Syfte: Skolverket ? KK-stiftelsen - Myndigheten för skolutveckling etc., har genomfört flera undersökningar och rapporter de senaste tvÄ senaste decennierna om datorer och IT. Dessa Àr givetvis vÀrdefulla för skolutveckling i allmÀnhet och för den enskilde inom skolomrÄdet för reflektion över sin egen praxis. Syftet med min undersökning har ett praktiskt intresse. Jag vill fÄnga in ungdomars uppfattningar om datorkunskap/ IT i perspektivet, dÄ ? nu - sedan.

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning 90p Rosenquist, Nina (2008). ÖvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Abstract Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att ge en bild av övergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger pĂ„ tvĂ„ grundskolan samt rektorn och lĂ€rare pĂ„ gymnasieskola. Resultatet av studien visar pĂ„ att det Ă€r den enskilda skolans normer och traditioner som pĂ„verkar övergĂ„ngen för elever i behov av sĂ€rskilt stöd.

Vi har genomfört en empirisk kvalitativ studie. Syftet med undersökningen var att identifiera Reggio Emilia filosofin i ett grundskolesammanhang. Vi genomförde intervjuer med fem lÀrare för att försöka skapa oss en bild av hur de tolkar och anvÀnder filosofin i sitt arbete. Vi kom fram till att det fanns vissa gemensamma nÀmnare framförallt i synen pÄ kunskap, förhÄllningssÀttet till eleverna, instÀllningen till den synliga miljön, organisationen och vilka arbetssÀtt som premieras..

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogiska programmet Höstterminen 2010 Abstrakt Ghannad, Charlotte (2010). Att vÀxa upp med ett syskon som har diagnosen autism. En kvalitativ studie om syskonens tillvaro i familjer dÀr ett barn har diagnosen autism[Growing up with a Sibling that has the Autism Diagnose. A Qualitative Study about the Siblings Conditions in Families where one Child got the Autism Diagnose]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Alla syskonrelationer har sina upp- och nedgÄngar och syskonen pÄverkar ömsesidigt varandras tillvaro.

Sammanfattning: Undersökningen innehÄller svar frÄn tre rektorer och tre specialpedagoger som arbetar inom grundskolan i samma kommun. Jag har med hjÀlp av intervjuer undersökt deras synsÀtt i att anvÀnda ÄtgÀrdsprogrammen i ett skolutvecklingsperspektiv. Genom detta arbete vill jag kunna bidra med kunskap om ÄtgÀrdsprogrammens anvÀndning i dagslÀget och hur de kan anvÀndas och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet pÄ skolorna. ProblemomrÄde: Bakgrunden till valt Àmne Àr genom lÀsta studier som sÀger att det krÀvs kompletterande studier om hur ÄtgÀrdsprogrammen anvÀnds och fungerar i praktiken. Min upplevelse efter mÄnga Ärs arbete i grundskolan Àr hur vanligt det Àr att förklara elevernas svÄrigheter som brister och egenskaper hos individen.

Thimgren, Pia (2008) Handledningens betydelse för lÀrarrollen LÀrares upplevelse av hur handledningen gör skillnad för eleverna (Guidance as a tool for the teacher profession Teachers? experience of how the guidance makes sense for the pupils) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi pratar om handledning i skolan men vem Àr den egentligen bra för? Mitt syfte i detta arbete Àr att studera om lÀrare upplever att handledningen de fÄtt ta del av har betydelse för hur de bemöter eleverna i klassrummet. Mitt underliggande syfte Àr att studera om handledning kan vara en möjlighet för kompetensutveckling och personlig utveckling vilket kan bidra till utveckling för verksamheten. Arbetet utgÄr frÄn ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ forskningsmetod och gjort tio ostrukturerade intervjuer med lÀrare i skolan.

Denna studie inriktar sig pÄ specialpedagogens handledningsuppdrag och hur detta kan an-vÀndas i den pedagogiska verksamhetens utvecklingsarbete. Studiens syfte Àr att med fokus pÄ förskolan belysa handledningens anvÀndningsomrÄden samt att identifiera förskolechefers syn pÄ specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner och verktyg i förskolutvecklingen.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning som utförts inom omrÄdet specialpedagogen som handledare samt handledning som kompetensutveckling. LikasÄ presenteras forskning inom kunskapsomrÄdena skolutveckling och ledarskap. De teoretiska perspektiven pÄ studien gÄr att finna i socialkonstruktivismen samt det sociokulturella perspektivet som betonar kunskap som socialt konstruerad samt sprÄket som ett centralt medel för kunskapande. DÀrtill förklarar ett systemteoretiskt perspektiv hur förÀndring av individen i ett system stÄr i relation till och pÄverkar andra individer och andra system.Förskolechefers syn pÄ handledning och dess anvÀndningsomrÄden samlades in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer av fem förskolechefer frÄn olika geografiska omrÄden.

Att undersöka möjligheterna att Ästadkomma elevdemokratisering genom ett elevrÄd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans vÀrdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rÀttigheter att bli hörda, att organisera sig och att pÄverka sin vardag. Det Äligger lÀraren att och föra över demokratiska vÀrderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. ElevrÄdet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsÄr. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgÄngspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan.

Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). SprÄkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa betydelsen av förÀldrarnas kunskaper i svenska sprÄket för samverkan med skolan och barnens lÀrande i till exempel matematik. Undersökningsmetoderna Àr bÄde kvantitativa och kvalitativa. Dessa bestÄr av enkÀter till förÀldrar med annat modersmÄl Àn svenska och intervjuer med tvÄ lÀrare och tio SFI ? pedagoger.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka tankar som finns angÄende helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att fÄ reda pÄ detta intervjuades tvÄ rektorer och Ätta lÀrare som fick ge sin syn pÄ den kommande reformen. De tillhörde tvÄ olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv instÀllning till reformen men att det yrkesförberedande programmet Àr mer positivt instÀllda Àn det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

Syftet med följande fallstudie Àr att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lÀrare upplever i det förÀndrade arbetssÀtt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förÀndringsprocesser som sker pÄ individ- och gruppnivÄ, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjÀlp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstÄ vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar pÄ att bÄde organisationsstrukturen och organisationskulturen pÄverkar förÀndringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör Àven en del av de hinder och möjligheter lÀrarna upplever..

Studiens övergripande syfte Àr att bidra med kunskap om vilka förutsÀttningar som behövs för att lÀrare som ingÄr i gemenskaper skall uppleva att reflektion sker pÄ ett meningsfullt sÀtt. Eftersom lÀrares kompetensutveckling idag, skall utgÄ frÄn egna erfarenheter och initieras nerifrÄn av praktikerna, kan studien pÄ lÀngre sikt ocksÄ bidra med att synliggöra framkomliga vÀgar för lÀrares kompetensutveckling, som ett led i skolutveckling och dessutom som ett led i att utveckla lÀraryrket till en profession.Studien ingick i ett aktionsforskningsprojekt dÀr lÀrarna sjÀlva bestÀmde fokus, i syfte att utveckla sin egen praktik. Aktionen bestod av fyra faser pÄ en grundskola. Hela aktionen pÄgick i ett och ett halvt Är. Fas 4, studien, pÄgick under ett lÀsÄr.

Nilsson, J Skolan som arena för förebyggande och frÀmjande insatser. En kvalitativ intervjustudie om tvÄ Malmöskolors tillÀmpning av skolbaserade metoder. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhÀlsovetenskap och omvÄrdnad, 2007. Senare Ärs forskning framhÀver skolans roll som arena för förebyggande arbete. Idag Àr det dock fÄ skolor som pÄ ett systematiskt sÀtt tillÀmpar effektiva program för ungas sociala, emotionella och akademiska inlÀrning.

SammanfattningI denna studie har FRAM-samarbetet stÄtt i fokus. FRAM Àr ett interkommunalt skolutvecklingssamarbete som har pÄgÄtt i nÄgra kommuner i en av storstadsregionerna . Syftet har varit att genom intervjuundersökningar belysa hur FRAM bidragit till kvalitetsförbÀttring och skolutveckling i de utvÀrderade skolorna. UtgÄngspunkten för denna studie har varit att undersöka i vilken grad tvÄ aktörer i ledningsnivÄ, nÀmligen förvaltningschefer och rektorer, har uppfattat FRAM?s bidrag och pÄ vilket sÀtt de anser att den lett till kvalitetsförbÀttring.Studien Àr en kvalitativ forskningsstudie dÀr förvaltningschefer och rektorer har blivit intervjuade med utgÄngspunkt frÄn ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.

Sammanfattning Victoria Laurin (2015), Skolforskning för alla?- Vem söker vad och hur, School research for all?- Who are looking for what and how, Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola. Bakgrund: En undran om varför vi inom skolans vÀrld verkar lÀgga tid pÄ att stÀndigt uppfinna hjulet igen föranledde en nyfiken frÄga om vem som söker, sprider och omsÀtter forskning inom verksamheten. Vem har ansvaret formulerat i sitt yrkesuppdrag? Hur ser det ut angÄende ansvar, sökande, kommunikation och praktiskt anvÀndande av forskning ute i verksamheterna? Som student vid specialpedagogprogrammet har jag skaffat mig förtrogenhet med att söka, tolka och omvandla forskning genom förÀndringsarbete. Hur ser verkligheten ut som möter mig som fÀrdig specialpedagog? Syfte och frÄgestÀllning: Syftet Àr att, genom en mindre undersökning, söka svar pÄ frÄgorna om hur forskning bevakas, söks, kommuniceras och anvÀnds inom skolan samt vem som ansvarar för detta.