MÄlet med vÄrt arbete Àr att belysa hur modersmÄlslÀrare hanterar undervisning om ursprungslandets historia och jÀmför detta med svenska förhÄllanden. Med utgÄngspunkt frÄn detta har vi undersökt hur modersmÄlsundervisningen kan stÀrka elevers identitet och dÀrmed historiemedvetandet. Vi kommer dÀrmed att lyfta fram begreppen modersmÄlsundervisning, identitet och historiemedvetande. För att uppnÄ bÀsta möjliga resultat har vi genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med olika modersmÄlslÀrare. Vi har dessutom gjort en enkÀtundersökning bland eleverna pÄ skolorna vi har haft vÄr verksamhetsförlagda tid.

TrÀffsÀkerheten pÄ Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett Àr lÄg, 40 procent, men enligt tidigare studier Àr den lÀgre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyrÄerna i vÀrlden, Big four, marknadsför sig med sin branschkÀnnedom och flera studier pekar pÄ att de har högre revisionskvalité Àn mindre byrÄer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns nÄgon skillnad pÄ kvalitén mellan de fyra största och de mindre byrÄerna. Syftet med denna studie Àr att pröva om stora byrÄer har högre kvalité Àn medelstora och smÄ byrÄer och om det finns skillnader mellan de enskilda byrÄerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mÀter vi i form av GC-varningar och anmÀrkningar pÄ finansiell stress (eget kapital understiger hÀlften av aktiekapitalet).

I detta arbete undersöks med hjÀlp av en enkÀt hur mycket eleverna pÄ BÄstads Gymnasium kan om historiska sammanhang, om historiska fakta och hur elevernas instÀllning Àr gentemot utvalda vÀrdegrunder. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt som jÀmförs med den Nationella UtvÀrderingen (NU03). EnkÀten kommer fram till att eleverna i BÄstad har grundlÀggande kunskaper inom historia och angÄende de vÀrdegrunder som har undersöks lever eleverna över lag upp till dem. Typiskt för svaren frÄn enkÀten Àr dess oregelbundenhet. Det gÄr endast i ett fÄ antal fall att utlÀsa ett samband med yttre faktorer.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i vad man anser vara en trend inom modern historieforskning. NÀmligen att man sedan slutet av 1960-talet sett allt fler perspektiv pÄ historia vÀxa sig starkare. I denna utveckling har allt mer forskning börjat lÀgga vikten pÄ samtiden och ?de lÄnga linjernas perspektiv?. Dessa tvÄ perspektiv stÄr i stark kontrast till det perspektiv pÄ historia, som varit klart dominerande i den svenska gymnasieskolan.

The main purpose of this paper is to examine how students in school year nine in the Swedish school come in contact with history outside of the school context. The paper also focuses on, if and how the students consider the contact with history as something different than, or similar to the history education that takes place during school hours, the studentŽs interest in history will also be examined. To gather the student?s opinions on these subjects, I have done interviews with eight students divided into two groups, with one group consisting of four girls and one group with two boys and two girls. The interviews took place at the students school located in a smaller city in VÀrmlands lÀn, Sweden.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra Ă„r för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kĂ€nnbara i Sverige under Ă„r 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i vĂ€rldsekonomin och finansiella risker sĂ„som kredit-, likviditets-, rĂ€nte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lĂ„gkonjunktur och situationen för företagen sĂ„g dĂ€rmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utstrĂ€ckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förĂ€ndrat sin finansiella riskrapportering i Ă„rsredovisningen mellan Ă„ren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det, har ett mĂ„tt pĂ„ kvalitet definierats.

I det hÀr arbetet har jag undersökt hur man kan anvÀnda en skönlitterÀr roman och en underhÄllningsfilm i Àmnesintegrerad undervisning i syfte att uppnÄ mÄlen i svenska och historia pÄ gymnasiet. Som underlag för mitt arbete har jag anvÀnt Steven Spielbergs SchindlerŽs list och Jan Guillous VÀgen till Jerusalem. Min undersökning bygger pÄ en tolkning av styrdokumentens intentioner, samt svensk- och historielÀrares Äsikter om mediernas anvÀndbarhet i Àmnesintegrerad undervisning. Undersökningen visade att lÀrare uppfattade filmens och romanens integrationsmöjligheter som mycket vÀl anvÀndbara i syfte att uppnÄ kursmÄlen, vilka i sin tur tydligt uttryckte en gemensam nÀmnare mellan svenska och historia, det vill sÀga som identitetsskapande. Vidare Äterfanns förenande element sÄ som en historisk dimension, en kritisk medvetenhet och sprÄket som medium för kommunikation.

Organizational Ambidexterity Àr ett relativt nyuppkommit begrepp och fÄ undersökningar har gjorts kring Àmnet. De tidigare undersökningar som har bedrivits har frÀmst fokuserat pÄ hur ledarskap framkallar Organizational Ambidexterity. Tidigare undersökning har Àven forskat i hur dess komponenter, utforskande och bearbetande, kan samexistera i en organisation dÄ de tvÄ komponenterna konkurrerar om samma resurser. För att vÀnda blicken bort frÄn ledarens roll i en organisation att inverka pÄ Organizational Ambidexterity, har studien fokuserat pÄ belöningssystemets inflytande pÄ Organizational Ambidexterity med bankorganisationer som objekt. Belöningssystem förekommer i bÄde finansiell och icke-finansiell form. Finansiella belöningar kan tillkÀnnages som en transaktion utav finansiell ersÀttning vid utfört arbete.

Titeln pÄ denna uppsats Àr ett citat frÄn en elev som belyser det som ofta uppfattas som sjÀlvklart. Om vi gör nÄgot som Àr roligt sÄ lÀr vi oss bÀttre och intresset för omrÄdet ökar. Skolans vÀrld prÀglas av styrdokument som visar vilka mÄl som eleverna ska uppnÄ för att nÄ vissa betyg, men vad lektionerna ska innehÄlla Àr mycket upp till lÀraren att utforma. Den stora friheten bidrar till att lÀrare kan skapa den lÀrandemiljö som lÀraren anser vara mest givande för sina elever för att nÄ dessa mÄl. Men vad Àr det egentligen eleverna tycker Àr som intressant? LÀrarrollen stÀller ocksÄ ett stort krav pÄ att tillgodose elevernas behov av vad de vill lÀra för att fÄ en sÄ givande undervisningssituation som möjligt.Vi har dÀrför valt att inrikta arbetet pÄ att undersöka elevers instÀllning till Àmnet Historia och ifrÄn vilket hÄll som eleverna uppfattar att historia blir som mest intressant.

Kreditbedömningar vid lÄn Àr en riskabel process för banker, vid felaktiga kreditbedömningar riskerar de inte bara sin egen lönsamhet utan det kan Àven pÄverka samhÀllet finansiellt. En banktjÀnsteman baserar sin kreditbedömning pÄ bÄde finansiell- och icke finansiell information, banktjÀnstemÀnnen har Àven möjlighet att anvÀnda affÀrssystem som ett datoriserat beslutsstöd vid sin kreditbedömning. AffÀrssystem har möjligheten att samla in finansiell information, hantera informationen samt generera ny information som kan anvÀndas som beslutsunderlag. Syftet med denna studie Àr att beskriva affÀrssystemets roll vid kreditbedömningar och hur affÀrssystemets roll pÄverkas av relationsfaktorer. Studien har en kvalitativ ansats som bestÄr av sju intervjuer av banktjÀnstemÀn som arbetar med kreditbedömningar pÄ bÄde företags- och privatsidan.

Vi har valt att göra ett intervjubaserat projektarbete. Detta eftersom vi fann att vÄr historia blev mer intressant pÄ ett mikroplan dÀr vi följer ett skeende genom ett antal personers egna historier. Hade vi inriktat oss strikt pÄ den monetÀra delen av Melodifestivalen hade arbetet blivit vÀldigt trÄkigt. Dessutom saknar vi delar av den kunskap som krÀvs för att pÄ djupet kunna skildra det gytter av företag, koncerner och bolag som pÄ det ena eller andra sÀttet Àr inblandade i denna historia..

BakgrundForskningen kring kvinnors historia började ta form under 1970-talet. Det forskningen visar Àr att det finns tvÄ inriktningar i genusforskningen, antingen kvinnohistoria bredvid manshistoria eller att man flÀtar ihop kvinnornas i mÀnnens historia. I de lÀromedel som finns pÄ skolorna idag omnÀmns frÀmst drottningar och religiösa kvinnor.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka om lÀrare synliggör de bÄda könen. FrÄgestÀllningarna Àr vilka som stÄr i fokus i historieundervisningen och hur lÀrarna gör för att skapa ett helhetsperspektiv i undervisningen.MetodVi har anvÀnt intervju som metod, och har intervjuat fem lÀrare pÄ fyra olika skolor, inom samma kommun.ResultatVÄrt resultat visar att lÀrarna fortfarande har fokus pÄ kungar och krig i undervisningen men har med ett genusperspektiv i sin undervisning genom att undervisa kring folkets historia istÀllet för enbart makthavare. Resultatet visar ocksÄ att lÀrarna har för lite kunskaper kring genusperspektiv kopplat till historieundervisning.

Empati kan beskrivas som en förmÄga att veta vad en person kÀnner och tÀnker. Denna studies huvudsyfte var att översÀtta C. Daniel Bat-sons empatiskala till svenska. Syftet var Àven att testa om det fanns skillnader vid perspektivtagande samt skillnader i empati nÀr den and-re Àr snÀll jÀmfört med elak. Deltagarna var 111 gymnasiestudenter som fick inta ett perspektiv, objektivt eller med inlevelse, och lÀsa en historia.

De svenska hushÄllens skuldsÀttning har ökat markant sedan 1980-talet och Àr idag pÄ rekordhöga nivÄer. UtifrÄn detta har frÄgor kring skuldsÀttningsnivÄns hÄllbarhet, dess makroekonomiska konsekvenser och bakomliggande faktorer, blivit allt vanligare. Tidigare studier pÄ omrÄdet visar pÄ brister i standardteorin för analys av hushÄllens skuldsÀttning, livscykelhypotesen, dÄ hÀnsyn inte tas till kreditrestriktioner eller ma?nniskors oförmÄga till helt rationellt handlande. En alternativ analysram fick förnyad uppmÀrksamhet i samband med finanskrisen i USA 2008 ? Hyman Minskys hypotes om finansiell instabilitet ? vilken inkorporerar ett fokus pÄ spekulation pÄ kredit- och tillgÄngsmarknader som förklaring till skuldsÀttning.

Studien har granskat vilka faktorer som pÄverkar svenska kommunala fastighetsbolags beslut att anvÀnda rÀnteswappar. Tidigare forskning inom omrÄdet Àr utförd pÄ utlÀndska marknader och har visat evidens för att storlek, skuldsÀttningsgrad, finansiell stress, komparativa fördelar, tillvÀxtmöjligheter samt skatt Àr nÄgra betydande faktorer för beslutet. Denna studie kompletterar tidigare forskning med tvÄ ytterligare faktorer, finansiell kunnighet inom bolagsledningen samt sektorspecifika faktorer dÀr exempelvis det politiska styret i kommunen ingÄr som variabel.För att besvara detta kunskapshÄl tillÀmpades en kvantitativ metod dÀr en enkÀtundersökning genomfördes för att samla in data och kartlÀgga anvÀndandet av rÀnteswappar bland kommunala fastighetsbolag. Statistiska modeller utformades för att utvÀrdera om det finns samband mellan de kartlagda bolagens karakteristiska och deras anvÀndning av rÀnteswappar.Resultatet i studien visar evidens pÄ att storlek, skuldsÀttningsgrad, tillvÀxtmöjligheter samt bolagsledningens kunskap och instÀllning har en signifikant pÄverkan i beslutet att anvÀnda instrumentet. GÀllande i vilken utstrÀckning bolagen anvÀnder rÀnteswappar visar resultaten att finansiell kunnighet och sektorspecifika faktorerna har en signifikant pÄverkan, likvÀl som bolagens lönsamhetskrav.