This bachelorÂŽs thesis analyzes the video game Red Dead Redemption and the historical use of the environment and atmosphere in the game. The theory and method used is media research and social memory studies. Two questions were asked: how does Red Dead Redemeption convey and produce the historical environment and the historical atmosphere. Furthermore subqueries/criterias were used to help answer the main questions.The analysis was divided into two parts, the first part we analyze and discuss the games historical environment and the second part analyzes and discusses the historical atmosphere of the game.The conclusion is that both the historical environment and the historical atmosphere is present in the game through picture and sound, the text only works as a guide. The picture and sound live in a symbiotic relationship and depend on each other to fully immerse the player to the game.

Denna uppsats handlar om att utifrÄn ett genusperspektiv studera och analysera hur svenska gymnasielÀroböcker i historia framstÀller, och har framstÀllt, mÀn och kvinnor, manligt och kvinnligt, under en 30-Ärsperiod. Detta görs genom att studera dels hur mycket utrymme sagda böcker ger, och har givit, Ät manliga respektive kvinnliga namngivna karaktÀrer, och dels hur dessa karaktÀrer beskrivs i samma böcker. Analysen bygger sÄledes pÄ sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa resultat, och i detta ligger Àven ett komparativt moment dÀr böcker som givits ut under Lgy70 jÀmförs med böcker som givits ut under Lpf94.I studien framkommer att det finns sÄvÀl likheter som skillnader. Likheterna finner vi frÀmst i de ord och uttryck som anvÀnds för att beskriva historiska karaktÀrer. Det Àr i hög grad samma ord som ÄteranvÀnts; ord som i mÄnga fall medverkar till en historieskrivning med aktiva mÀn och passiva kvinnor.

I denna uppsats har vi studerat och analyserat tillkomsten, driften och avvecklingen av Kengis bruk i Norrbottens lÀn. Brukets verksamhet bestÄr av en 300 Ärig historia, frÄn 1643?1932 med varierande produktion. Det övergripande syftet med denna uppsats var att studera varför Kengis bruk anlades och varför den avvecklades. Vilken betydelse naturtillgÄngarna, statens politik hade för bruket och mÀnniskorna i Tornedalen.

This study investigates the evolution of depictions of Maoist China in Swedish history textbooks from 1970 to 2010. Through examining textbooks from this period, 20 years before the end of the cold war and 20 years after it, this study aims to investigate how quickly and how radically textbooks can change in their depictions of controversial and significant historical periods. Comparing descriptions of both people, tumultuous events, and general trends in China under Mao's rule, this study finds significant differences in how the textbooks describe Maoist China. While textbooks in the 1970s give a largely positive, sympathetic and hopeful view of China, during the 1990s and 2000s that perspective has been overtaken by an overwhelmingly critical view of Mao and his rule, focusing on his failures and dictatorial rule. The findings add to a somewhat divided field of research on the adaptability of textbooks, leaning toward the idea that textbooks can change rapidly during times of turmoil in a society..

Arbetet grundar sig pĂ„ en fastighetsĂ€gares insikt om att nuvarande bebyggelse inte följer detaljplan och hennes nyfikenhet kring hur tomten skulle kunna disponeras och ett flerbostadshus utformas pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att detaljplan följs. PĂ„ vĂ€gen passeras huvudpunkterna utformning enligt detaljplan, godkĂ€nda energikrav enligt Boverket och skapandet av en solstudie. Tomten som behandlas Ă€r en del av en kvartersbebyggelse i centrala Ängelholm. Staden som nĂ€rmar sig femhundra Ă„r bĂ€r pĂ„ en lĂ„ng historia och byggnaderna inom kvarteret Ă€r klassade som vĂ€rdefull bebyggelse eller sĂ€rskilt vĂ€rdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen (8 kap. § 13). Detaljplanen har i sin tur stĂ€mplat hela omrĂ„det som lagskyddade kulturlager vilket krĂ€ver ytterligare försiktighetsĂ„tgĂ€rder.

Syftet Àr att med Z-Score och relevanta nyckeltal jÀmföra konkursrisken för företag i fastighetsbranschen före krisen i början pÄ 90-talet med de företag som Àr verksamma idag. Dessutom Àr vÄr avsikt att utveckla jÀmförelsen genom att inkludera konkursframkallande faktorer. För att uppnÄ syftet med uppsatsen anvÀnde vi oss av en deduktiv ansats. En kvantitativ metodansats valdes för undersökningen. Teorin utgörs av Z-Score och dess förmÄga att bedöma företags konkursrisk, ekonomiska mÄtt för fastighetsbolag och relevanta nyckeltal.

Denna undersöknings syfte har varit att utreda nÀr och hur subkulturen klubbkultur vÀxte fram i Malmö, vilka som tog den hit, vad som dÄ definierade kulturen och hur detta skiljer sig frÄn idag.Ytterligare syfte har varit att undersöka hur klubbkulturen som sÀgs genomsyras av en universal jÀmlikhet, pÄ olika sÀtt, sÄvÀl inkluderat som exkluderat mÀnniskor frÄn att delta i den. Genom kvalitativa intervjuer med sju aktörer aktiva inom klubbkulturen under det sena Ättiotalet och tidiga nittiotalet, men ocksÄ genom min egen bakgrund som besökare, arrangör och DJ, mÄlar detta arbete med hjÀlp av muntlig historia, ett kulturanalytiskt perspektiv och med Sarah Thorntons teorier om klubbkultur och subkulturellt kapital upp historien av hur Malmös klubbkultur vÀxt fram samt de viktiga faktorer som definierade den och pÄ vilka sÀtt kulturen bÄde exkluderade och inkluderade. Resultatet berÀttar en historia om en ny upprorisk motkultur som under det tidiga nittiotalet utvecklades frÄn att ha varit en brett inkluderande, men samtidigt en underjordisk gör-det-sjÀlv-kultur, till att bland annat genom tyst exkludering i form av nischade smakgemenskaper och konsumtionssymboler, utvecklas till en uppdelad kultur som inte bara positionerade sig mot det sÄ kallade mainstreamsamhÀllet utan Àven mot andra klubbkulturer..

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka vad slöjdlÀrare och lÀrare som undervisar i historia pÄ grundskolan, skolÄr 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska Àmnet historia och det praktiska Àmnet slöjd. Undersökningen svarar pÄ frÄgorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlÀrare samarbeta för att levandegöra historieÀmnet? Hur skulle ett grÀnsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkÀt till textillÀrarlistan, ett forum för textillÀrare, har jag fÄtt svar pÄ vilka möjligheter och hinder som uppstÄr eller kan uppstÄ för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger Àven en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist pÄ erfarenheter ger ocksÄ en bild om hur det ser ut pÄ olika skolor, vilket överensstÀmmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har anvÀnt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieÀmnet, slöjdÀmnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning.

Denna uppsats syfte Àr att se hur dagens historiesyn kommer till uttryck i lÀromedel för gymnasiets kurs Historia A. Min utgÄngspunkt Àr att historiebegreppet idag har breddats till att innefatta fler perspektiv, som till exempel social-, miljö- och genushistoria. Jag undersökte fyra lÀroböcker som alla anvÀnds i undervisning pÄ gymnasiet och tillsammans representerar tre olika förlag. Utöver att titta övergripande pÄ innehÄllet sÄ fokuserade jag pÄ tre perspektiv. Dessa var genus, etnicitet och historiemedvetande.

Uppsatsen undersöker hur gymnasielÀrare tolkar innehÄllet i undervisning för hÄllbar utveckling i historieÀmnet. Fyra gymnasielÀrare i historia intervjuades. Som analysmetod anvÀndes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lÀrarna tolkade innehÄllet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Problem & bakgrund: Den grundlÀggande problematiken med etisk redovisning Àr att den inte Àr lagstadgad, dÀrför kan företagen sjÀlva styra hur de vÀljer att redovisa den samt hur de vÀrderar informationen.  Etisk redovisning Àr ett viktigt och aktuellt Àmne som succesivt bör utvecklas i nÀringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat stÀlla högre krav pÄ företagen att ta sitt miljömÀssiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera pÄ den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr förklara vad etisk redovisning Àr samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka hur företag anvÀnder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen Àr att de faktorer som pÄverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta Àr storleken pÄ företaget, trovÀrdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch vÀljer att redovisa etisk redovisning likvÀrdigt det största företaget inom branschen.Det sista mÄlet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad etisk redovisning Àr. Etisk redovisning Àr en icke-finansiell redovisning som företag vÀljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

Studiens frÄgestÀllning har inriktats mot en kontroversiell tanke, en apokalyptisk sÄdan. Med frÄgan; Berodde Tawantinsuyus (dvs. inkas eget namn pÄ sitt rike) snabba fall pÄ en utsaga att det inom den andinska kosmologin, med fokus pÄ Inka, fanns en konsensus rörande kosmologisk apokalyptisism?, söktes svaret ur tvÄ vitt skilda traditioner. Den ena var att studera den konventionella andinska vetenskapens rön, dvs.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om hur pedagoger ser pÄ sin egen roll vid bildaktiviteter, samt hur detta pÄverkar det faktiska arbetet med barnen. Syftet med studien Àr att utröna pedagogers instÀllning till bildÀmnet inom förskole- och förskoleklassverksamheter för att pÄvisa hur detta i förlÀngningen pÄverkar deras bildaktiviteter. Empirin har jag fÄtt genom framförallt intervjuer med förskollÀrare inom förskola och skola, samt enkÀter. Mina frÄgestÀllningar lyder: Hur pedagogen ser pÄ sin egen roll vid bildaktiviteter, hur pedagoger planerar sina bildaktiviteter, hur pedagogen ser pÄ sin egen roll som skapande individ, samt om bildens historia kan skönjas i dagens bildaktiviteter. Det framkommer i studien att flertalet av informanterna flitigt anvÀnder sig av det sÄ kallade fria skapandet nÀr de planerar och utför bildaktiviteter.

I ett franchisesystem blir kontrollen av hur varumÀrket sköts inte lika överblickbart för franchisegivaren, eftersom den dagliga verksamheten planeras och styrs av nÄgon annan, franchisetagaren. Franchising har historiskt sett nyttjats mest inom detaljhandeln. PÄ senare Är har Àven tjÀnsteföretag insett fördelarna med franchising. Dessa har dock andra förutsÀttningar Àn traditionella varuföretag eftersom det Àr svÄrare att standardisera och mÀta hur en tjÀnst ska levereras och hur den upplevs av en kund. PÄ grund av detta blir det av yttersta vikt för tjÀnsteföretag i franchisesystem att upprÀtta fungerande kvalitetssÀkringssystem sÄ att varumÀrken inte missköts.

Bakgrund: Kraven pÄ redovisad finansiell och icke-finansiell informationen har ökat, vilkethar skapat behovet av ett nytt rapporteringsverktyg som tillhandahÄller bÀttre resultat vidredovisning av information. Ramverket integrerad rapportering, , framtogs Är 2010 avIIRC med mÄlet att skapa ett universellt och enhetligt ramverk. PrestationsmÀtning speglaroftast företagets finansiella och icke-finansiella information och Àr Àven en adekvat del avramverket.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om företag uppfyller prestationskriteriet i sinÄrsredovisning för 2013 utifrÄn ramverket integrerad rapportering och ger en tydligpresentation av den finansiella och icke-finansiella informationen, i dem utvaldamultinationella svenska företagen. Vidare syftar uppsatsen till att pÄvisa hur företagenrapporterar indikatorerna samt hur redovisningen av indikatorerna skiljer sig Ät Är 2009respektive 2013.AvgrÀnsning: Dem valda företagen Àr inte avgrÀnsade utifrÄn ett branschperspektiv, istÀlletupprÀttades tvÄ kriterier. Företagen skall vara listade pÄ OMSX30, vilket innebÀr att allaföretag Àr börsnoterade.