Hushållens krediter
En tidsserieanalys av svenska hushålls skuldsättning mellan 1980 och 2012, utifrån Minskys hypotes om finansiell instabilitet
Household debtMinsky?s financial instability hypothesisThe life-cycle hypothesisHushå?llens skuldsättningMinskys hypotes om finansiell instabilitetLivscykelhypotesen
De svenska hushållens skuldsättning har ökat markant sedan 1980-talet och är idag på rekordhöga nivåer. Utifrån detta har frågor kring skuldsättningsnivåns hållbarhet, dess makroekonomiska konsekvenser och bakomliggande faktorer, blivit allt vanligare. Tidigare studier på området visar på brister i standardteorin för analys av hushållens skuldsättning, livscykelhypotesen, då hänsyn inte tas till kreditrestriktioner eller ma?nniskors oförmåga till helt rationellt handlande. En alternativ analysram fick förnyad uppmärksamhet i samband med finanskrisen i USA 2008 ? Hyman Minskys hypotes om finansiell instabilitet ? vilken inkorporerar ett fokus på spekulation på kredit- och tillgångsmarknader som förklaring till skuldsättning. Den här uppsatsen undersöker om Minskys hypotes kan appliceras på de svenska hushållen och förklara förändringen i skuldsättning sedan 1980-talet, genom en linjär regressionsmodell på aggregerad data för tidsperioden 1980 till 2012.Resultaten tyder på att den ökade skuldsättningen i stor utsträckning kan förklaras utifrån Minsky hypotes, där en avreglerad kreditmarknad och fallande räntenivåer verkar ha lett till en ökad spekulation i reala tillgångar, ökat risktagande hos både långivare och låntagare och därmed en ökad skuldsättning.