Genom en kvantiativ studie av PPP, IFE och RIP, samt Aktiemarknadskorrelation och Feldstein-Horioka modellen som indikatorer för finansiell integration Àr det möjligt att studera den finansiella integrationen mellan Polen och EU under tids perioden 1993 - 2003. UtifrÄn vÄra indikatorer, aktiemarknadskorrelation och Feldstein -Horioka modellen, kan vi utlÀsa en integrationsprocess mellan marknaderna över tiden. Vi har funnit klara rön att Polen har blivit mer finansiellt integrerat över tiden sett ur ett direkt och totalt finansiellt perspektiv. Vi finner dÀremot inga klara tecken pÄ ökad indirekt finansiell integration mellan Polen och EU under den undersökta perioden..

Internationalisering har lÀnge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillvÀxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock bÄde fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende pÄ företagets internationaliseringsprocess, det vill sÀga pÄ vilket sÀtt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mÀngd forskare inom internationell affÀrsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men mÄnga av de senare forskningsresultaten tyder pÄ att ett icke-linjÀrt samband existerar. Inga likande studier har gjorts pÄ svenska företag vilket denna studie Àmnar göra.

Syfte med detta arbete Àr att se vilken sorts kunskap tonÄringar frÄn ex Jugoslavien har om hemlandets historia dÄ de vÀxer upp i Sverige och hur deras identitetsskapande pÄverkas av det. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en bild av hur historia skrivs i de lÀnder som bildades ur ex Jugoslavien och vilken historiekultur som det skapas. Historiebruket och historiemedvetande som skapas i de undersökta lÀromedlen har en direkt koppling till makthavarnas ideologi. Ungdomarna som intervjuades Àr medvetna om sin dubbla identitet. DÀremot pÄverkas de inte av den historiekulturen som existerar i deras hemlÀnder..

Huvudsyftet med detta arbete var att redogöra för de bakomliggande orsakerna och motiveringarna till att Historia, frĂ„n och med höstterminen Ă„r 2007, blir ett kĂ€rnĂ€mne pĂ„ gymnasienivĂ„. De underordnade syftena var vidare att undersöka elevers instĂ€llning dels till Ă€mnet historia samt till det faktum att historia skall bli kĂ€rnĂ€mne pĂ„ gymnasiet. Detta gjordes genom en enkĂ€tundersökning. Även lĂ€rares syn pĂ„ historia som kĂ€rnĂ€mne undersöktes och analyserades utifrĂ„n ett antal intervjuer. De metoder som anvĂ€ndes i arbetet var litteraturstudier, kvantitativa enkĂ€tundersökningar, kvalitativa intervjuer samt komparation.

Syftet med uppsatsen Àr: 1. Att redogöra för den nya lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter, dess avsikt och bakgrund. 2. Att redogöra för fyra bankers instÀllning till lagen och deras förberedelser inför kommande implementering. 3.

Bakgrund: Ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv Àr det ytterst viktigt att företag utvecklas och vÀxer för att ersÀtta företag och branscher som gÄr tillbaka eller försvinner. NÀr det gÀller tillvÀxt hos företag har beroendet av tillgÄng till kapital och nödvÀndiga resurser lyfts fram under lÄng tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgÄng till banklÄn upplevs som ett relativt litet hinder för tillvÀxt. Finansiell bootstrapping anvÀnds för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att sÀkerstÀlla tillgÄngen till de resurser som företag behöver.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva i vilken utstrÀckning svenska smÄföretag registrerade 2009 anvÀnder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingÄr följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som anvÀnds och redovisa skillnader i anvÀndningsfrekvens.

Denna uppsats undersöker elever och lÀrares syn pÄ elevinflytande i Historia A, och syftet Àr att se om det finns nÄgra skillnader grupperna emellan och om dessa skillnader kan förklaras ur ett maktperspektiv. En enkÀtundersökning delades ut bland gymnasieelever som lÀser Historia A samtidigt som en gruppintervju gjordes med elevernas lÀrare. Resultatet av dessa undersökningar visade att majoriteten av eleverna i mÄnga fall önskar ett ökat inflytande, medan deras lÀrare Àr mer splittrade i frÄgan. I analysen dras slutsatsen att makt i olika former kan spela en stor betydelse för elevernas inflytande över deras egen utbildning..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur undervisningen i lokalhistoria genomförs pÄ lÄg- och mellanstadiet. Valet av lÄg- och mellanstadiet gjordes dÀrför att i kursplanen, i historia, finns en mÄluppfyllelse för Är fem som innebÀr att eleverna skall kÀnna till sin hembygd samt hur den har format kulturarvet.Metoden som anvÀnts Àr enkÀtundersökning och intervjuer. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr: historiemedvetande, identitetsbildning, historia ? en kritisk process samt historia ? möte med det mÄngkulturella. Samtliga utgÄngspunkter finns med i kursplanen i historia pÄ nÄgot sÀtt.

Undersökningens syfte har varit att utveckla och pröva en metod som vi valt att kalla Att dansa historia. Hur Àmnet historia kan undervisas med dans som metod. DÀrmed vill vi skapa kunskap om hur en sÄdan undervisning med hjÀlp av dans kan se ut.Undersökningen har utförts i tvÄ delar. Den första delen med nÀmnd metod Att dansa historia, det vill sÀga dansade historialektioner. Andra delen var en intervjustudie dÀr kunskapsutveckling genom metoden diskuterades med elever och lÀrare.

Syftet med denna studie Àr att identifiera hur olika faktorer pÄverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahÄlls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag frÄn olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus pÄ icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har anvÀnts för att undersöka mÀngden upplysningar genom en innehÄllsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys anvÀnts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillrÀckligt med finansiella medel jÀmfört det antal svenska filmer som produceras varje Är. NÀr finansieringen Àr otillrÀcklig kan det vara av största vikt att förstÄ och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping Àr ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lÀgre kostnad Àn marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i sÄ fall vilka som anvÀnder verktyget och varför.

MÄlet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur förÀldrarna kan se pÄ historieundervisningen och vad som tas upp dÀr. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ förÀldrarnas relation till historia och hur den anvÀnds i hemmet. Vi har valt att anvÀnda oss av enkÀtundersökningen som vi skickade ut till förÀldrar vars barn gÄr i Ärskurs 4 pÄ tvÄ olika skolor. Sedan har vi ocksÄ intervjuat klasslÀrarna för att diskutera de svaren vi har fÄtt och historieundervisningen. Vi kommer att ge exempel pÄ vad förÀldrarna har svarat och göra en liten jÀmförelse mellan klasserna.

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ om undervisningen i historia och bild blir bÀttre med Àmnesintegration.

För att företag ska kunna utvecklas krÀvs tillgÄng till resurser. Detta har visat vara ett betydande hinder för mindre företag eftersom det inte Àr lika lÀtt för dessa att fÄ tillgÄng till riskkapital och lÄngfristiga lÄn som det Àr för större företag. PÄ grund av detta mÄste mindre företag finna alternativa lösningar för att möta företagets finansieringsbehov. Ett alternativ Àr finansiell bootstrapping, vilket kan utgöra en viktig nyckelresurs hos företag med resursbegrÀnsningar och fungerar dÀrmed som ett substitut till andra resursanskaffningsmetoder. I enlighet med den resursbaserade teorin utgör företagens sociala samt humana kapital viktiga resurser som kan pÄverka anskaffningen av resurser via finansiell bootstrapping.Syftet med denna studie Àr att teoretiskt utveckla och empiriskt testa en modell för finansiell bootstrapping genom att beskriva anvÀndningen av finansiell bootstrapping och förklara om socialt kapital och humankapital kan pÄverka anvÀndningen av de finansiella bootstrappingmetoderna inom smÄ och stora stÀder och i sÄ fall hur de pÄverkar.

Vi har genomfört en undersökning av det gemensamma slutprovet efter kursen Historia A, vilket genomfördes pÄ Bergagymnasiet i Eslöv vÄren 2000. Genom att med enkÀter ta reda pÄ elevernas synpunkter och genom intervjuer inhÀmta lÀrarnas Äsikter har vi sökt ge en beskrivning av hur man arbetat och varför man valt detta tillvÀgagÄngssÀtt. I vÄr diskussion har vi ocksÄ kommit in pÄ hur framtida gemensamma prov kan bli pÄ Bergagymnasiet. Vi har ocksÄ vidgat perspektivet till att resonera kring möjligheterna för liknande prov dÀr flera gymnasieskolor samarbetar och vilka tÀnkbara följder detta kan fÄ för historieundervisning, lÀromedelsutgivning och den historiedidaktiska debatten. Kort har vi ocksÄ berört möjligheterna för nationella prov i historia..