utvecklat en metod som heter THE RED BALLOON dÀr vi hittar varje företags unika personlighet. Alla företag har en unik historia, precis som vi mÀnniskor, det handlar bara om att upptÀcka den. VÄr teori Àr att man mÄste arbeta inifrÄn och ut, lÀra kÀnna kÀrnan i företaget innan man vet vem man Àr och hur man ska kommunicera. I det hÀr arbetet fÄr ni lÀsa om varför det Àr sÄ viktigt att hitta ett företags personlighet..

Trots att det finns en lag om att bevara patientens rÀttigheter, finns ÀndÄ bemötandeproblem i vÄrden som har varit en följetong i svensk media. Bemötande i vÄrden bör anpassas till patientens behov, dÀr empati Àr en grundlÀggande aspekt inom vÄrden. Syftet med denna studie var att studera hur bemötande sker mellan vÄrdpersonalen och de Àldreboende. Fyra timmars fÀltobservationer gjordes med tio vÄrdpersonalen och fyra intervjuer med fyra vÄrdanstÀllda pÄ ett Àldreboende. RÄdata analyserades och en triangulering gjordes med grundad teori.

I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framstÀlldes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd frÄn Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta pÄ likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet frÄn min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det sÄ kallade husmoderskontraktet. Det Àr alltsÄ deras erfarenheter, tankar och Äsikter som stÄr i fokus. För att ta reda pÄ detta anvÀnde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia.

Följande undersökning bygger pÄ intervjuer med lÀrare dÀr deras planering och utformning av historieundervisningen Àr i fokus. Hur tÀnker lÀrare kring historieundervisningen i de tidigare Ären, Ärskurs 1-3? PÄverkar elevgruppen lÀrarens val av metoder och hur tÀnker lÀrarna kring elevernas uppnÄende av ett historiemedvetande med historieundervisningen som grund? FörfrÄgningarna syftar pÄ lÀrarnas arbetssÀtt och för att fÄ svar pÄ detta genomfördes kvalitativa intervjuer som ger respondenterna möjlighet att formulera sina egna svar. Jag intervjuade tre lÀrare som alla undervisar i nÄgon utav Ärskurserna 1-3 men Àven i samma rektorsomrÄde. En svÄrighet som pÄtrÀffades nÀr arbetet inleddes var att det inte i sÄ stor utstrÀckning förekom litteratur med inriktning mot de tidigare Ären.

Detta arbetes syfte Ă€r att undersöka hur betygskriterier och Ă€mnesmĂ„l i historia utformas pĂ„ lokal nivĂ„ i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua tvĂ„ lĂ€rare och analysera texter pĂ„ lokala kriterier frĂ„n tvĂ„ skolor. De tvĂ„ skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i ÖdĂ„kra samt en fristĂ„ende skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssĂ€tt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jĂ€mförelse mellan dessa tvĂ„ skolor för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt se om kriterierna skiljer sig Ă„t mellan skolorna.

De svenska nationalparkerna har tillkommit under ungefÀr 100 Är, etthundra Är av skiftande tid och samhÀllsförÀndringar. Uppsatsens syfte har varit att göra en periodisering av nationalparksbildandet i Sverige och se vad denna periodisering har för olika orsaker i samhÀllslivet. Sex olika perioder har kunnat urskiljas som har sin grund i industrialisering, depression, folkhemsbygge, lagstiftning kring kulturminnesvÄrd, hembygdsrörelsens utbyggnad och miljövÄrd. Nationalparken Haparanda SandskÀr har anvÀnts som belysande exempel pÄ hur en nationalpark bildas och som ett exempel ur den senaste perioden..