I denna studie testas tio hypoteser som relaterar till finansiell teori för att se hur vÀl teorin kan förklara skuldsÀttningsgraden i smÄ börsnoterade bolag. De teorier som testas Àr avvÀgningsteorin (trade-off theory), hackordningsteorin (pecking order theory) samt teorier relaterade till asymmetrisk information och agentkostnader. Testen genomförs med multipel linjÀr regressionsanalys och de undersökta bolagen Àr samtliga bolag med fÀrre Àn 200 anstÀllda pÄ tre av de mindre börslistorna i Sverige. Resultatet visar stöd för Ätta av de tio undersökta hypoteserna och Àr i flera avseenden tydligare Àn i tidigare studier som testar onoterade smÄ bolag eller ett bredare urval av bolag..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare hanterar elevers svÄrigheter med skolsprÄket inom Àmnet historia, och pÄ vilket sÀtt lÀrarna konkretiserar ÀmnesinnehÄllet för elever med svÄrigheter att hantera skolsprÄket. Vilka metoder anvÀnder lÀrarna för att konkretisera sitt Àmne för elever som har svÄrt att ta till sig skolsprÄket?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie i form av intervjuer, samt en inledande textanalys av nÄgra textstycken ur en lÀrobok i historia..

RÄdgivning förekommer pÄ mÄnga olika marknader och i lika mÄnga olika former. Med rollen som rÄdgivare kommer ett ansvar, ett ansvar som Àr till för att skydda den som Àr mottagare av rÄdet. RÄdgivning pÄ de finansiella marknaderna, avseende finansiell rÄdgivning och investeringsrÄdgivning, Àr med god anledning föremÄl för en omfattande reglering pÄ grund av det skyddsintresse kunden anses ha.Regleringen Àr uppbyggd bÄde genom stadgande av skyldigheter i lag och i föreskrifter som kompletteras genom sjÀlvreglering av marknadens aktörer. Eftersom de finansiella marknaderna Àr föremÄl för stÀndig förÀndring och utveckling anvÀnds begrepp som god rÄdgivningssed för att sÀkerstÀlla att lagstiftningen följer den takt som utvecklingen pÄ marknaden gÄr i. För att bedöma om en rÄdgivare har brutit mot de skyldigheter han eller hon har att efterleva kan vÀgledning inte endast hÀmtas ur lag, utan det blir till stor del relevant vad god rÄdgivningssed visar.Vad som i varje given situation Àr att bedöma som vÄrdslöst lÄter sig inte lÀtt göras.

Lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter och rÄdgivarens arbete Àr av ökad betydelse i samhÀllet eftersom konsumenternas agerande pÄ den finansiella marknaden har förÀndrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrÄdgivare.VÄrt syfte Àr att identifiera hur Lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter pÄverkar en rÄdgivare i dennes dagliga arbete.Uppsatsen lÀgger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar pÄ södra Sverige och avgrÀnsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen Àr uppbyggd utifrÄn öppna intervjuer med representanter frÄn Swedbank och Handelsbanken. Vi har anvÀnt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi.Vi kan genom vÄra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rÄdgivning Àr av stor betydelse för rÄdgivare i deras arbete.

SmÄföretag utgör 99 % av totalt antal företag i Sverige, och dÀrmed Àr smÄföretagandet viktigt för det svenska nÀringslivet. BanklÄn utgör idag den vanligaste externa kapitalkÀllan för smÄföretag som söker finansiering och dÄ det innebÀr risk för bank att lÄna ut pengar krÀvs det en finansiell bedömning av bankens handlÀggare för att bedöma risken. Finansiell bedömning kÀnnetecknas av informationsasymmetri, och för att kunna hantera problematiken med informationsasymmetri fordras det att handlÀggare samlar in och tolkar signaler frÄn smÄföretag. DÄ det finns utrymme för bankens handlÀggare att tolka smÄföretagens signaler Àr det relevant att studera hur handlÀggares kunskapsstrukturer pÄverkar finansiell lÄnebedömning. Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur kognitiva kunskapsstrukturer kan tas sig uttryck i bankhandlÀggares finansiella bedömning av smÄföretags lÄneansökningar, detta genom att (1) identifiera centrala signaler i bankhandlÀggares finansiella bedömning av smÄföretags lÄneansökningar, och (2) utveckla en modell bestÄende av strategier för hantering av signaler i finansiell bedömning för bifall och avslag av smÄföretags lÄneansökningar.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att analysera vad gymnasieelever anser Àr viktigt med att lÀsa kursen Historia 1. För att undersöka detta deltog sammanlagt 138 gymnasielever i Ärskurs 1 frÄn sex olika gymnasieprogram som alla besvarade varsin enkÀt. Resultaten i den hÀr undersökningen visade att elever ansÄg att det Àr ganska viktigt att lÀsa historia och att den frÀmsta specifika orsaken att lÀsa kursen var för att klara historieproven. Den hÀr undersökningen gav ocksÄ indikationer pÄ att elever var ovetande om de teoretiska byggstenar som skolverkets Àmnesplan anger som viktiga för att utveckla elevernas historiemedvetande. Detta dÄ eleverna sÄg dessa byggstenar som samma sak, nÀmligen historia.

I denna uppsats undersöks om lÀroböcker i historia för gymnasiet gestaltar en koppling mellan vÀrden och historia, och hur den kopplingen i sÄ fall ser ut. LÀroböckerna som undersöks Àr Alla tiders historia A, Perspektiv pÄ historien A och Perspektiv pÄ historien 50p, och dessa undersöks utifrÄn tre olika tendenser som Äterfinns i avhandlingen Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i svenska lÀroböcker under hundra Är. UtifrÄn den första tendensen, historia som vÀrdeskapande gemenskap, undersöks huruvida lÀroböckerna tar avstÄnd frÄn förintelsen. Via den andra tendensen, historien i vÀrden, undersöks hur böckerna framstÀller demokrati och dess framvÀxt. Den tredje tendensen, vÀrden i historien, handlar om att kunna pÄverka lÀsaren, att skapa förstÄelse och empati, dÀrför undersöks det om lÀroboksförfattarens röst lyser igenom texten..

Den hÀr studien Àr gjord pÄ initiativ frÄn Bodens kommun som upplever att det inte finns nÄgon generell standard för hur digital ekonomisk och finansiell information bÀst kan bevaras lÄngsiktigt. Med ett avstamp i vad jag ansÄg vara relevant teori, genomfördes studien med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med personal frÄn ekonomiavdelningen och analyser av dessa..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Mellanösterns historia förmedlas i lÀromedel för historieundervisning. Vi har Àven undersökt om och i sÄ fall hur lÀrarna arbetar med elevernas bakgrund i historieundervisningen, samt vilken historia som eleverna sjÀlva tycker Àr viktig. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning riktad till eleverna i tvÄ klasser i Ärskurs 7 pÄ RosengÄrdskolan i Malmö och till tvÄ klasser i Ärskurs 3 pÄ Latinskolan i Malmö, men Àven pÄ tvÄ olika kvalitativa undersökningar. Den första kvalitativa undersökningen bestÄr av intervjuer med tvÄ yrkesverksamma lÀrare, varav en erfaren historielÀrare pÄ Latinskolan i Malmö och en relativt nyutexaminerad SO-högstadielÀrare pÄ RosengÄrdskolan i Malmö. Den andra kvalitativa undersökningen Àr en lÀromedelsanalys med utgÄngspunkt frÄn lÀromedel för högstadiet och gymnasiet. Huvudresultatet av vÄrt arbete Àr: 1. Att man inte nÀmner speciellt mycket om Mellanösterns historia i lÀromedel för historieundervisning och att denna historia skildras oftast som en egen historia och inte som en del av VÀsterlandets historia. 2. Att elever tycker att USA:s historia Àr viktigast att ta upp i historieundervisningen 3. Att lÀrare i mÄn av tid försöker att arbeta med elevernas etniska historiebakgrund.

Finansiell rÄdgivning har blivit en allt viktigare del av vÀrdepappersmarknaden och samhÀllet i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rÄdgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsÀttas för och Ärligen inkommer ett stort antal anmÀlningar till AllmÀnna reklamationsnÀmnden frÄn konsumenter som Àr missnöjda med den rÄdgivning de fÄtt. Om antalet anmÀlningar som inkommit till ARN under Ären 2008-2011 stÀlls i perspektiv till antalet rÄdgivningsmöten som hÄlls per Är utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det Àr dÀrför intressant titta pÄ hur stort problemet kring misslyckad finansiell rÄdgivning egentligen Àr samt att undersöka hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ rÄdgivningen.Syfte: Studiens syfte bestÄr i att kartlÀgga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rÄdgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ den finansiella rÄdgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rÄdande lagstiftning.

Syftet med examensarbetet var att slutresultatet skulle utmynna i en lÀrobok. Boken heter Bokstavens historia och grundlÀggande typografi och Àr tÀnkt i första hand för gymnasieelever som har en inriktning mot nŽmedie-Àmnenoch speciellt de som har grafisk kommunikation. Boken bestÄr av tvÄ huvudteman. Den första delen behandlar den vÀsterlÀndska bokstavens historia och i den andra tar jag upp grundlÀggande typografi. För att sammanstÀlla boken sÄ har jag gjortlitteraturstudier för att fÄ mer kunskap om bokstÀvernas historia och typografi.

Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av ungdomars förvÀntningar pÄ historieÀmnet nÀr de börjar gymnasiet samt av deras intresse för historia. Vidare undersöks hur intresse och förvÀntningar skiljer sig frÄn varandra och hur skillnader och likheter gestaltar sig mellan olika grupper (genus och etnicitet). Med hjÀlp av en enkÀtundersökning och med historiemedvetandebegreppet som teoretisk ram analyseras elevernas syn pÄ historia överhuvudtaget samt som skolÀmne. Arbetet har ocksÄ ett inslag av tentativ teoriutveckling angÄende begreppet historiekultur och dess förhÄllande till historiemedvetande. Resultaten pekar i mÄngt och mycket i samma riktning som tidigare forskning. Eleverna i undersökningen Àr intresserade av historia, sÀrskilt politisk historia. I undersökningen förefaller en stor del av eleverna vara av den uppfattningen att just politisk historia Àr synonymt med historia i allmÀnhet.

Genom min uppsats vill jag svara pÄ frÄgan huruvida lokalhistoria gÄr att integrera med grundkursen Historia A utan att detta extra stoff ska urholka kursen, eller störa dess kronologi. Jag vill visa att detta kan Ästadkommas genom noggrann planering och med reflexioner över hur jag som lÀrare kan disponera de antal timmar som tilldelats Historia A. Jag vill visa pÄ betydelsen av att global, nationell, regional och lokal historia samverkar i undervisningen och hur de olika omrÄdena förstÀrker varandra, samt visa att lokalhistoria kan vara ett utmÀrkt redskap för att göra historieundervisningen levande för eleverna. Slutligen vill jag ocksÄ visa de mÄnga fördelarna med att arbeta efter den struktur jag i uppsatsen rekommenderar att anvÀnda till kursen Historia A..

"1900-talets sista decennium har gÄtt i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fÄtt uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans vÀrld har Àmnet fÄtt stÄ tillbaka för andra Àmnen, vilket 2007 kommer att Àndras. Historia införs som ett kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kÀrnÀmne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med Àmnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som Àmnet förmedlar.

Denna uppsats behandlar innehÄllet i den svenska gymnasieskolans historieundervisning. Den undersöker huruvida skolan lyckas med att ge eleverna en kulturellt mÄngfacetterad kunskap i historia som kan ge eleverna en god grund för förstÄelse av deras medmÀnniskor. Vidare vill den utreda hur vÀrldens olika kulturer representeras och presenteras i undervisning och lÀroböcker. Till grund för resultaten som presenteras i uppsatsen ligger en enkÀtundersökning med 100 informanter, 20 intervjuer och en undersökning av tvÄ av de största lÀroböckerna för historia pÄ gymnasiet. Dessa undersökningar kunde belÀgga att icke-vÀsterlÀndsk historia nedprioriteras hÄrt bÄde i klassrummen och i lÀroböckerna.