Uppsatsens övergripande syfte Àr att utröna förvÀntade effekter av Sarbanes Oxley Act sektion 404 för berörda svenska företag. Vidare skall en jÀmförelse mellan de berörda företagen och revisionsbyrÄernas uppfattning om eventuella för och nackdelar ske. Studien visar pÄ att revisorerna anser att Sarbanes Oxley Act sektion 404 uppfyller lagens övergripande syfte, det vill sÀga att öka förtroendet för den amerikanska aktiemarknaden. Vidare visar studien pÄ att företagen inte delar denna uppfattning. SÄledes skiljer sig de tvÄ kategoriernas Ät..

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

Business Intelligence har under de senaste Ären vuxit starkare fram och innefattar nu en hel yrkesroll i grÀnslandet mellan teknik och företagsekonomi. Detta syns framförallt inom det företagsekonomiska omrÄdet och sÀrskilt inom ekonomistyrningen. Denna uppsats försöker besvara frÄgorna ?Hur har utveckling upp till idag av Business Intelligence sett ut?? och ?Vilka trender finns idag inom Business Intelligence ur ett företagsekonomiskt perspektiv??. Uppsatsen behandlar inte nÄgot specifikt verktyg eller systemleverantör utan har som utgÄngspunkt att undersöka trender inom floran av systemverktyg utan att för den sakens skull gÄ in pÄ nÄgon specifik lösning. Business Intelligence historia summeras upp utifrÄn 60-talet fram till idag och ett antal trender presenteras i punktform.

Abstract Uppsatsen undersöker hur Adolf Hitlers biografi och plats i historien beskrivs i ett antal svenska och finska lÀroböcker i historia för grundskolans högstadium. Undersökningen Àr avgrÀnsad till perioden frÄn Hitlers födsel till maktövertagandet i Tyskland 1933/34. Uppsatsen anvÀnder sig av ett antal teoretiska begrepp hÀmtade frÄn tidigare historiografisk forskning om Hitler. Uppsatsens syfte Àr att se om lÀroböckerna skildrar Hitler som en individuell aktör eller som en del av en struktur. Uppsatsen utreder ocksÄ om lÀroböckerna förenklar beskrivningen av Hitler genom att demonisera honom.

Denna uppsats har som syfte att undersöka vilka diskurser gÀllande Sverigedemokraterna som konstrueras i ett antal samhÀllskunskapslÀroböcker vilka Àr riktade mot gymnasieskolans kurser. Med utgÄngspunkt i den kritiska diskursanalysen (CDA) analyseras texterna kvalitativt med fokus pÄ tvÄ specifika aspekter gÀllande framstÀllningen av Sverigedemokraterna: hur partiets ideologi definieras samt pÄ vilket sÀtt partiets historia och bakgrund berörs. Genom undersökningen dras slutsatsen att lÀroböckerna i avseende av diskurser kring ideologin framförallt reproducerar diskurser som Äterfinns hos kritiker till partiet. De ideologiska definitioner som Sverigedemokraterna sjÀlva anvÀnder Äterfinns i mycket liten utstrÀckning. I avseende av diskurser kring historien Àr förhÄllandena snara motsatta dÄ mycket litet fokus lÀggs pÄ beskrivningen av partiets kontroversiella och radikala historia, nÄgot som partikritiker ofta lyfter fram som nÄgot centralt i förstÄelsen av partiet.

Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken ?om detta mÄ ni berÀtta?, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad nÄgra andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angÄende de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen.

Uppsatsen undersöker utvecklingen av Àmnena svenska och historia frÄn LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 1994 (Lpf 94) och till LÀroplanen för gymnasieskolan 2011 (Lgy 11). Syftet Àr att synliggöra hur Àmnena och deras specifika vÀrderingar och traditioner pÄverkar styrdokumenten. Undersökningen baseras pÄ uppfattningen att olika Àmnen för med sig olika Àmnestraditioner i form av vÀrderingar, kunskapssyn, bedömningssÀtt etc. För att möta syftet analyseras kursplanerna individuellt och gentemot varandra. Analysmetoden Àr snarast en diskursiv kvalitativ textanalys av de aktuella kursplanerna med en för undersökningen konstruerad analysmodell baserad pÄ tidigare forskning knuten till lÀroplansteori, skolutveckling, Àmnestraditioner och Àmnesspecifik kunskapssyn.Undersökningen visar att svenskÀmnet i Lgy 11 minskat sin tidigare starka uppdelning mellan fÀrdighets-och bildningsfokuserat Àmne, ofta synliggjort med Ätskillnad mellan sprÄktrÀning och litteraturstudier.

The importance of human capital in firm valuation is something Huang and Wang points out in there paper from 2008. We expand Ohlson?s valuation model (1995) in line with Huang and Wang (2008) to enhance a market value that includes proxies for human capital. By using human capital based market value and one of Francis, Nanda and Olsson?s (2008) version of earnings quality, we create a value table which aim to sort for undervalued and overvalued companies during the  economic upswing of 2003 to 2007 in the human capital line of business.

HÄllbarhetsredovisning bland företag har ökat markant de senaste Ären. Organisationen GlobalReporting Initiative pÄbörjade 1997 arbetet med att ta fram riktlinjer för företags hÄllbarhetsredovisning.Nu, drygt ett decennium senare, har dessa riktlinjer fÄtt stor acceptans bland företag och dess intressenter. Företag har fÄtt ett betydelsefullt verktyg att anvÀnda i sin rapportering av det hÄllbarhetsarbete som utförs. Tidigare forskning inom nÀrliggande Àmnen, till exempel Corporate Social Responsibility och frivilliga upplysningar, har visat variationer i företags redovisning av icke-finansiell information. Med GRI-riktlinjernas ökning i popularitet ville vi undersöka vad som pÄverkar innehÄll i rapporter framtagna enbart enligt detta regelverk.

FrĂ„n och med 1/1 2005 ka börsnoterade koncerner i EU tillĂ€mpa IFRS. Detta innebĂ€r bland annat att finansiella tillgĂ„ngar och vissa finansiella skulder numera ska vĂ€rderas till verkligt vĂ€rde.Promemorians syfte Ă€r att studera förĂ€ndringarna i finanisella tillgĂ„ngar och skulder som pĂ„verkas av redovisningsprincipen IAS39, sett ur ett investerarperspektiv. Genom en kvalitativ fallsstudie undersöker vi IAS39 inverkan pĂ„ nyckeltal för koncernen Ericsson.IAS39 har en negativ effekt pĂ„ ROE pĂ„ 0,3procentenheter, pĂ„ ROCE 0,3 procentenheter och soliditeten pĂ„verkas negativt med 0,1 procentenheter bĂ„de vid ÅRL och IFRS berĂ€kning.Sett ur ett investerarperspektiv blir förĂ€ndringen att vĂ€rdet pĂ„ en finansiell tillgĂ„ng eller skuld blir mer rĂ€ttvisande Ă€n vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rde vilket ger en tydligare, mer transparent bild av bolagets finansiella instrument..

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur Kinas senmoderna historia har inkorporerats i lÀromedel för svensk gymnasieundervisning. Med Kinas senmoderna historia menades hÀr Folkrepubliken Kinas, 1949-2006. Svaret pÄ frÄgan uppnÄddes genom textanalyser av ett stort urval historielÀroböcker för gymnasieundervisning 1971-2006.Förutom ovan nÀmnda huvudfrÄga stÀllde jag ett antal följdfrÄgor till kÀllmaterialet: Vilka Kinabilder har förmedlats i svensk gymnasieundervisning? Kan man se förÀndringar respektive kontinuitet i lÀroböckernas urval och skildringar? Vilka historiebruk prÀglar lÀroböckerna och kan man i dessa urskilja Kinabildernas roll i den svenska historiekulturen?Den teoretiska modell jag anvÀnde mig av byggde pÄ Edward Saids orientalismteori och andra forskares appliceringar av denna pÄ Kina; Eva Blocks modell för tolkningar av bildbegrepp; samt den historiedidaktiska begreppsapparaten inkluderandes historiebruk, historiekultur, historiemedvetande och historieförmedling.Min undersökning visade att den plats Kinas senmoderna historia har beretts i lÀroböckerna under perioden inte har ökat i nÄgon större utstrÀckning. Texterna Àr dock inte lÀngre lika fragmentariskt utspridda, utan placeras i regel alltmer koncentrerat.

Alla individer som har arbetat och bott i Sverige omfattas av premiepensionen. Det innebÀr att individer i Sverige som betalar skatt tvingas till ett stÀllningstagande pÄ den finansiellamarknaden.MÄnga individer saknar kunskap om finansiell planering för att kunna fatta genomtÀnkta ekonomiska beslut för premiepensionen. MÄnga sparare Àr av den anledningen i behov av hjÀlp och stöd, samt individanpassad information om finansiell planering. Under de senaste Ären har konkurrensen inom den finansiella tjÀnstesektorn varit ett omdebatterat Àmne. PÄ grund av att kritik har riktats mot finansiella tjÀnster i anknytning till premiepensionen, saknar individer förtroende för den finansiella tjÀnstesektorn.

Att kommunicera med hjÀlp av bilder Àr en vanlig metod i dagens postmoderna samhÀlle. I vardagslivet möts vi ofta av information genom en text kombinerad med en bild. I skolans Àmne historia har de didaktiska metoderna under senare Är varit föremÄl för nÀrmare granskning. TvÄ av de metoder som lyfts i detta sammanhang Àr berÀttelsen och att undervisa med bild. Syftet för denna studie Àr sÄledes att undersöka om och hur dessa metoder kan bidra till elevernas inlÀrnings- och förstÄelseprocess.

BAKGRUND:Tiderna och samhÀllet förÀndras hela tiden och pÄ sÄ vis ocksÄ historien. Historia Àr inteenbart sÄdant som hör till det förflutna, utan ocksÄ det som sker runtomkring oss just nu ochpÄverkar dessutom vad som kommer att ske i framtiden. Sambanden mellan dÄtid, nutid ochframtid gör sig gÀllande i begreppet historiemedvetande. Det begreppet belyser vi i vÄrundersökning om svensk historieundervisning. Begreppet fÄr enligt svensk och nordiskforskning kring historiedidaktik och historieundervisning allt mer plats ihistorieundervisningen i svenska skolor.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.