Kampen för en järnväg mellan Piteå och norra stambanan 1891-1911
Avsikten med uppsatsen har utifrån ett aktörsperspektiv varit att belysa processen att få en bibana byggd och bekostad av staten mellan Piteå och norra stambanan under åren 1891-1911. Metoden är komparativ och kvalitativ vilket innebär att studien grundar sig på de argument aktörerna framhåller när det gäller att motivera de olika sträckningsförslagen inför varandra, lokalt och i det senare skedet nationellt. Stoffet är till en del av lokalhistorisk karaktär, verk i teknikhistoria och svensk historia men det huvudsakliga materialet kommer ur Piteå kommuns centralarkiv arkiverat under BIBANEKOMMITTÉN F: I.(BK) Där finns protokoll, brev, räkningar, ekonomiska undersökningar och olika tryck från riksdag, propositioner m.m. som rör bibanekampen. Eftersom processen var invecklad med ett flertal aktörer är uppsatsen skriven helt kronologiskt för förståelsens skull. Den är också indelad i två delar. Delen 1891-1899 beskriver när första bibanekommittén bildas, tre huvudsträckor presenteras samt tre huvudaktörer och arbetet för bibana läggs ner p.g.a. svårigheter att komma överens. Delen 1900-1911 inträder fler aktörer, en andra bibanekommitté bildas och i det här avsnittet försöker de motivera lokalt och inför statsmakten vilken sträcka som är att föredra. Även konkurrensen med Skellefteåbanan beskrivs och hur Piteåbanan p.g.a. denna får vänta till 1911 innan medel anslås för byggnation.