Centrum för invandrarforskning vid Stockholm universitet (CEIFO) genomförde 1997 en studie om svenska skolelevers förhÄllande till rasism och demokrati. Resultatet visade att endast 66 procent av respondenterna var sÀkra pÄ att Förintelsen av judarna hade Àgt rum. Med detta som grund bildade man forumet, Levande historia, i syfte om att bevara minnet av Förintelsen. Syftet med vÄr studie var att undersöka skolelevers attityder gentemot Förintelsen och hur de förhÄller sig till hÀndelsen ur ett empatiskt och moraliskt perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning som delades ut till 40st Ärskurs tre elever pÄ gymnasiet.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda om revisionskunder upplever att revisionen skapar ett vÀrde och vad som utgör detta eventuella vÀrde. Vi vill ocksÄ utreda om det finns skillnader mellan ett företags upplevda vÀrde beroende pÄ ÀgarförhÄllanden, revisionsbolag och kontakt med revisorn.Metod: Vi har gjort en kvantitativ undersökning genom att skicka ut en webbenkÀt till 540 aktiebolag. Den kvantitativa undersökningen kompletterades med semistrukturerade intervjuer med ekonomichefen pÄ tvÄ företag i Kristianstad för att fÄ djupare förstÄelse för aktiebolagens uppfattning av revision som vÀrdeskapande.Empiri: WebbenkÀten besvarades av 139 företag. Flertalet av respondenterna anser att revisionen ger ett ekonomiskt vÀrde, mÄnga har uppgett att de anser att revisionen fungerar som en kvalitetsstÀmpel och att reviderad finansiell information Àr mer kvalitativ Àn ej reviderad finansiell information. Resultaten pekar Àven pÄ att relationen med revisorn Àr betydande för företagens uppfattning om revisionens vÀrde.

Denna uppsats handlar om att anvÀnda bild som uttrycksform i teoretisk undervisning. Syftet var att undersöka hur pedagoger i skolÄr 1-6 anvÀnder bild som uttrycksform i Àmnena historia och matematik. Vi var intresserade av att försöka urskilja vilka förhÄllningssÀtt till bild som uttrycksform, som kunde förekomma pÄ vÄr observationsskola. Uppsatsen bygger pÄ, förutom litteraturstudier, en undersökning utifrÄn metoderna kvalitativ observationsanalys och strukturerad intervju. Resultatet presenterar vi i en redogörelse, dÀr bild och text jÀmstÀlls som betydelsebÀrande komponenter.

Examensarbetet Ă€gnas hur historien förmedlas i tre utgĂ„vor av lĂ€roboken Levande historia. Jag frĂ„gar mig pĂ„ vilket sĂ€tt en lĂ€robok i Ă€mnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stĂ„ för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gĂ€llande kurs- och lĂ€roplan och vilka kan det inte? Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans lĂ€roplan. HĂ€r balanseras kravet pĂ„ lĂ€robokens objektivitet mot ett krav pĂ„ elevens kritiska tĂ€nkande.

Krypteringens historia Àr lÄng och hÀndelserik, vilket ett system som Ceasarchiffer som snart Àr 2000 Är gammalt kan vittna om. Den hÀr litteraturstudien syftar till att ta dig som lÀsare med genom krypteringens utveckling frÄn antikens pergament till dagens datoriserade samhÀlle. PÄ vÀgen genom historien har studien som mÄlsÀttning att förklara för lÀsaren hur de olika krypteringssystemen som figurerat genom tiden har fungerat, och att lyfta fram matematik bakom systemen. Mot slutet av texten beskrivs dessutom hur kryptering skulle kunna fungera som inslag i skolans matematikundervisning. HÀr Àr syftet att inspirera lÀrare till att pröva pÄ nÄgot nytt i sin undervisning, vilket kan leda till ökad motivation.

Med utgÄngspunkt i den postkoloniala teoribildningen granskar denna uppsats framstÀllningarna av Asien i gymnasieskolans historielÀroböcker för att undersöka hur lÀroböckerna upprÀtthÄller eller motverkar de orientalistiska- och postkoloniala strukturer vilka beskriver Asien som underordnat vÀst samt identifierar hur dessa konstruktioner tar sig uttryck. Studien utgÄr frÄn en ideologikritisk nÀrlÀsningsstudie av fem lÀroböcker i historia. Samtliga studieobjekt Àr publicerade under Är 2011 och 2012 inom ramen för den nya lÀroplanen, gymnasieskola 11, och kursen Historia1b. Analysen genomförs och presenteras via en analysmodell vilken innefattar rubrikerna andrafierande praktiker, över- och underordning, dikotomier och kulturell stratifikation.Resultatet visar att vÀsterlandets hegemoni reproduceras genom i huvudsak eurocentriska diskurser dÀr vÀsterlandet överordnas österlandet eller dÀr en eurocentrisk historieskrivning som berÀttar en selektiv historia förs i lÀroboken. Vidare kan av resultatet skönjas en kulturell stratifikation i vilken lÀnder som anammat författningar av vÀsterlÀndska snitt och vÀsterlÀndska sedvÀnjor vÀrderas högre Àn lÀnder som inte gjort det.

Tidigare forskning tyder pÄ att det med relativt stor trÀffsÀkerhet gÄr att förutspÄ en finansiell kris för ett företag. Finansiell kris har man dÄ definierat som konkurs och anvÀnt sig av finansiella nyckeltal för att rÀkna fram ett specifikt vÀrde som i sig skulle indikera ifall ett bolag stod inför hög, medel eller lÄg risk för att försÀttas i konkurs.I denna uppsats studeras nio bolag som avnoterats frÄn Stockholmsbörsen pÄ grund av konkurs under Ären 1997 till 2008. Detta i syfte att testa om de tidigare vedertagna teorierna kring konkursprediktion Àven kan appliceras med framgÄng pÄ bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Modellen som författarna anvÀnt sig av kallas Z-scoremodellen och Àr en modell innehÄllande fem viktade finansiella nyckeltal, framtagen av professor Edward I. Altman.

LĂ€roböcker har sedan folkskolans lĂ€sebok utvecklats i takt med skolan till att finnas i fler Ă€mnen och fler upplagor Ă€n tidigare. Även i historieĂ€mnet har lĂ€roböckerna utvecklats och historien har genom Ă„ren tolkats och författats pĂ„ olika sĂ€tt av olika författare. Författarna har dock alltid haft en lĂ€roplan att förhĂ„lla sig till vilken har styrt historieskrivningen. Men Ă€ven lĂ€roplanen har förĂ€ndrats i takt med skolans och samhĂ€llets utveckling. 2011 fick gymnasieskolan en ny lĂ€roplan att anpassa sig till, en anpassning som Ă€ven pĂ„verkar hur lĂ€roböckerna författas.

Under mina Är pÄ lÀrarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat pÄ diverse olika förskolor och skolor i olika samhÀllsskikt, dessa skolor har haft varierande mÄngfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika hÀrkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssÀtt. DÀrför vill jag i detta arbete, med hjÀlp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bÀst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssÀtt. För att pÄ sÄ sÀtt underlÀtta för elever med en annan kulturell bakgrund Àn den svenska eller svÄrigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan anvÀnda sig utav i undervisning av historia.

VÄr studie vill belysa de tankar och funderingar kring sex och sexualitet som kan finnas hos ungdomar idag. DÄ sex och sexualitet i mÄnga fall anses kÀnsligt att prata om sÄ Àr detta nÄgot intressant att studera. Studien syftar till att fÄ en förstÄelse för vad/vem som pÄverkar ungdomarna och vad som skapar normen runt tjejer respektive killar vad gÀller sex och sexualitet samt var den huvudsakliga informationen runt Àmnet finns att hÀmta. Metoden vi valde att anvÀnda oss utav var kvalitativ och det empiriska materialet inhÀmtades via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra respondenter varav alla befann sig mellan Äldrarna 18-20Är. Resultaten visar att synen pÄ sex och sexualitet var ganska likartade hos respondenterna.

Åsikten att kvinnan anses vara understĂ€lld mannen Ă€r inget nytt fenomen. Detta synsĂ€tt har prĂ€glat bĂ„de det svenska och oĂ€ndligt mĂ„nga andra samhĂ€llen under hundratals Ă„r. Sverige anses av mĂ„nga vara ett av vĂ€rldens mest jĂ€mstĂ€llda lĂ€nder nĂ€r det gĂ€ller mycket, sĂ„ Ă€ven skolsystemet. Skolans vĂ€rld Ă€r majoriteten av mĂ€nniskorna i Sverige en del av under en tidsperiod av livet. Men hur Ă„terges dĂ„ det jĂ€mstĂ€llda svenska samhĂ€llet för eleverna? Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur kvinnor och mĂ€n framstĂ€lls genom fotografierna i lĂ€roböcker för historia pĂ„ gymnasiet.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Syftet med den hĂ€r texten Ă€r att med hjĂ€lp av de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk analysera hur den den svenska musikern Stefan Sundströms anvĂ€nder historia för att ge uttryck för ideologikritik i sina texter. Sju av hans studioalbum utgör grunden för empirin dĂ€r den gemensamma kontexten Ă€r att de har givits ut under borgerliga regeringar, undantaget Fabler frĂ„n BĂ€llingebro som ges ut innan valet 2006 men som innehĂ„ller lĂ„tar som var en del i valrörelsen. Orsaken Ă€r att Sundström ser sig sjĂ€lv som den musikaliska delen av ett vĂ€nsterpolitiskt motstĂ„ndsmaskineri. Texten diskuterar ocksĂ„ hur historia kan anvĂ€ndas som ett politiskt vapen. Resultaten pekar pĂ„ att historiemedvetandet och den politiska musiken aktiveras i relation till en större upplevd förĂ€ndring, vad RĂŒsen kallar ett ?borderline event?.

Arbetet Àr en studie om hur lÀrarna pÄ en högstadieskola i en skÄnsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ detta Àmne eftersom det stÄr i skolans styrdokument att varje lÀrare skall strÀva efter att eleverna ska förvÀrva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta Àr anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna frÄn en annan historiekultur fÄr sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. VÄr tanke Àr att genom att intervjua lÀrare pÄ vÄr intervjuskola som undervisar i historia och frÄga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frĂ„nexternt perspektiv, Ă€r av finansiell karaktĂ€r och Ă€r det som företag ger ut ibalansrĂ€kning, resultatrĂ€kning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förĂ€ndrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som Ă€r av ickefinansiell karaktĂ€r har kommit att bli mer och mer intressant. LikasĂ„ beskrivningar ochförklaringar av bĂ„de finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrĂ„n verksamhetens affĂ€rsmĂ€ssiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieĂ€garnas förstĂ„else för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlĂ€tta i beslutssituationer angĂ„ende köpa, sĂ€lja eller behĂ„llaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.