Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad 2008-2009 kring deras syn pÄ fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar Àr kategoriserade efter syn pÄ fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idag pÄ deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn pÄ arbetsvillkoren för fritidspedagoger..

BAKGRUND: Forskning tyder pÄ att arbetslaget Àr av mycket stor vikt för skolutveckling. Arbetslaget har möjlighet att utforma arbetet och att lÀra av varandra genom samtal och diskussion, men detta sker inte alltid i en ideal utstrÀckning. Det finns mÄnga teorier och forskning kring hur arbetslaget ska nÄ utveckling. Det kan dock finnas ofördelaktiga förutsÀttningar, bÄde praktiska och sociala.SYFTE: Syftet Àr att undersöka hur pedagoger upplever att och pedagogisk diskussion, bÄde inom och utanför avsatt tid för möten, anvÀnds som redskap för att utveckla förskolans pedagogik och verksamhet.METOD: Vi har anvÀnt kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsredskap, eftersom undersökningen handlar om pedagogernas uppfattningar och livsvÀrld. Sex pedagoger intervjuades frÄn olika förskolor.RESULTAT: Alla pedagoger i undersökningen upplever att den pedagogiska diskussionen Àr av stor vikt.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats pÄ lokal nivÄ frÄn Är 1931 fram till och med lÀroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig pÄ den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgÄngspunkterna har i huvudsak hÀmtats frÄn Tomas Englunds avhandling SamhÀllsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen stÀlls frÄgor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, sÄsom den ter sig i Orsa skoltidning, stÀmmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska ÄtgÀrder och konsekvenser reformerna fÄtt pÄ den lokala nivÄn. Resultatet visar pÄ en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men ocksÄ motstÄnd och lokal sjÀlvkÀnsla.

Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter fĂ€rgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestĂ„ i datorĂ€mnet sjĂ€lvt eller i samarbetande undervisning med andra Ă€mnen. ÄmnesomrĂ„det Ă€r en överblick pĂ„ hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorĂ€mnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kĂ€rnĂ€mnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhĂ€llskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hĂ€lsa) för inflytande pĂ„ varandra, och vad kĂ€rnĂ€mnes- respektive datorĂ€mneslĂ€rare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser Ă€ven utvecklingstrender utifrĂ„n gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning Ă€r en kvalitativ studie bestĂ„ende av intervjusammanstĂ€llning och litteraturstudie.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur lÀrare resonerar kring vad som pÄverkar elevers och lÀrares motivation och om det finns nÄgra likheter mellan det som lÀrarna uttrycker betydelsefullt pÄ elevnivÄ och lÀrarnivÄ. Arbetet försöker ocksÄ söka svar pÄ vad lÀrarna uttrycker att skolledare har för betydelse i sammanhanget och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt ledaren har betydelse.Teori: Arbetet handlar om forskning med anknytning till begreppen motivation, lÀrande, ledarskap och skolutveckling. Olika ledarskapsteorier lyfts fram med fokus pÄ kollegialt lÀrande och distribuerat ledarskap. Uppsatsen skriven ur ett school-improvement perspektiv. Metod: Studien Àr en ett kvalitativt arbete och bygger pÄ fem halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt 20 lÀrare pÄ olika enheter.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Holmer, Maria. Hugosson, Anette. & Waern, Ulrika. (2005). Pedagogers uppfattning om blyga och utagerande elever.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Under mina elva Är som lÀrare, pÄ ett sÀrskilt ungdomshem, har jag funderat över hur verksamheten bedrivs, leds och hur en utvecklande skolmiljö kan skapas för lÀrare och elever. Studiens syfte Àr att undersöka hur skolledare, lÀrare och elever pÄ ett sÀrskilt ungdomshem ser pÄ den nuvarande och framtida utvecklingen av skolverksamheten. Jag vill Àven belysa de svagheter respektive styrkor, som skolledare, lÀrare och elever upplever inom skolverksamheten samt vilken roll specialpedagog och speciallÀrare kan ha inom verksamheten. Studien Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats som innebÀr att jag vill tolka och försöka sÀtta mig in i elever, lÀrare och skolledares upplevelser. Metoden som anvÀnds Àr semistrukturerade intervjuer med tre elever, tvÄ lÀrare och en skolledare som alla Àr verksamma inom skolverksamheten som bedrivs av Statens institutions styrelse, SiS.  För att tolka det empiriska materialet har Antonovskys tre framgÄngsfaktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, inom KASAM anvÀnts.

Syftet med denna studie Àr att bidra till skolutveckling genom att prova, beskriva och diskutera hur man med hjÀlp av lÀrstilsmetodik kan undervisa vuxna andrasprÄksinlÀrare i svenska som andrasprÄk. Resultatet stÀmmer överens med tidigare forskning, lÀrstilsmetodiken bidrar till mÄluppfyllelse i denna grupp med vuxna andrasprÄksinlÀrare. Jag hoppas att studien utgör ett bidrag till andrasprÄksundervisningen och ökar lÀsarens kunskap om inlÀrningsstilar..

VÄrt syfte med examensarbetet Àr att belysa hur specialpedagogtjÀnster Àr utformade genom att undersöka hur platsannonser Àr skrivna. Vidare vill vi beskriva hur rektorer resonerar nÀr de annonserar om specialpedagogtjÀnster. VÄra frÄgestÀllningar som vi vill ha svar pÄ Àr: Vilka kriterier utgÄr rektorn ifrÄn dÄ de ska rekrytera specialpedagoger?Vilka av dessa uppdrag finns med i annonseringen av specialpedagogtjÀnster?· Ledarskap· Skolutveckling· Handledning· KartlÀggning· UndervisningValet av vÄr teoretiska utgÄngspunkt vilar pÄ systemteorin som inspirerat oss och som belyser förvÀntningar samt beskrivningar rektorerna har pÄ specialpedagogens uppdrag dÄ de annonserar om specialpedagogtjÀnster. Vi har Àven inspirerats av den fenomenografiska ansatsen, som beskriver variationer i rektorers uppfattningar av specialpedagogrollen.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur specialpedagoger och en tjÀnsteman beskriver att deras uppdrag organiseras pÄ de undersökta skolorna med sÀrskilt fokus pÄ skolutveckling. Följande frÄgestÀllningar utgjorde ett stöd för att uppnÄ studiens syfte.? Hur beskriver specialpedagoger och en tjÀnsteman det specialpedagogiska uppdraget och kompetensen i den utvalda kommunen?? Hur beskriver specialpedagoger och en tjÀnsteman den specialpedagogiska skolutvecklingen pÄ de berörda skolorna? ? Vilka möjligheter/hinder uppfattar specialpedagoger och en tjÀnsteman att det finns för att förverkliga det skolutvecklande uppdraget?Teori: UtgÄngspunkten för studien var det specialpedagogiska uppdraget, sett ur en systemteoretisk ansats med tyngdpunkt i Bergs teori om frirummet. Viktiga begrepp för studien inom den systemteoretiska ansatsen var relation, makt, mandat och legitimitet.Metod: Studiens metod byggde pÄ en fenomenologisk ansats med kvalitativa forskningsintervjuer som undersökningsmetod.Resultat: Studiens resultat visar att bland de specialpedagoger och den tjÀnsteman som varit representerade i studien beskrivs organisationen av specialpedagogens uppdrag utifrÄn vilket mandat och vilken legitimitet specialpedagogen erhÄller och erövrar. De specialpedagoger i studien som erhÄller ett tydligt mandat av rektor, har ett bÀttre utgÄngslÀge angÄende erövrande av legitimitet bland arbetslagen och har dÀrmed större möjlighet att utföra uppgifter enligt specialpedagogens examensförordning.

Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka rektorers syn pÄ pedagogiskt ledarskap i grundskolan och fÄ kunskap om hur rektorerna tillÀmpar detta i praktiken. Syftet var ocksÄ att fÄ kunskaper om rektorers uppfattningar om vad det innebÀr att vara pedagogisk ledare och deras möjligheter att utöva det.Teori: I den teoretiska bakgrunden presenteras de mest vÀsentliga statliga och kommunala kraven pÄ rektorsuppdraget. Vidare presenteras, utifrÄn tidigare forskning, tre huvudbegrepp; svensk ledarskapstradition, teorier om skolledarskap och pedagogiskt ledarskap. Genom en litteraturgenomgÄng inom skolomrÄdet har nÄgra teoretiska utgÄngspunkter angÄende ledarskap och definitionen av pedagogiskt ledarskap belysts. Metod: Det empiriska materialet Àr baserat pÄ intervjuer.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2009 Abstrakt Malmgren, Therese (2009) Handledning som arbetsverktyg för pedagoger. ( Guidance as a functional tool for educators) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med denna studie var att försöka ta reda pÄ hur pedagoger ville att handledning skulle vara utformad och vad den skulle kunna innehÄlla, för att kunna anvÀndas som ett regelbundet arbetsverktyg. Dessutom syftade den till att försöka ta reda pÄ vad, om nÄgot, som behövde förÀndras pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ för att vara sÄ meningsfull som möjligt. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer med sju personer, med semistrukturerade intervjufrÄgor. Av dessa sju var fyra stycken 1-7 lÀrare, tvÄ stycken 4-9 lÀrare samt en förskollÀrare. Resultatet visade att flera av intervjupersonerna ansÄg att det var viktigt att kunna se sina fördelar och nackdelar, styrkor och svagheter, i ett handledningssamtal.

Undersökningen Àr fokuserad pÄ en skolutvecklingsprocess benÀmnd Kunskapsstaden i en mellanstor kommun. Konceptets Kunskapsstaden politiska visioner och mÄlsÀttningar antogs för familjeförvaltningen Är 2003. Inriktningen pÄ konceptet Àr strÀvan att skapa en ny samverkande utbildningsorganisation för att frÀmja individorienterad mentorsledd undervisning och samverkan. MÄlsÀttningen Àr att ge elever och studerande en möjlighet till studier i en flexibel lÀrmiljö. I min undersökning beskrivs utvecklingsprocessen och vad och hur skolledare och pedagoger har uppfattat och förstÄtt konceptets intentioner och mÄlsÀttningar. En indikation pÄ förstÄelsegraden hos ledarna och personalen avgörs av de kartlagda pÄbörjade handlingarna i utvecklingsprocessen.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Abstrakt Ingeborg Balhuizen. (2007). Vuxna med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Strategi-er ? hinder och möjligheter.