Denna uppsats behandlar hur integrering av informationssystem påverkar beslutssituationer i en kritisk verksamhet, vilken betydelse integreringen har i detta sammanhang. Syftet är att visa vilka konsekvenser förändringar kan leda till samt peka på argument för integration av informationssystem som kan underlätta beslut. Vi har försökt skapa en helhetsbild av ämnesområdet genom litteraturstudier och en fallstudie på SOS Alarm AB. Fallstudien omfattar fem intervjuer som behandlar ett gammalt informationssystem som delvis var integrerat och ett nytt informationssystem som är mer integrerat och som skall ersätta det gamla. Utifrån dessa intervjuer har vi gjort en jämförelse och analys för att se integreringens betydelse för beslutssituationer.

New Public Management-NPM är ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utsträckning påverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner från slutet av 1980-talet och framåt. I denna litteraturstudie avhandlas två NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrån olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer är svårförenliga med självkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar från politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osäkerhet beträffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förändring av demokratidealet från att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitär offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet på en marknad (libertär marknadsdemokrati).

New Public Management-NPM är ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utsträckning påverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner från slutet av 1980-talet och framåt. I denna litteraturstudie avhandlas två NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrån olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer är svårförenliga med självkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar från politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osäkerhet beträffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förändring av demokratidealet från att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitär offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet på en marknad (libertär marknadsdemokrati)..

I denna uppsats som avhandlar affärsutveckling i mikro ? och små industriföretag i fragmenterade branscher är vår undersökningsfråga: ?Hur kan en enskild mindre aktör på en fragmenterad marknad inom svensk tillverkningsindustrin, affärsutveckla sina affärer, stärka sin egen position och förbättra sin lönsamhet?? Huvudsyftet med uppsatsen är att ?att skapa förståelse samt generera förslag på hur mikro- och småföretag verksamma inom en fragmenterad bransch kan gå tillväga för att affärsutveckla sig och sin verksamhet?. Det finns även tre delsyften, nämligen att: kartlägga de problem som finns för aktörerna i fragmenterade branscher, identifiera drivkrafter och hinder för affärsutveckling i dessa samt att uppsatsen skall utmynna i förslag till lämpliga affärsstrategier för mikro ? och småföretag verksamma i en fragmenterad bransch. För att kunna svara på undersökningsfrågan och uppfylla syftet har vi intervjuat företagsledare i tre företag i fragmenterade branscher och två företag i tidigare fragmenterade branscher för att se hur branschen ser ut, hur en struktureringsprocess går till, vad företag kan göra för att anpassa sig efter förändringarna med mera.

Syftet med studien var att undersöka hur chefsstödets roll påverkar upplevda krav och kontroll i arbetet, samt om chefsstöd har en stressreducerande effekt hos mellan- och första linjens chefer inom kommunal verksamhet. Metoden som användes var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fem stycken mellan- och första linjens chefer valdes ut för studien. Resultatet visade på att chefsstödet roll gällande krav och kontroll inte har så stor inverkan på de intervjuade mellan- och första linjens chefer men att chefstödet roll gällande stressreduktion var väldigt viktig. I resultatet framkom dock en uppfattning om att ifall chefsstödet inte funnits så hade kraven ökat och kontrollen minskat som ett resultat. Slutsatserna som dragits är att såväl mellan- som första linjens chefer anser att chefsstödet har en betydande roll för dem i den valda kommunen..

Medier i Finland har skrivit mycket om vart pengarna går när det skänks till en välgörenhetsorganisation. Uppsatsen ämnar besvara frågor om hur välgörenhetsorganisationer arbetar för att öppna upp sin verksamhet för insyn för att på så vis synliggöra sitt ansvarstagande samt om det finns problem med att skapa transparens. Uppsatsens syfte är således att beskriva hur en välgörenhetsorganisation kan skapa legitimitet för sitt arbete genom transparens. Tre viktiga begrepp beskrivs: transparens, ansvarighet och legitimitet. Även olika kanaler beskrivs genom vilka välgörenhetsorganisationer kan öka öppenheten.

För att säkerställa att Piteå kommuns säkerhetspolicy och riktlinjer för säkerhetsarbetet efterföljs vill Piteå kommun undersöka det rådande säkerhetsklimatet bland de anställda inom kommunen. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur risker uppfattas bland de anställda och huruvida de identifierade riskerna inom verksamheterna kan återkoppla till målen i kommunens handlingsplan gällande säkerhetsarbetet. Följande frågeställningar användes: Vilka riskkällor kan de anställda identifiera inom sin egen verksamhet och är dessa med i kommunens handlingsplan för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor? Vilken uppfattning har de anställda om policys, procedurer samt praktiskt säkerhetsarbete? Kan de anställdas uppfattning om risk och säkerhet påverka kommunens långsiktiga säkerhetsarbete? En enkätundersökning med 79 anställda inom Piteå kommun utfördes med hjälp av ett enkätinstrument utformat av nordiska forskare, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50), samt tilläggsfrågor. Resultaten visar att Piteå kommun hade ett starkt säkerhetsklimat med ett NOSACQ-50 värde >3,30.

EG-rätten är överordnad nationell rätt, vilket innebär att Sverige har en skyldighet att följa EG-rätten. Det övergripande målet med den Europeiska gemenskapen är att skapa en inre marknad inom gemenskapen. För att förverkliga målet att skapa en inre marknad har ett gemensamt system för mervärdesskatt utvecklats, med målsättningen att harmonisera mervärdesskatten i alla medlemsstater. Harmoniseringen har resulterat i ett flertal direktiv och det mest centrala på mervärdesskatteområdet är direktiv 2006/112/EG, mervärdesskattedirektivet. Mervärdesskattelagen[1] trädde i kraft den 1 juli 1994 och ska utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet.Mervärdesskatten är en allmän konsumtionsskatt, vilket innebär att den slutlige konsumenten bär bördan av skatten.

Standardsystem är något som är mycket vanligt hos företag idag. Det är många som implementerar sådana system för att effektivisera sin verksamhet. När verksamheten hos ett företag förändras eller om verksamheten skiljer sig något från andra uppstår vissa problem med standarder i system. I det läget kan det bli nödvändigt att vidareutveckla ett standardsystem för att det ska passa just det företagets verksamhet. Vidareutveckling kan till exempel ske i form av anpassningar eller i form av förvaltning.

 Syftet med studien är att undersöka hur åtta förskollärare beskriver betydelsen av förskolegårdens miljö för barns lärande samt hur de uttrycker att de bedriver en pedagogisk verksamhet där.  Våra frågeställningar är:Vilken betydelse anser förskollärarna att förskolegårdens miljö har för barns lärande?På vilket/vilka sätt uttrycker förskollärarna att de bedriver en pedagogisk verksamhet på gården?Hur beskriver förskollärarna för- och nackdelar med den pedagogiska verksamheten på förskolegården?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie i form av åtta enskilda intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Genom studien har det framkommit att förskollärarna ser att det sker lärande på alla förskolegårdar men att de går att utveckla så att det sker ännu mera lärande där. Förskollärarna uttrycker att den pedagogiska verksamheten på gården mestadels är spontan och att det är barnens lek som är i fokus.

Många organisationer tenderar idag att försörja chefsvakanser med interna kandidater. Vidareinnebär detta i sig både för- och nackdelar i de organisationer som i hög grad använder sigutav en intern arbetsmarknad. Chefsförsörjning är en del i att vara en attraktiv arbetsgivaresamtidigt som man kan skapa förutsättningar för att utveckla sin personal mot nya mål.Däremot krävs det att organisationerna vid själva rekryteringsprocessen främst ser tillkandidaters faktiska kompetens. Därmed måste det också tas i beaktning att organisationen ivissa fall måste gå externt för att knyta åt sig den bästa kompetensen som de är i behov utav. Idenna uppsats genomförs en kvalitativ studie som vänder sig mot respondenter i offentligverksamhet och företag.

Att arbeta som lärare i de lägre skolåren innebär att ha ansvar för barnens läs- och skrivinlärning. Det finns flera metoder att utgå från i undervisningen och syftet med mitt arbete är att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att läsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda på vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas förespråkare står för och även hur metoderna kan användas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lärare i skolans verksamhet använder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssätten. För att begränsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (läsning på talets grund).

Studiens syfte är att undersöka och redovisa vilka förutsättningar räddningstjänsten har att implementera SROI-modellen som ett utvärderingsverktyg för sin verksamhet. Arbetet bör ses som en förstudie till ett sådant projekt.Inom ramen för undersökningen har fem djupintervjuer utförts med räddningschefer och utbildningssamordnare fördelade på fyra olika kommuner. Utöver detta har sekundärkällor i form av utbildningsmaterial samt andra undersökningar studerats.Slutsatser: Räddningstjänsten ombeds i allt högre grad redovisa sin verksamhet i form av mätbara mål. Ansvariga inom räddningstjänsten saknar ofta verktyg för att formalisera och redovisa det utvärderingsarbete som regelbundet genomförs. Det framgår att man i varje region utför regelbunden utvärdering, men generellt inte uppfattar det så.

Förordningen om Europabolag trädde i kraft i oktober 2004 och möjliggör för företag att kunna bedriva gränsöverskridande samverkan i aktiebolagsform. Detta innebär att företag nu kan bedriva verksamhet i olika länder utan att behöva bilda ett nytt aktiebolag i varje land än moderbolagets hemma nation. AstraZeneca undersöker fördelarna med att kunna ombilda en del av sin verksamhet till ett Europabolag. För att kunna bilda ett Europabolag måste dock AstraZeneca AB göra en del koncerninterna förvärv. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur dessa koncerninterna omstruktureringar kommer att gå till samt att se hur eventuella övervärden som uppkommer genom förvärven skulle kunna påverka AstraZeneca AB och hela AstraZeneca plc´s koncernredovisning.

Min studie syftar till att få reda på vad som ligger bakom några av de negativa uttalanden som figurerar kring Arbetsförmedlingen (Af) och genom att berätta om Af:s verksamhet försöka höja kunskapsnivån om Arbetsförmedlingen. Jag har med hjälp av fem kvalitativa intervjuer kommit fram till att det i intervjupersonernas fall i det stora hela handlar om frustration och bemötandet samt okunskap om Af:s verksamhet vilket har lett till felaktiga förväntningar. Ett intressant resultat var att intervjupersonerna trots sina negativa uttalanden inte var särskilt negativa i sin inställning under intervjutillfället, och detta förklarar jag med att det handlar om enstaka händelser, som leder till ilska och frustration, som ligger bakom ? det handlar inte om att allt Arbetsförmedlingen gör är negativt. Jag ville också få en inblick i hur fem företag och organisationer ser på Arbetsförmedlingen och höra vilka anledningar de trodde låg bakom de negativa uttalandena.