Syfte: att undersöka hur talet om modersmÄlslÀraruppdraget framtrÀder bland fyra olika yrkeskategorier pÄ grundskolans verksamhetsnivÄ. Teori: Undersökningen utgÄr frÄn Laclau & Mouffes diskursteoretiska modell, förklarad genom Winther-Jorgensen & Philips (2000).Teoretiska begrepp centrala för undersökningen, sÄsom annanhet och kosmopolitism har hÀmtats frÄn Todd (2008, 2010), medan Elmeroths (2008) diskussion om etnisk maktordning och monokulturell norm har varit ett sÀtt att förklara betingelserna kring den svenska undervisningskontexten. Bauman (2013) har fÄtt bistÄ undersökningen med en diskussion kring mÄngkulturellt samhÀlle, skillnad och universalitet. Metod: Undersökningen omfattar utsagor frÄn fyra olika yrkeskategorier verksamma i skolan, tvÄ modersmÄlslÀrare, tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och tvÄ rektorer. Samtalsmaterialet har utgÄtt frÄn frÄgeomrÄdet: modersmÄlslÀrarens uppdrag i skolan.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i Ă€mnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya lĂ€roplanen för gymnasiet, kan endast sĂ„ kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnĂ„ studiens syfte anvĂ€nds en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

Under lÀsÄret 2007/2008 deltog 13 lÀrare frÄn olika skolor i PiteÄ kommun i ett lokalt utvecklingsarbete som pÄgÄr under en femÄrsperiod. Projektets syfte Àr att förnya lÀrmiljön, lÀrarens gemensamma lÀrande och skapa tillgÄng till modern teknik i det egna arbetet sÄvÀl som i klassrummet. Detta utvecklingsarbete Àr ocksÄ en del av den process som Barn- och utbildningsförvaltningen befinner sig i gÀllande centralisering av IT- miljön. Deltagarna har fÄtt pedagogisk handledning kring det praktiska arbetet i klassrummet, samtal och reflektion i kollegiesamtalen. Syftet med denna studie Àr att beskriva och skapa förstÄelse för de sÀtt lÀrandets innehÄll och form pÄverkas vid digitaliseringen av klassrummet.

Abstract Moerkerken, Anneke (2006) Klassrumsmanagement, Fördröjd uppmÀrksamhet med hjÀlp av trafikljusmodellen Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med följande arbete Àr att bidra med en utökad insikt om begreppet klassrumsmanagement och dess begreppsstrukturer samt att undersöka anvÀndandet av trafikljusmodellen med betoning pÄ det specialpedagogiska omrÄdet. Klassrumsmanagement berör hanteringen av mÄl och innehÄll samt genomförande av lektioner i ett socialt organiserat sammanhang i klassrumsmiljöer. Man kan med hjÀlp av dess teorier arbeta med de organisatoriska, sociala, didaktiska och pedagogiska fÀrdigheter som behövs för att pÄ ett bra sÀtt kommunicera med eleverna. Detta för att skapa förutsÀttningar för ett klassrumsklimat i vilket att lÀra ut och att lÀra in sker sÄ effektivt, positivt och innehÄllsrikt som möjligt. Vid trafikljusmodellen anvÀnder man sig av olika signaler för nÀr eleverna kan rÄdfrÄga pedagogen eller sina klasskompisar medan de arbetar sjÀlvstÀndigt med sina uppgifter. En enkÀt angÄende anvÀndandet av trafikljusmodellen var överlag positiv. BÄde pedagoger och elever upplevde att fördelningen av den tid pedagogerna förlade pÄ eleverna blev mera rÀttvis och att eleverna kunde koncentrera sig bÀttre pÄ uppgifterna.

SAMMANFATTNING: MÄnsson, Paula & Jönsson, Lars-Gunnar (2011). NÄgra rektorers syn pÄ specialpedagoguppdraget ? Vad förvÀntar sig rektorer i grundskolan av specialpedagoger? Some head masters views on special education mandate ? What do head masters in primary and secondary schools expect from special educators? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I detta forskningsarbete vill vi undersöka hur vÀl specialpedagogprogrammets examensordning överensstÀmmer med de förvÀntningar som finns pÄ vÄr kommande yrkesprofession bland rektorer ute pÄ skolorna. Vi vill belysa detta frÄn rektorers synvinkel eftersom det Àr de som anstÀller oss blivande specialpedagoger. Detta gör vi genom att tillfrÄga 50 slumpvis utvalda rektorer i Sverige. Det Àr vÄra tolkningar av de 25 inkomna svaren som ger oss en bild av hur rektorer ser pÄ specialpedagogisk verksamhet. Vi sÀnde ut en onlineenkÀt dÀr rektorerna svarade pÄ frÄgor om verksamheten, verksamhetens syn pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd samt specialpedagogiska insatser. FrÄgeomrÄden som vi anser ringar in vÄrt problemomrÄde pÄ ett relevant sÀtt. Undersökningen visade att rektorerna anser att den specialpedagogiska verksamheten Àr viktig men dÄ budgeten Àr för snÀv blir denna verksamhet lidande.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att beskriva studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares upplevelser av samarbetet dem emellan samt i vilken utstrÀckning samarbetsmöjligheterna pÄverkades av en strukturell omorganisation. En kort beskrivning ges av utvecklingen av den kommunala grundskolan samt studie- och yrkesvÀgledar- och lÀraryrkets förÀndring. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer frÄn tvÄ studie- och yrkesvÀgledare verksamma före F-9 reformen, tvÄ studie- och yrkesvÀgledare verksamma i dag och tvÄ lÀrare som arbetat inom grundskolan bÄde före och efter F-9 reformen. Resultaten visade att samarbetsmöjligheterna och strukturen pÄ skolor idag skiljer sig frÄn tiden före F-9 reformen. En förÀndring var att studie- och yrkesvÀgledares arbetsplatser inte lÀngre Àr pÄ en skola utan flera, vilket försvÄrar samarbetsmöjligheterna.

ABSTRAKT Wallin, Göran (2010). Forskning om lösningsinriktat arbete i skolan, En dokumentanalys av 9 vetenskapliga publikationer (Research on Solution-focused brief therapy in school, A docu-ment-analysis of 9 scientific publications). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Lösningsinriktat arbete, SFBT eng., har under det senaste decenniet anvÀnts som en mo-dell/metod i skolan. Modellen/metoden har anvÀnts bÄde i inlÀrningssituationen och för att frÀmja elevers socioemotionella utveckling. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken veten-skapligt granskad forskning som finns tillgÀnglig för lösningsinriktat arbete i skolan och vil-ken effekt metoden har i skolkontext.

Sandberg Elisabeth, Wallin Rebecca (2008). ??att dansa istĂ€llet för att brottas? Gymnasieelevers uppfattning om utvecklingssamtalet. (?Dancing Instead of Wrestling? Students Apprehension of the Development Dialogue) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3 LĂ€rarutbildningen Malmö Högskola.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Persson, Maria (2007). ArbetssÀtt i sÀrskolan, utifrÄn enskilda pedagogers och elevers perspektiv (methods and assistances for education in specialschool, based on some teachers and pupils perspectives). Abstract Undersökningen grundar sig pÄ litteraturstudier, en kvalitativ undersökning och intervjuer av halvstrukturerad karaktÀr. MÄlet för undersökningen har varit att undersöka vilka arbetssÀtt som nÄgra pedagoger anvÀnder sig av i deras arbete i sÀrskolan och vilken faktor/ vilka faktorer som bidrar till valet/ valen av arbetssÀtt. Med arbetssÀtt menas metoder och hjÀlpmedel som frÀmjar lÀrandet. Utöver en presentation av olika metoder och hjÀlpmedel som anvÀnds pÄ den undersökta grundsÀrskolan presenteras den intellektuella funktionsnedsÀttningens inverkan pÄ individen.

Andersson, Anna (2008) Vad kan grundskolan lÀra av sÀrskolan? Att arbeta med matematik med elever i grÄzonen. (What can compulsory school learn from the special school for pupils with learning difficulties? Teaching mathematics to children in the gray zone). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva hur man pÄ tvÄ olika sÀrskolor arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling för att kunna ha nytta av det för eleverna i grÄzonen i grundskolans tidiga skolÄr (F-6). Genom studiebesök och intervjuer med specialpedagoger i sÀrskola har jag tagit reda pÄ hur de arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling.

Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

MÄngfald Àr begrepp som anvÀnds ofta i den offentliga debatten. I lagstiftning och politiska mÄlsÀttningar finns inga direkta direktiv pÄ hur mÄngfald ska definieras och implementeras men det finns riktlinjer och visioner. Studien syftar till att förstÄ hur tre skolor i Malmö, genom hur rektorer som ledande aktörer förstÄr och implementerar mÄngfald i sin verksamhet i relation till lagstiftning och politiska visioner, detta undersöks dÄ skolor bl.a. har en viktig roll i att förmedla och diskutera vÀrden och förhÄllningssÀtt till andra. För att erhÄlla kommunala och statliga insatser och perspektiv om mÄngfaldsarbete pÄ skolor deltar Àven chefen för Resurscentrum för mÄngfaldens skola samt ansvarig pÄ Myndigheten för skolutveckling i Malmö i studien.

Sammanfattning Hansen, Gabrielle & Jomaa, Sarah. (2008). JÀmstÀlldhet i lÀroböcker. En granskning av text och bild i lÀroböcker för gymnasieskolan. (The gender equality in textbooks.

Specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom anpassad grundskola beskrivs som komplex och varierade beroende p? lokala organisatoriska f?ruts?ttningar. Rollen pr?glas av en balans mellan individuellt st?d till elever och skol?vergripande arbete, vilket inkluderar samarbete med andra yrkesgrupper och bidrag till skolutveckling. Arbetsuppgifterna och yrkesrollen ofta otydligt definierade, vilket kan p?verka yrkesut?varnas uppfattning om sitt uppdrag och deras m?jligheter att bidra till en inkluderande skolmilj?. Syfte: Att unders?ka hur specialpedagoger uppfattar sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter samt bidra till f?rst?elsen av deras funktion i anpassad grundskola. Teori: Systemteori anv?nds f?r att analysera hur specialpedagogens arbete p?verkar skolsystemet p? individ-, grupp- och organisationsniv?. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med sju specialpedagoger i en st?rre svensk kommun med en fenomenografisk ansats. Resultat: Studien visar att specialpedagoger arbetar p? flera niv?er ? fr?n direkta insatser f?r elever till handledning av kollegor och strategiskt utvecklingsarbete.