Sökresultat:
2743 Uppsatser om Monetär och finansiell historia - Sida 38 av 183
Fortlevnaden av det klassiska arvet i Köpenhamns maktrelaterade arkitektur
En undersökning av anvÀndandet av klassicerande arkitektur i Köpenhamns maktrelaterade arkitektur i stadens offentliga, urbana rum..
Finanskris och svenska banker - En analys av Handelsbankens och Swedbanks finansiella situation
Problem: Bankerna har olika finansiella förutsÀttningar för att klara sig igenomfinansiella kriser. De problem som bankerna kan drabbas av, kan bero pÄ en mÀngdolika faktorer som bland annat kreditförluster, finansiella oro i andra lÀnder, bankernasbuffert och etc. Det Àr intressant att göra en jÀmförelse av hur bankerna klarar sigigenom en finansiell kris. FrÄgan som jag vill med denna studie besvara Àr:? Hur pÄverkades de tvÄ svenska bankerna, Handelsbanken och Swedbank, av denfinansiella marknaden under finanskrisen 2008 och tiden efterÄt och hur sÄgbankernas finansiella situation ut Äret innan den finansiella krisen?Syfte: I detta arbete vill jag göra en undersökning om den finansiella situationen och deekonomiska förutsÀttningarna av tvÄ av de stora svenska bankerna, Handelsbanken ochSwedbank under 2000-talets finanskris.
Belöning, motivation och fastighetsmĂ€klare : Ăr belöningssystem en motivationsfaktor för fastighetsmĂ€klare?
Trots den ostabila lönen som oftast utgörs i form av provision, vÀljer mÄnga att arbeta som fastighetsmÀklare. Statistiken visar att antalet fastighetsmÀklare ökar för varje Är som gÄr och inte en enda gÄng under dessa Är visar det motsatsen. I och med det riktar sig studien mot om det Àr belöningssystem som motiverar fastighetsmÀklare i slutÀndan eftersom de fortsÀtter vara verksamma inom branschen. Det finns tvÄ typer av belöningar som vi kan utgÄ ifrÄn, dessa Àr finansiella och icke-finansiella belöningar. Finansiella belöningar bestÄr av provision, lön och olika typer av förmÄner samtidigt som de icke-finansiella innebÀr uppskattning, beröm eller kundnöjdhet.
En gegga av okunskap: en studie i elevers och lÀrares
anvÀndning av kÀllkritik
Syftet med denna uppsats var att klargöra pÄ vilket sÀtt lÀrare som undervisar i historia inom gymnasieskolan behandlade kÀllkritiken i sin dagliga undervisning. Avsikten var att undersöka vilken instÀllning dessa lÀrare hade till ett personligt kÀllkritiskt tÀnkande samt hur de förmedlade detta vidare till sina elever, och hur de resonerade kring styrdokumenten och dess innebörd gÀllande det kritiska tÀnkandet. Vidare syftade arbetet till att undersöka elevers upplevelse i undervisningssituationer med lÀraren samt hur de sjÀlva resonerade i sitt arbete med uppgifter dÀr inhÀmtade information frÄn diverse olika kÀllor. Syftet var ocksÄ att undersöka vilka kÀllor eleverna ansÄg vara trovÀrdiga eller ej. De frÄgestÀllningar som behandlats var dessa: Hur anvÀnds kÀllkritik av lÀrarna i historieundervisningen pÄ gymnasiet? Hur resonerar lÀrare i sitt val av undervisningsmaterial? Upplever elever att kÀllkritik anvÀnds i undervisningen och hur uppfattar de sitt eget anvÀndande av kÀllkritik? Vad anser elever Àr en trovÀrdig kÀlla? Till stor del anvÀndes kvalitativ tolkande metod med inslag av kvantitativ metod i samband av resultatredovisningen.
Revisionsutskott - hur pÄverkas revisorn?
Den1 juli 2005 infördes Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden stÀlls bl.a. krav pÄ att det i bolagsstyrelserna ska finnas ett revisionsutskott. I detta examensarbete har vi undersökt vilken pÄverkan dessa utskott har pÄ den externe revisorns roll och verksamhet. Vi har utgÄtt ifrÄn Kodens punkter och utifrÄn dessa definierat fyra omrÄden över revisionsutskottets kopplingar till revisorn; finansiell rapportering, kontakt med bolagsorganen, andra tjÀnster Àn revision samt utvÀrdering av revisorns arbete.
Spielberg pÄ svarta tavlan: Ett utvecklingsarbete om spelfilm i undervisningen
Examensarbetet Àr ett utvecklingsarbete som behandlar hur lÀrare kan anvÀnda spelfilm i undervisningen. Detta gör jag genom att se pÄ hur olika yrkeshistoriker ser pÄ spelfilm som förmedlare av historia. De historiker jag valt Àr Mats Jönsson, Ulf Zander och Tommy Gustafsson. Jag har valt ut tre teman som jag undersökt nÀrmare och sedan utformat uppgifter kring dem. Det första temat som behandlas Àr kÀllkritik.
Wicca : beskrivning av en religion
My essay is a description about the religion Wicca; laws, ethics, history, rites, inauguration and how they relate to the gods and the different seasons.It?s also about the wiccan history and how wicca have created their own history by taking old mythic stories and making them their legacy..
Konfirmandlitteratur 1920-25
Den hÀr uppsatsen handlar om de 15 konfirmandböckerna som utgavs mellan 1920-25. Vad böckerna innehÄller, hur de Àr strukturerade och vilka referenser/hÀnvisningar som författarna gör. Uppsatsen gÄr ocksÄ igenom 1917 Ärs kyrkohandboks tvÄ konfirmationsgudstjÀnster, deras bakgrund och innehÄll. Slutligen jÀmförs böckernas innehÄll med gudstjÀnstens innehÄll..
Fyra röster frÄn Förintelsen- Muntliga kÀllor som ÄskÄdliggörare utav livserfarenheter
I detta arbete Àmnar vi ta reda pÄ vad fyra överlevande ifrÄn Förintelsen tycker om den omfattning som Förintelsen har i de skolor de besökt genom Ären. Genom intervjuer med respektive informant, har vi tillgodogjort oss deras Äsikter, vilka vi har kontextualiserat i detta arbete. Vi finner det oerhört viktigt att arbeta med Förintelsen i skolan, inte bara för att motverka rasism och nazism, utan Àven för att förhindra att nÄgot liknande intrÀffar igen. Det finns en omfattande mÀngd dokumenterad information frÄn Förintelsen, men vi anser det allra bÀsta medlet för ÄskÄdliggörande vara en överlevande. FÀrre och fÀrre överlevande frÄn Förintelsen Àr fortfarande i livet, varför vÄrt arbete kan fungera som en dokumentation för framtiden.
Elevers instÀllning till Àmnet historia
Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka elevers generella instÀllning till Àmnet historia och om det finns nÄgra skillnader mellan könen i instÀllning. Som sekundÀr frÄga har huruvida förÀldrarnas utbildningsnivÄ inverkar pÄ elevernas instÀllning till Àmnet undersökts. Dessa frÄgor Àr intressanta att veta mera omkring dÄ Àmnet historia verkar bli ett av de kÀrnÀmnen som lÀses pÄ gymnasiet inom en snar framtid. Resultaten kan Àven hjÀlpa för att pÄ ett bÀttre sÀtt undervisa i Àmnet dÄ elevers instÀllning generellt Àr dokumenterade. Ett stort antal verk har skrivits om bÄde historia i skolan samt olika genus och jÀmstÀlldhetsfrÄgor.
Börslagstiftning i fel riktning? Om VpmL 13 kap 1§ sista stycket
ResuméI uppsatsen diskuterar författaren huruvida 13 kap 1 § sista stycket i Lag (2007:528) om vÀrdepappersmarknaden (?VpmL?) Àr börslagstiftning i ?fel riktning?. Uppsatsen Àr uppdelad i fyra delar. Under den första delen diskuteras regeln i ljuset av motiv för finansiell reglering. I andra delen görs en genomgÄng av befintlig lagstiftning för att utreda om det sedan tidigare finns reglering som fyller samma funktion som VpmL 13 kap 1 § sista stycket.
ReporÀntans effekt pÄ den svenska aktiemarknaden : En eventstudie justerad för GARCH-effekter
Studien syftar till att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan den svenska reporÀntan och prisbildningen av aktier inkluderade i indexet OMXS30. Datamaterialet tÀcker perioden 2004 till 2012 och hÀmtas direkt frÄn NASDAQ OMX Nordic. Genom en eventstudie och med hjÀlp av Marknadsmodellen estimeras en abnormal avkastning för hÀndelseperioderna. För att ta hÀnsyn till de estimeringsproblem som finns associerade med finansiell tidsseriedata och dess varians anvÀnds en EGARCH-modell. Resultatet tyder pÄ en signifikant negativ korrelation mellan reporÀntan och marknadspriserna pÄ Stockholmsbörsen.
SjÀlvmÄl i skolan? En undersökning av mÄlstyrningen pÄ en skÄnsk högpresterande gymnasieskola
Denna studies fokus Àr styrningen i form av implementering och Äterkontroll av de auktoritativt beslutade kunskapsmÄlen som styr den svenska skolan. Studiens syfte Àr att utifrÄn en etablerad kunskapsnorm utreda i vilken grad gymnasieskolan efterlever den avsedda mÄlstyrningen - det vill sÀga att utreda denna styrnings verkan. Detta görs utifrÄn ett diagnostiskt test som mÀter mÄluppfyllelsen och anvÀndandet av betygskriterierna i historieundervisningen. Analysen sker bland annat i ljuset av den i studien presenterade statsvetenskapliga teorin om nÀrbyrÄkraten och Lennart Lundquists implementeringsteorem kan - vill - förstÄr.Studiens resultat visar pÄ svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssÀttning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmÄlen och betygskriterierna misslyckats. Orsaker till och lösningar pÄ denna problematik diskuteras i det avslutande kapitlet.Studiens resultat visar pÄ svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssÀttning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmÄlen och betygskriterierna misslyckats.
Finansiell Risk : Har den förÀndrats i sju börsnoterade industriföretag mellan Är 1995 och 2009?
Bakgrund och Problemdiskussion: Under perioden 1995 till 2009 har vÀrldsekonomin haft bÄde kraftiga upp- och nedgÄngar, vilket givetvis har pÄverkat företag pÄ olika sÀtt. Företag mÄste oavsett hur konjunkturen ser ut, vÀlja hur de ska finansiera sin verksamhet. Generellt kan inte ett större företag under tillvÀxt finansieras med endast interna medel utan mÄste ta hjÀlp av externt kapital, vilket alltid medför en viss risk. Val av kapitalstruktur kan dÀrmed bli avgörande för dess fortsatta överlevnad. Hur hög belÄningsgrad Àr olika företag villiga att ta? Och hur ser dÀrmed deras finansiella risktagande ut?Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida den finansiella risken har förÀndrats i ett antal börsnoterade verkstadsindustriföretag mellan Ären 1995 och 2009.
 Folkmordsundervisning som ett led i skolans demokratifostran :  En studie av hur skolans demokratifostrande uppdrag gestaltar sig i historieundervisningen om folkmord pÄ gymnasiet
Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.