Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frĂ„nexternt perspektiv, Ă€r av finansiell karaktĂ€r och Ă€r det som företag ger ut ibalansrĂ€kning, resultatrĂ€kning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förĂ€ndrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som Ă€r av ickefinansiell karaktĂ€r har kommit att bli mer och mer intressant. LikasĂ„ beskrivningar ochförklaringar av bĂ„de finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrĂ„n verksamhetens affĂ€rsmĂ€ssiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieĂ€garnas förstĂ„else för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlĂ€tta i beslutssituationer angĂ„ende köpa, sĂ€lja eller behĂ„llaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

I takt med att företagens affĂ€rsmodeller och omvĂ€rld globaliseras utges redovisningsstandarder som primĂ€rt efterstrĂ€var finansiell anvĂ€ndbarhet för aktörer pĂ„kapitalmarknaderna. Begreppet anvĂ€ndbarhet i finansiella rapporter har dĂ€rmed i stor utstrĂ€ckning kommit att handla om denna anvĂ€ndbarhet för kapitalmarknader.AnvĂ€ndbarhet kan dock Ă€ven handla om att överbrygga informationsasymmetrier mellanföretagets ledning och dess Ă€gare. Ägarna ska ha möjlighet att utvĂ€rdera företagsledningensförvaltning av bolaget. Revisorer Ă€r tillsatta för att granska och kontrollera företagensinformationsgivning utifrĂ„n Ă€garnas intressen. Problem kan emellertid uppstĂ„ dĂ„ revisorer skatillvarata Ă€garnas intressen samtidigt som de ska tillse att företag upprĂ€ttar finansiella rapporter i enlighet med IFRS-standarder, vars frĂ€msta Ă€ndamĂ„l Ă€r att informera kapitalmarknader.Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka revisorers och redovisningsspecialisters syn pĂ„hur de i granskning och praxis hanterar de olika fokus som finns pĂ„, i huvudsak, tvĂ„anvĂ€ndargrupper av en finansiell rapport; kapitalmarknadens aktörer och Ă€gare.

Sammanfattning Kjellbergska gĂ„rden har en historia frĂ„n början av 1600-talet och rĂ€knas som ett av Falkenbergs Ă€ldsta hus. Den kulturminnesmĂ€rkta borgargĂ„rden har en sĂ€regen historia som skeppar- och handelsmannahem och ligger ovanför den plats dĂ€r den gamla hamnen och tullportarna var belĂ€gna. Tomten Slottshagen 3 Ă€r av en för tiden karaktĂ€ristiskt lĂ„ngsmal typ och ligger i gamla stan som Ă€r uppbyggd lĂ€ngs med Ă€lven Ätrans strand. GĂ„rden var frĂ„n början kringbyggd i en kvadratisk form, med kökstrĂ€dgĂ„rd bakom ladugĂ„rdslĂ€ngan ner mot Ă€lven. Flera lyckor hörde ocksĂ„ till hushĂ„llet för jordbruk och djurhĂ„llning.

Denna studie handlar om eurocentrism i svenska lÀroböcker. Det analyserade verket Àr Epos ? För gymnasieskolan frÄn 2012, som kontrasteras mot de lÀroböcker som den tidigare forskningen analyserat. UtifrÄn en modell konstruerad utifrÄn anti-eurocentriska teoretiker, sÄsom Blaut, Amin och Hobson, undersöker jag huruvida lÀromedlet Àr att betrakta som eurocentristiskt i sin skildring av Mellanösterns, Kinas och Europas historia fram till 1700-talet. Metoden Àr en kvalitativ innehÄllsanalys med lingvistiska och idéanalytiska inslag.

Idag Àr leasing vÀletablerat och dess betydelse sominvesterings- och försÀljningsverktyg ökar stÀndigt. De som inneharleasingavtal skall redovisa dessa i enligt med bestÀmmelserna i standardenIAS17. Ett leasingavtal kan klassificeras pÄ tvÄ olika sÀtt antingen somfinansiellt eller operationellt beroende pÄ avtalets ekonomiska form. Det förekommer dock vissproblematik med att ha tvÄ stycken redovisningsmetoder. Detta för att företagvÀljer att redovisa sina leasingavtal pÄ ett sÀtt som visar en bÀttre bild avverksamheten, men inte som Àr det mest regelrÀtta eller sanningsenliga sÀttet.Normgivarna försöket motarbeta detta genom att utforma specifika kriterier.

DÄ skolan, sedan Lpf -94 introducerades, fÄtt uppdraget att skola elever i kÀllkritiskt tÀnkande för att de ska fungera som demokratiska och reflekterande samhÀllsmedborgare, har syftet med denna uppsats varit att undersöka hur lÀromedel, för gymnasieskolans kurs i Historia A, förmedlar ett kÀllkritiskt tÀnkande till elever. Vi har genomfört en lÀromedelsanalys, av valda delar, av böckerna Alla tiders historia (1996), Epos (2002) samt Perspektiv pÄ historien A (2001) för att se hur dessa hanterar kÀllkritiska problem, som kvarlevor, tendenser och tolkningar, i sin framstÀllning av historiska hÀndelser. Vi har Àven genomfört en strukturerad intervju med fyra pedagoger i SkÄne för att pÄ sÄ sÀtt fÄ insyn i huruvida de anser att just dessa lÀroböcker kan anvÀndas i undervisningen med syfte att eleverna ska ha en möjlighet att nÄ betygen VÀl GodkÀnt samt Mycket VÀl GodkÀnt..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa Àmnestraditioner i skolÀmnet historia för gymnasiet utifrÄn exemplet; de populÀraste utlagda/publicerade lÀromedlen pÄ Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av tvÄ av de populÀraste texterna/lÀromedlen frÄn Lektion.se för att besvara frÄgorna: Vilka Àmnestraditioner finns representerade bland de populÀraste lÀromedlen? Och vilka Àmnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera Àmnestraditioner sÄ undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar pÄ att det i mÄnga fall Àr en traditionellt faktaspÀckad historieundervisning dÀr den svenska mannen Àr norm i en genetisk framstÀllning av historien som styrs av strukturella förÀndringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrÀdda.

Arbetet behandlar skapandet av en bok om Linköping som vÀnder sig till nyinflyttade. Boken ska ge en bild av staden och inspirera mÀnniskor att sjÀlva upptÀcka den. Syftet Àr att bokens lÀsare ska kunna ta till sig information och se Linköping med nya ögon nÀsta gÄng de möter staden. Arbetet undersöker hur man skapar en bok om Linköping som vÀnder sig till nyinflyttade, för att informera om historia, platser att besöka och saker att göra. ArbetssÀttet Àr likt bÄde en informatörs och en journalists, men mer Ät informationshÄllet.

Denna uppsats handlar om de val som görs vid bevarande av historiska trÀdgÄrdar inom National Trust, en av Englands största förvaltare av historiska trÀdgÄrdar, samt hur dessa val pÄverkar den historia som berÀttas pÄ platsen. De tre frÄgestÀllningar som behandlas i uppsatsen Àr: (1) Hur beslutar National Trust vilken historia som ska berÀttas pÄ platsen? (2) Vilka riktlinjer och bevarandeprinciper ligger till grund för dessa beslut? och (3) Hur har National Trust omsatt riktlinjerna vid restaureringarna av National Trusts trÀdgÄrd pÄ Standen? Syftet Àr att synliggöra valen, pÄ vilka grunder de fattas och genom att stÀlla detta i relation till hur den slutliga utformningen blivit fÄ en bild av hur National Trust vÀljer att berÀtta en plats historia. I den första delen görs en genomgÄng av trÀdgÄrdsbevarandets historia inom National Trust, teoretiska begrepp samt riktlinjer och strategier som Àr aktuella i dagslÀget. I den andra delen görs en fallstudie av en anlÀggning dÀr det för nÀrvarande pÄgÄr ett restaureringsprojekt, Standen. I den tredje delen diskuteras de tre frÄgestÀllningar mot bakgrund av litteratur, dokument, intervjuer och platsbesök. Genom att analysera hur förÀndringar har genomförts pÄ Standen jÀmförs hur riktlinjerna och principerna implementerats och hur detta pÄverkar den berÀttelse som presenteras för besökaren. Slutsatsen frÄn uppsatsen Àr att National Trust har genomfört ett omfattande förÀndrings-­ och moderniseringsarbete under 2000-talet som lett till att de lokala anlÀggningarna fÄtt ett betydande inflytande över hur en plats betydelse uttrycks. National Trusts riktlinjer utgÄr frÄn internationellt erkÀnda dokument sÄsom Florensdeklarationer och Burra charter men de ocksÄ utvecklat egna strategier för att öka det lokala engagemanget och tillgÀngligheten som framgÄngsrikt implementerats pÄ Standen. Besluten om vilken historia som ska berÀttas har fattats i nÀra samarbete med centrala organ inom National Trust, medan besluten om hur den berÀttas i stor utstrÀckning sker lokalt..

Detta arbetet behandlar smycken frÄn Art Nouveau (ca. 1890-1914), och belyser smyckestilen i dess historia, utveckling, design och material. ?Jugendstil? Àr ett grundbegrepp för denna tidsepok, som Àr mest kÀnd för sin konst och arkitektur. Art Nouveau var en internationell förnyelserörelse och betecknades som en övergÄng till det moderna.

Ekobrottsmyndigheten uppger i en rapport frÄn december 2005 att den ekonomiska brottsligheten har ökat de och kommer att öka framöver. De senaste Ärens redovisningsskandaler i Europa och USA har satt revisorn och finansiell revision i fokus. Förtroendet för revisorer har skadats och revisorns oberoende har dÀrmed ifrÄgasatts. Syftet med vÄr uppsats har varit att öka förstÄelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har idag att upptÀcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien begrÀnsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige och de ekonomiska brott han har möjlighet att upptÀcka vid en traditionell revision.

In this essay I trace the historical theme in Djuna Barnes?s Nightwood, stressing the importance of the concept of forgetfulness in the text. Read alongside Nietzsche?s On the Use and Abuse of History for Life as well as his later thoughts on genealogy, the novel can be seen to concern itself with that same dilemma of history that he articulates in his philosophy. That is: how not to be overburdened by historical knowledge to the point where it petrifies life and prevents any real and novel action, and how at the same time, to make oneself conscious of ones own historicity, so as not to be governed to much by the past.I argue that Robin inhabits what Nietzsche would call the unhistorical state, whereas the other characters, in contrast, struggle with their relation to the past.

Syftet med vÄr studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda pÄ hur lÀrareanvÀnder sig av det svenska sprÄket i sin undervisning, sÄ att de flersprÄkiga eleverna ska fÄen bra förstÄelse av de ord och begrepp som anvÀnds i Àmnena svenska och historia. VianvÀnde oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyseradestematiskt. Resultatet visade att de lÀrare som intervjuades var medvetna om hur de anvÀndesig av det svenska sprÄket i sin undervisning. LÀrarna menade Àven att det var viktigt att deflersprÄkiga eleverna fick höra och anvÀnda sig av det sprÄkbegrepp som anvÀnds i Àmnena,för att de skulle kunna fÄ en förstÄelse för vad de Àmnesspecifika orden/begreppen betyder.Slutsatserna Àr att lÀrarna Àr medvetna om att de flersprÄkiga eleverna ligger pÄ olika nivÄer isin sprÄkutveckling och att man som lÀrare behöver ge de flersprÄkiga eleverna mer hjÀlp, sÄatt de fÄr en bra Àmneskunskap i Àmnena svenska och historia.

Syftet med denna uppsats Àr att studera ett speciellt finansiellt leasingavtal för att se om detta innehÄller tre generella kÀrnproblem; grÀnsdragningen mellan leasing och avbetalningsköp, leasingavgiften samt friskrivningsklausuler. Om det skulle visa sig vara pÄ detta vis ska vi diskutera kring om en förÀndring av en tydligare informationsplikt eller lagstiftning anses vara behövlig, i synnerhet med tanke pÄ att denna finansieringsform speglas av en obalans mellan leasegivare och leasetagare.NÀr det gÀller grÀnsdragningsproblematiken Àr det avtalets syfte, utformning och formulering som Àr avgörande för avtalstypen. GÀllande leasingavgiften Àr problemet att leasegivaren kan justera denna pÄ grunder som för leasetagaren Àr svÄrkontrollerade. LikasÄ Àr det inte heller alltid sjÀlvklart för leasetagaren vad leasingavgiften innehÄller. Problemet med friskrivningsklausuler Àr att dessa kan vara oskÀliga och att innebörden kan vara svÄrtolkad för leasetagaren.

Skolverket och styrdokumentens vÀrdegrund formulerar vikten av att problematisera exkluderande faktorer mellan olika kulturer och etniciteter i skolan. Hur bemöter lÀromedel det uttalade mÄlet? Syftet med studien Àr att undersöka förhÄllandet mellan Vi och De i lÀromedel och dÀrmed hur framstÀllandet konstrueras och bidrar till en andrafierande diskurs. InnehÄllsanalysen utgÄr frÄn en kritisk textanalys i form av postkolonial teori dÀr sprÄkliga mönster, variationer och dolda budskap analyseras. För att bemöta studiens syfte formas kartlÀggningen kring att belysa hur icke-europeiska kulturer i lÀromedel i historia framstÀlls.