Bakgrund: I debatten har BSC då och då dykt upp som ett ersättningsinstrument till budgeten. Vad som inte alltid framgår är vilket eller vilka instrument som bär de roller som traditionellt bärs upp av budgeten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka roller som BSC och budgeten har tagit i styrkortsanvändande företag. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss ifrån den bransch där budgeten som styrinstrument kanske fått mest kritik, nämligen bankbranschen. Genomförande: Vi har gjort en förstudie utifrån vilken fyra företag har tagits fram.

Detta är en studie som genom nio kvalitativa intervjuer undersökt om och hur Spotifys tjänster erbjuder människor nya sätt att lyssna, använda och få tag i musik legalt. Målgruppen har varit fokuserad till 22-26 år där informanterna fått berätta om deras lyssnarvanor och åtkomst av musik sett över en tioårsperiod. De har även svarat på vad de tycker om möjligheterna Spotify erbjuder och vad de tror om den framtida musikmarknaden. I studien presenteras även musikbranschen och vad som hänt med den under de senaste tio åren, samt hur illegal fildelning och nedladdning påverkat en bransch som varit stadig under många år.Resultatet av mitt material visar på att Spotify har gjort att folk laddar ner mindre musik. Den digitala musikförsäljningen har ökat och gått om den fysiska, där streamingalternativ som Spotify är det som drar in mest pengar till bolagen idag.

Författare: Elin Sjöberg och Linda WibergHandledare: Anders IsakssonDatum: 2008-05-20Ämne: KandidatuppsatsE-post:  elin_sj@hotmail.comlindowiberg@hotmail.comSedan en tid tillbaka har fokus på företags ansvar gentemot miljö och samhälle ökat, detta har bland annat resulterat i att allt fler företag väljer att publicera hållbarhetsredovisningar. Hållbarhetsredovisningarna visar den ekonomiska utvecklingen som är bunden till sociala, etiska och miljörelaterade förhållanden. Samtidigt har saker börjat hända på finansmarknaden då både institutionella investerare och vanliga kunder ställer krav på att fondbolagen ska erbjuda produkter som har en etisk inriktning, så kallade social responsible investment, SRI. Informationen för att göra SRI-anpassade beslut och för att bedöma om ett företag får ingå i en etisk anpassad fond hämtas från flera källor, där hållbarhetsredovisningar är en av dem. Forskning visar på att det som redovisas i hållbarhetsredovisningar inte alltid är den information som en analytiker behöver för att på ett effektivt sätt kunna göra sin värdering av företaget.

En aktuell fråga inom all form av företagande har alltid varit huruvida företagare bör förhålla sig till att ingå i relationer med kunden. Bör företag hålla en kort transaktionsorienterad relation till kunden eller bör företag faktiskt se i ett längre perspektiv och därmed också ha ett mer relationsinriktat fokus? Frågan tycks bero på vilken bransch som diskuteras även om stora delar av företagsvärlden dragits allt mer mot en relationsorienterat syn under senare tid. En bransch i vilken kundrelationens längd tycks vara en avgörande faktor för framgång är reklambranschen, vilken vi därför valt att undersöka i denna studie. Det har historiskt sett bedrivits en mycket forskning om vad kunden värderar och anser vara viktigt ur olika perspektiv, inte minst i relationen till tjänsteleverantören.

Den här uppsatsen syftar till att redogöra för i vilken mån Sveriges storföretag prioriterar arbetet med att optimera sitt rörelsekapital. Studien var av en explorativ sort där målet var att identifiera och uppmärksamma tidigare okända mönster och samband angående hur kapitalrationaliseringsarbetet utförs utifrån perspektiven fokus, ansvar och mätningar.Informationen som studien bygger på inhämtades genom en enkätundersökning som skickades ut till CFO:n på de 200 största svenska företagen rankade efter omsättning, exkluderat finansiella företag. Svarsfrekvens bland respondenterna blev 25 % då exakt 50 företag valde att svara på enkätutskicket. Enkäten skickades elektroniskt och besvarades genom att svara på ett webbaserat program.Resultatet från studien visade att majoriteten av Sveriges största företag prioriterar Working Capital Management. Till vilken nivå de väljer att fokusera på Working Capital Management beror på det enskilda företagets förutsättningar som till exempel vilken bransch de opererar inom..

En trend på marknaden för affärssystem är att utveckla branschspecifika affärssystem, det vill säga system som är anpassade till affärsprocesserna inom en viss bransch. Eftersom det är affärsprocesserna i en verksamhet som affärssystemet ska stödja är det vid utveckling av affärssystem viktigt att kartlägga dessa processer.Detta arbete syftar till att undersöka vilka problem som kan uppstå i samband med processkartläggning vid utveckling av branschspecifika affärssystem. Vidare är arbetet begränsat till att endast behandla problem vad det gäller val, uppdelning och benämning av affärsprocesser. Arbetet har genomförts dels genom en fallstudie, dels genom intervjuer av leverantörer av affärssystem.Resultatet av detta arbete visar på problem med att avgöra hur många och vilka affärsprocesser som ska innefattas av affärssystemet. Vidare kan problem uppstå bland annat vad det gäller identifiering av huvudprocesser och antalet processnivåer som ska tillämpas.

Det har visat sig att avregleringar på monopolmarknader inte alltid skapar total konkurrens då det fortfarande kan förekomma hinder efter avregleringen. Den totala konkurrensen motverkas av aktörer som sedan tidigare varit ledande på denna marknad och som vill försvara sin marknadsposition. De hinder som dessa aktörer uppsätter kallar inträdeshinder. Eftermarknaden för bilbranschen har nu avreglerats för att främja konkurrensen. Finns det inträdeshinder som motverkar fri konkurrens? Syftet med vår undersökning är att se vilka inträdeshinder som går att identifiera på eftermarknaden för bilbranschen samt vilket specifikt inträdeshinder i denna bransch som är mest svåröverkomligt. Slutsatser Två av inträdeshindren, stordriftsfördelar samt tillgång till distributionsled är inte identifierbara på det nya marknadssegment som har öppnats.

I dagens kunskapssamhälle, som karakteriseras av ständiga förändringar, utgör anställda en viktig roll för företags framgång. Personalfrågor är därför av stor betydelse för företag idag. Syftet med denna studie var att studera personalvetares arbetssituation. Utgångspunkten var Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell, Antonovskys (1991) teori om känsla av sammanhang samt Ryffs (1989a, 1989b) modell över psykologiskt välbefinnande. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex personalvetare genomfördes.

Kan det första intrycket på en webbsida för elektronisk handel påverka tilliten till företaget? Om ja, vilka faktorer är då avgörande? Hur viktig är egentligen den grafiska utformningen och användbarheten, för tilliten, i det första intrycket? För att utröna detta utfördes en Design Walkthrough med nio personer, med varierande erfarenhet av handel via Internet. Sammanlagt valdes nio webbsidor ut från tre populära e-handelsbranscher: Kläder, Elektronik och Böcker. Personerna som ingick i studien delades in i tre grupper som tittade på en bransch vardera. Ett antal frågor ställdes under tiden som gällde det första intrycket och faktorer som kan påverka tilliten till sidan.

En aktuell fråga inom all form av företagande har alltid varit huruvida företagare bör förhålla sig till att ingå i relationer med kunden. Bör företag hålla en kort transaktionsorienterad relation till kunden eller bör företag faktiskt se i ett längre perspektiv och därmed också ha ett mer relationsinriktat fokus? Frågan tycks bero på vilken bransch som diskuteras även om stora delar av företagsvärlden dragits allt mer mot en relationsorienterat syn under senare tid. En bransch i vilken kundrelationens längd tycks vara en avgörande faktor för framgång är reklambranschen, vilken vi därför valt att undersöka i denna studie. Det har historiskt sett bedrivits en mycket forskning om vad kunden värderar och anser vara viktigt ur olika perspektiv, inte minst i relationen till tjänsteleverantören.

Denna studie fokuserar på företagsstorleks inverkan på sambandet mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och Corporate Financial Performance (CFP). Huvudsyftet är att mäta om effekten av CSR på CFP skiljer sig mellan små och stora företag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Perioden som studeras är åren 2006-2009 samt år 2011. För att utröna om företagsstorlek har inverkan på sambandet tillämpas modererande regressionsanalys som går ut på att fastställa huruvida någon interaktionseffekt förekommer eller ej. Vi kontrollerar även för variablerna bransch och tid.

Reklambranschen är ett typiskt exempel på en bransch där kundrelationer ofta är långvariga och personliga. Att skapa strategier och metoder för hur dessa relationer ska vårdas kan vara avgörande för en reklambyrås överlevnad. Syftet med denna uppsats är att utifrån kvalitativa intervjuer och teori undersöka vilka strategier och metoder som reklambyråer använder för att vårda sina kundrelationer. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem personer som arbetar på olika reklambyråer. De personer som intervjuats är väl insatta i respektive byrås kundstrategier. Resultatet av intervjuerna presenteras och diskuteras i förhållande till utvald teori. De slutsatser författaren drar utifrån teori och resultat är att samtliga av de tillfrågade byråerna verkar arbeta med liknande metoder för att skapa god kundvård. Man individanpassar kundvården efter vem kunden är och vad den behöver. Överlag var kundens lönsamhet en påverkande faktor för hur viktig kunden är för byrån.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch.

Problem: Ett flertal faktorer har lett till att strategiska allianser har blivit ett vanligt sätt för företag att anskaffa de resurser som företaget saknar för att lönsamt kunna bedriva sin verksamhet. Den diskussion som förs på området belyser tydligt alla de fördelar som existerar och kan erhållas genom att ingå strategiska allianser med andra företag. Dock säger statistiken att väldigt många strategiska allianser inte uppfyller sitt syfte och att det är vanligt att de upplöses redan ett par år efter bildandet. Anledningarna till varför så många strategiska allianser får problem kan inte tillskrivas en ensam faktor utan måste ses ur ett bredare perspektiv. I uppsatsen analyseras vad som krävs för att strategiska allianser ska lyckas utifrån de förutsättningar som kultur, ledning, kunskap och organisatoriskinlärning ställer upp.

Få handlare har tagit initiativ till implementeringen av mobilbetalning, trots att handeln spelar en avgörande roll i utvecklingen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som driver implementeringen av mobilbetalning inom handeln. För att uppnå syftet gjordes en fallstudie bestående av intervjuer med handlare som implementerat den mobila betaltjänsten SEQR samt en insamling av bransch- och samhällsorienterad information. Resultatet visade att de starkaste drivkrafterna för implementeringen av mobilbetalning är minskade kostnader, liten finansiell risk, optimistisk framtidstro samt en önskan om ett alternativt elektroniskt betalmedel. Dessutom fungerade ytterligare faktorer som drivkrafter, exempelvis förbättrad image, beroende på företagets typ av verksamhet och tekniska profil.