Finns det ett samband mellan belöningssystem och finansiell aktieÀgartillvÀxt i publikasvenska företag? En intressant och högaktuell frÄga, som det visade sig, och som kommeratt försöka besvaras i denna uppsats.Inledningsvis undersöktes om det fanns nÄgon relevant svensk statistik som kunde belysade exekutiva ledarnas förtjÀnstutveckling under senare Är. Statistiska CentralbyrÄnsinkomststatistik gav inte svar pÄ frÄgan. LO-ekonomernas statistik visade sig vara relevantoch bekrÀftade mitt antagande att inkomstutveckling för denna grupp varit osedvanligt god.Med antagandet bekrÀftad och sÄledes stÀrkt i tron stÀlldes tre frÄgor som uppsatsens syftevar att besvara:FrÄga 1 Hur ser de belöningsmodeller ut som tillÀmpas av svenska företag avseendeersÀttningar till medlemmar i företagens exekutiva ledningsgrupper?FrÄga 2 Hur förhÄller sig de tillÀmpade belöningsmodellerna till relevant belöningsochmotivationsteori?FrÄga 3 Finns det ett samband mellan aktieÀgarnas finansiella utveckling i dessa företagoch företagens belöningar till den studerade yrkesgruppen?LÀmpliga teorier att applicera pÄ de undersökta företagens belöningsmodeller visade sigvara agentteorin och förvÀntansteorin.

SyfteSyftet med arbetet Àr att utvÀrdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs pÄ tvÄ skolor i en vÀstsvensk kommun under lÀsÄret 10/11. Syftet med utvÀrderingen Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som inverkar pÄ projektet, projektets inverkan pÄ nÄgra av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan pÄ elevernas resultat. Syftet med utvÀrderingen Àr ocksÄ att ge förslag till förbÀttringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien Àr en utvÀrderingsforskning som utgÄr ifrÄn en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvÀrderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men ocksÄ att förklara hur resultatet har uppstÄtt. Underlaget för utvÀrderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gÄng och dels av intervjuer vilka tolkas utifrÄn en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.SjÀlva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar pÄ en sociokulturell grund i den mening att lÀrande Àger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgÄngspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna Àr vÀl uppmÀrksammad hos organisationer, men vad kunskap Àr och hur kunskapen sprids Àr inte lika sjÀlvklart. För att skapa mer förstÄelse, intervjuade vi anstÀllda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fÄtt frÄn vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgÄng till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fÄtt mÄnga nya kunskaper och haft tillgÄng till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte anvÀnts pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Bakgrund och Problemdiskussion: Under perioden 1995 till 2009 har vÀrldsekonomin haft bÄde kraftiga upp- och nedgÄngar, vilket givetvis har pÄverkat företag pÄ olika sÀtt. Företag mÄste oavsett hur konjunkturen ser ut, vÀlja hur de ska finansiera sin verksamhet. Generellt kan inte ett större företag under tillvÀxt finansieras med endast interna medel utan mÄste ta hjÀlp av externt kapital, vilket alltid medför en viss risk. Val av kapitalstruktur kan dÀrmed bli avgörande för dess fortsatta överlevnad. Hur hög belÄningsgrad Àr olika företag villiga att ta? Och hur ser dÀrmed deras finansiella risktagande ut?Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida den finansiella risken har förÀndrats i ett antal börsnoterade verkstadsindustriföretag mellan Ären 1995 och 2009.

Att det finns ett tydligt samband mellan ersÀttningssystems utformning och de anstÀllda och ledningens beteende Àr sedan lÀnge kÀnt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus pÄ de enorma bonusar som betalats ut till anstÀllda pÄ banker som sedan tvingats söka statligt stöd.För att bÄde minska de risker som Àr förknippade med vissa typer av rörliga ersÀttningssystem och för att tillgodose den allmÀnna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersÀttning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 dÀr Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmÀnna rÄd gÀllande rörlig ersÀttning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som Àr ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter.Reaktionerna frÄn finansbranschen har till stora delar varit negativa. MÄnga anser att regleringen Àr ett spel för galleriet med en vÀldigt liten reell verkan pÄ att stÀvja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten.

This essay investigates and compares the readability in two different schoolbooks: Eko Historia (the primary school grade 4-6) and Epos Historia (the upper secondary school). The questions of the survey are:- Which differences in linguistic and layout can be found between books meant for the primary school and books meant for the upper secondary school?- Are the texts easy to read according to the former research in readability?In order to answer the questions structural dimensions as lexicon, syntax, bounds between sentences and narrative voices have been studied. Also the texts disposition and typography have been examined.The results demonstrate that the book designed for the primary school has a verbal structure with an explicit vocabulary, lots of verbs and short sentences. A clear narrative voice gives an impression of spoken language.

SammanfattningMatematikundervisning kan behandlas ur olika aspekter. I examensarbetet Àr matematikhistoria i fokus. Jag har undersökt vissa matematikomrÄden, men inte andra. Jag har ocksÄ förklarat nÄgra logiska behov och intressanta motiv bakom dessa matematikomrÄden. Det nÀmns nÄgra kopplingar mellan matematikhistoria och undervisning ocksÄ.

Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka vilken betydelse det kan ha för lÀsförstÄelsen hos elever i skolÄr fyra, att en originaltext i historia förses med variablerna röst respektive kausalitet. Metod: Tre klasser lÀste en originaltext i historia alternativt en bearbetad text med variabeln röst eller kausalitet. DÀrefter besvarade eleverna ett lÀsförstÄelsetest med fasta svarsalternativ. Insamlade data bearbetades kvantitativt och analyserades. UtifrÄn elevernas svar pÄ lÀsförstÄelsetestet ville vi undersöka hur texterna skiljer sig Ät i lÀsbarhet. Vi ville Àven studera vilka samband, som kan utlÀsas mellan elevernas LUS-nivÄ och deras förmÄga att svara pÄ frÄgorna till respektive textversion.

Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielĂ€rares didaktiska tankar om samhĂ€lls- och historieundervisning och en nutidshistorisk hĂ€ndelse. Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GĂ€vle.

Uppsatsen belyser hederskulturer och hedersrelaterat vÄld frÄn olika perspektiv. Den besvarar frÄgor kring hedersbegrepp som har vuxit fram i Mellanöstern, men Àven i Nordeuropa och förklarar skillnader och likheter kring dessa. Uppsatsen beskriver ocksÄ vilka konsekvenser hederskulturen fÄr för mÀnniskor i Sverige idag..

I vÄrt examensarbete har vi utvecklat en metod som heter THE RED BALLOON dÀr vi hittar varje företags unika personlighet. Alla företag har en unik historia, precis som vi mÀnniskor, det handlar bara om att upptÀcka den. VÄr teori Àr att man mÄste arbeta inifrÄn och ut, lÀra kÀnna kÀrnan i företaget innan man vet vem man Àr och hur man ska kommunicera. I det hÀr arbetet fÄr ni lÀsa om varför det Àr sÄ viktigt att hitta ett företags personlighet..

Kalkylapplikationer anvÀnds frekvent av företag för bearbetning av finansiell information. Denna uppsats inriktar sig pÄ Excel, som Àr den vanligast förekommande kalkylapplikationen. VÄr undersökning visade att Excel betraktas som ett mycket bra och flexibelt verktyg och att applikationens kalkylark Àr av stor betydelse för företagens verksamhet. Kalkylerna anvÀnds frÀmst inom finansiella processer för bland annat sammanstÀllning av Ärsredovisningar, budgetering och kalkylering, vilket gör att mÄnga av de hÀr kalkylerna Àr signifikanta för verksamheten. För att uppfylla företagsspecifika behov tenderar kalkylerna ocksÄ att vara egenutvecklade inom företagen. DÄ kalkylerna Àr egenutvecklade samtidigt som de Àr signifikanta stÀlls höga krav pÄ bÄde utvecklare och slutanvÀndare. Studier har visat att nÀstintill alla kalkyler innehÄller fel och att behovet av intern kontroll inte tas pÄ fullt allvar.

KyrkogÄrdar och begravningsplatser Àr viktiga platser, inte minst för vÄrt kulturarv. De Àr platser dÀr bitar av vÄr historia finns bevarad. Genom att se pÄ gravstenar kan vi fÄ en bild av hur utformningen av gravstenarna har utvecklats genom Ären och vilka mÀnniskor som levt i bygden. Varje gravsten har en egen historia att berÀtta. Idag fÄr kyrkogÄrdsförvaltningar runt om i Sverige ta hand om allt fler gravstenar frÄn ÄterlÀmnade gravplatser.

Den hÀr uppsatsen utgÄr frÄn hypotesen att Àven om de stora imperierna kom att falla sönder under efterkrigstidens decennium sÄ kom det koloniala systemets maktstruktur att leva kvar genom den globala, kapitalistiska vÀrldsmarknaden; och detta har i sin tur pÄverkat den ekonomiska och politiska utvecklingen av Afrika i en negativ riktning. Den eurocentriska diskurs som konstruerar en verklighet dÀr VÀst uppfattas som ett ?facit? kom med andra ord inte att försvinna i samband med de koloniala imperiernas fall. Materialet som uppsatsen fokuserar pÄ Àr framför allt artiklar publicerade i Journal of African History mellan Är 2000 och 2010. Den hÀr uppsatsen dra slutsatsen ? hÀr presenterad i breda drag ? att det Àr vÀldigt fÄ undersökningar som har problematiken kring det eurocentriska perspektivet pÄ Afrikas historia som sin utgÄngspunkt.

From an investigation by Finansinspektionen and KTH (2009) it is apparent that financial advisors and their clients develop relations, believing that they understand each other, while in fact, they do not. The media tends to notice the conflict of interests between advisors and retirement annuity clients. The aim of this study is to create a greater understanding as to why misunderstandings occur between advisors and clients. This will be accomplished by a quality study of how advisors and trade unions assess how the relationship functions. The theoretical part consists of theories concerning relations and uncertainty.