De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

InterdisciplinÀrt examensarbete inom lÀrarutbildningen, 15 hpSvenska sprÄket, fördjupningskurs LSV410HT 2012Handledare: Maja Lindfors Viklund.

Denna studie har genomförts som examensarbete vid institutionen för Pedagogik och lÀrande vid LuleÄ tekniska universitet. Syfte med studien Àr att undersöka grunderna för det didaktiska urvalet i en integrerad undervisning och lÀrande inom de samhÀllsorienterande Àmnena, samhÀllskunskap, religionskunskap och historia. Vi har tillÀmpat bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod, den första i form av intervjuer med lÀrare och den senare i form av en enkÀtundersökning besvarad av elever i skolan. Resultatet av studien visar att de flesta elever har kommit i kontakt med Àmnesintegrerad undervisning och de Àr i överlag Àr positiva till detta arbetssÀtt. LÀrarna genomför Àmnesintegrering för att eleverna ska fÄ en större helhetssyn, en bÀttre förstÄelse och för att de ska göra en tidsvinst.

Studien undersöker hur Irakkriget,den vÀpnande konflikten mellan Irak och frÀmst USA och Storbritannien, skildras i lÀroböcker för grundkursen i Àmnet historia pÄ gymnasieskolan. UtgÄende frÄn Lennart Hellspongs berÀttelseanalys analyseras skildringarna av kriget i lÀroböckerna utifrÄn tre teman: Handling, Aktörer och VÀrdering. Undersökningen visar bÄde pÄ likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger pÄ en analys av 12 lÀroböcker för gymnasieskolan i Àmnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets hÀndelseförlopp börjar med olika hÀndelser. Ur analysen gÄr Àven att urskilja att lÀroböckerna anser att ockupationen inte var rÀttfÀrdigat dÄ USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det Àr USA eller George W.

Denna uppsats behandlar i vilken utstrÀckning svenska tillverkande företag med 20-100 anstÀllda tillÀmpar huvudmomenten inom Target Costing. Dessutom undersöks om det finns samband mellan tillÀmpningen av Target Costing-momenten och kundstyrning samt entreprenöriellt agerande. FortsÀttningsvis undersöks eventuella kopplingar mellan Target Costing och företagens finansiella prestation. Relationen mellan Target Costing och finansiell prestation undersöks Àven vid olika nivÄer av kundstyrning och entreprenöriellt agerande. Totalt tillfrÄgades 280 slumpvis utvalda företag ifall de ville delta i undersökningen.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka vilka strategier lÀrare har för att historieundervisningen skall bli meningsfull i ett mÄngkulturellt klassrum. Med meningsfull i detta sammanhang menas att Àven andra lÀnders historia, utöver den svenska historien, belyses i undervisningen. Ur syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, som avsÄg undersöka hur historieundervisningens ser ut vad gÀller val av innehÄll och genomförande i ett mÄngkulturellt klassrum, samt hur historieundervisningen motiveras av lÀrare i ett mÄngkulturellt klassrum. För att finna dessa meningsfulla strategier har ett antal kvalitativa intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i mÄngkulturella klasser genomförts.Den tidigare forskningen visar pÄ en monokulturell historieundervisning baserad pÄ historisk tradition, normer, styrdokument, lÀromedel och lÀrares instÀllning. UtgÄngspunkt har dÀrför varit att lÀrarna försÀtts i en situation dÀr undervisningen inte kan bli annat Àn monokulturell.Undersökningen visar pÄ en historieplanering som frÀmjar den svenska historien.

Syftet med denna uppsats Àr att ÄskÄdligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) historiemedvetande samt historisk referensram ÄskÄdliggörs i relativt nyutgivna lÀromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. LÀroboken Àr avsedd för grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningen lyder: Hur ÄskÄdliggörs kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram i lÀroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgÄr ifrÄn historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet historiemedvetande i boken Historien Àr nu: en introduktion till historiedidaktiken frÄn 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förstÄelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems Àr historien? frÄn 2006.

Uppgiften bestod i att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum i Stockholm. Denna tillbyggnad skulle innehÄlla administration som kontor och hanteringsutrymmen för konsten, sÄ som ateljéer och uppstÀllningsrum. Mitt projekt har arkitekturhistorien som ingÄng, dÀr jag anser att vi anvÀnder oss av den för lite. Jag blev tidigt intresserad av hur det Àr att jobba med kollage och att anvÀnda mig av redan ritade rum. Vad hÀnder nÀr man sÀtter ihop dessa rum och vilka möten bildas?Jag valde ut fyra rum som jag jobbade med, studiesalen, konserveringsateljéerna, uppstÀllningsrummet och kontoren.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, frÄn och med 1954 till och med idag (2014), har inte föresprÄkat ett moraliskt perspektiv pÄ historieÄtergivningen. Detta baseras pÄ nio olika skolböcker, varav fem av böckerna Àr författad under den nu rÄdande lÀroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. NÀstan ingen fokus har legat eller ligger pÄ hur denne kung var mot sina undersÄtar ur ett moraliskt perspektiv. DÀremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med mÄnga uppror och hur Sverige ?befriades? frÄn Danmark.

Bakgrund och problem: MÄlet med undersökningen Àr att beskriva kommunens styrsÀtt avgymnasial utbildningsverksamhet. Eftersom anvÀndningsomrÄdet Àr lite utforskat Àr sÀttetolika nivÄer i offentlig utbildningsförvaltning anvÀnder informell information, formella ochmindre formella styrmedel vÀsentligt. Undersökningen försöker ta reda pÄ om det modernarebehovet av icke finansiella mÄtt i en decentraliserad organisation Àr tillgodosett och hurinformation hÀmtas och anvÀnds för att styra mot pedagogiska och finansiella mÄl.Syfte: Att beskriva hur beslutsfattare anvÀnder finansiell och icke finansiell information ioffentlig verksamhet för att styra en utbildningsförvaltning.Metod: Intervjuer har genomförts pÄ tre nivÄer i organisationen, gymnasieenheter,utbildningsförvaltning och kommunnÀmnd.Resultat och slutsatser: Största delen av chefernas informationsanvÀndning kommer frÄninformella kÀllor och verksamhetsrapporter. Ekonomin Àr överordnad och styrs med formellastyrmedlet budget och verksamheten styrs frÀmst med information frÄn informella kÀllor ochverksamhetsrapporter frÄn mÄnga typer av möten men Àven en del bearbetade rapporter somhar betydelse för att budgeten hÄlls anvÀnds.Riktningen av uppmÀrksamhet pÄ problem görs utifrÄn avvikelser frÄn budget,verksamhetsrapporterna och informella kÀllor.Ansvarsstyrningen utgÄr frÄn finansiella mÄtt i budgeten och mÄluppfyllelsen i verksamheten.Beslutsunderlagen hÀmtas frÄn alla typer av rapporter och informella kÀllor men pÄverkas avindividerna i verksamheten, politiken och regelverk för hur skolan ska bedrivas.Förslag till fortsatt forskning:? Vilken betydelse för verksamheten och medarbetarna fÄr beslut grundade pÄ muntliginformation istÀllet för rapporter?? Hur pÄverkar den kommande anvÀndningen av BSC pÄ gymnasiet styrningen iutbildningsverksamheten?.

Inledning: De senaste Ärens redovisningsskandaler, dÀr bland annat Enron och Worldcom var inblandade, har lett till att förtroendet för den finansiella rapporteringen har minskat eftersom rapporteringen av bolagens ekonomiska stÀllning inte har varit sanningsenlig. Debatten kring redovisningsskandalerna har frÀmst handlat om att den finansiella rapporteringen inte har varit tillförlitlig pÄ grund av bristande intern kontroll hos bolagen. För att vinna tillbaka marknadens förtroende införde George W Bush en ny lagstiftning som kom att kallas Sarbanes Oxley Act. Alla bolag som Àr registrerade pÄ amerikanska börsen mÄste följa lagen, vilket Àven pÄverkar svenska bolag. Sarbanes Oxley Act Àr en omfattande lag som bestÄr av ett antal sektioner.

MÄnga elever anser att SO-Àmnena Àr trista och jobbiga. Som blivande SO-lÀrare kÀnns detta faktum inte bra och mina tankar gÄr direkt till att det mÄste gÄ att göras nÄgot Ät. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sÀtt att höja intresset. Lokalhistoria Àr inte bara ett sÀtt att lÀsa historia utan det finns förutsÀttningar att integrera alla skolans Àmnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nÀra eleven och möjligheter finns att pÄ ett sÀtt vÀva in praktiska studier.

Sammanfattning Syftet med detta arbete Àr att undersöka skolgeografins innehÄll, pedagogers instÀllning till geografiÀmnet, samt vilka orsaker som ligger till grund för dessa antaganden. Vi har i studien utgÄtt frÄn litteratur kring Àmnets historia, nya och Àldre kurs- och lÀroplaner samt forskning kring Àmnet. I undersökningen har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat tio pedagoger frÄn sex olika skolor, och utgÄr frÄn en helt standardiserad och delvis strukturerad intervjuteknik. NÀr vi genomfört vÄra litterÀra studier samt vÄr undersökning, visade det sig att vÄra resultat stÀmde ganska vÀl överrens med tidigare forskning.

VÄrt arbete baserar sig huvudsakligen pÄ en fallstudie av prestationsmÀtning i sex fallorganisationer; tre fackförbund och tre insamlingsorganisationer. I dessa organisationer utförde vi semistandardiserade intervjuer med ekonomichef eller motsvarande. Valen grundade sig i vÄr önskan att fÄ en större förstÄelse för prestationsmÀtning i ideella organisationer och att utifrÄn fallen kunna beskriva och analysera aspekter inom omrÄdet. VÄr teoriram Àr uppdelad i tvÄ delar; en förklarande och introducerande del samt en praktiskt inriktad del dÀr processen och strukturen i prestationsmÀtningen tas upp. Empirin presenteras i sex avsnitt, ett för varje fallorganisation, med insamlingsorganisationerna först och fackförbunden dÀrefter.

Syftet med denna studieÀr att undersöka om eventuell eurocentrism förekommer i historieundervisningen i den svenska skolan. Elevernas upplevelse av den undervisning de erbjuds har ocksÄ belysts i undersökningen. LÀrare arbetar utifrÄn direktiv dÀr intentionerna Àr att den svenska skolan ska vara en skola för alla; frÄgan Àr om dessa intentioner kommer till uttryck, med andra ord om de fungerar i praktiken. SÀrskilt fokus har lagts pÄ det perspektiv som finns i skollÀroböckerna. SÄledes har undersökningen genomförts genom en kvalitativ analys av utvalda lÀroböcker pÄ gymnasienivÄ, lÀro?och kursplaner, samt genom intervjuer med elever.