Syfte: Studiens syfte Àr att belysa en kommunal skolverksamhets förÀndringsprocess med att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete frÄn kvalitetsredovisning till ett kontinuerligt förbÀttringsarbete. Genom att stÀlla ett enskilt fall i relation till kontextuella samband syftar studien Àven till att belysa det komplexa samspel som föreligger frÄn det att ett politiskt beslut fattats till att det blivit en institutionaliserad del av skolenheternas vardagsarbete.Teori: Lindensjö & Lundgrens teoretiska begreppsapparat och teoretiska perspektiv anvÀnds för att beskriva och analysera politisk styrning av reformen kring systematiskt kvalitetsarbete. Teorin om offentliga insatsers resultat identifierar Ätta faktorer som kan pÄverka. Dessa faktorer anvÀnds för att organisera studiens resultat. Sandberg & Targamas teori om hur man kan utveckla praktiska metoder för ledning genom förstÄelse utifrÄn ett tolkande perspektiv och Senges teori om generative learning utifrÄn behovet av att i en lÀrande organisation stÀndigt ifrÄgasÀtta sina mental models anvÀnds för att förstÄ förÀndringsprocessen och stÀlls i relation till Gadamers begrepp verkningshistoria.Metod: Det empiriska materialet hÀrrör frÄn sex kvalitativa intervjuer med tre rektorer och en intervju med utbildningsledare vid utbildningsförvaltning, samt frÄn textgranskning av kvalitetsredovisningar.

AbstractSeveral of researchers have reflected that the school ought to be developed to a learning organization. A method as proceed from such a perspective and should be able to match a local child- and educations administration is problembased school development. To investigate in which ways a child- and educations administration prosecute a problem based learning inside the organization a case study was used as research strategy. The question this report gives answer to is:In what/which way works a child- and educations administration in a rural district with a method to fulfil a problembased learning.To collect empiric data a canvassing inquiry was accomplished among the child- and educations administrations group of management. According to the research result it can declares that there are good conditions for the organization to prosecute problem based school development, but there is yet a great deal to do before itÂŽs can be said totally fulfilled.

Skolans vÀrdegrund Àr en viktig del av skolans arbete och kan inte ses som nÄgonting som Àr frikopplat frÄn bildningsuppdraget. VÀrdegrunden innefattar ett antal stÀndigt aktuella omrÄden ? demokrati, mÄngfald, tolerans, jÀmstÀlldhet för att nÀmna nÄgra. Vi har i denna uppsats valt att fokusera pÄ den demokratiska kompetensen, mÄngfald/etnicitet, jÀmstÀlldhet och tolerans. OmrÄden som aktualiserats eftersom Sverige har blivit allt mer mÄngkulturellt.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers kÀnslor kring matematik. En jÀmförelse mellan elever i skolÄr 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.

Jönsson, Annika & Thelin, Kristina (2007). Genom sprÄket sker lÀrandet (Literacy, key to learning). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vilken innebörd begreppet ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt hade för pedagoger i skolans senare del, och hur de konkret arbetade för att elevernas sprÄk ska utvecklas. Vi ville Àven se hur pedagogernas arbetssÀtt harmoniserade med gÀllande styrdokument. Dessutom ville vi undersöka vilken roll specialpedagogen hade i ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt. Vi genomförde tio halvstrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetade i skolans senare del.

Hindgren, Lisbeth (2008). ICDP, International Child Development Programme Ett verktyg för specialpedagogens proffessionella rollragande? ICDP, International Child Development Programme A tool for the special educational needs teacherŽs professional role? Examensarbete, Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syfte: Vad styr rolltagandet utifrÄn olika rollteoretiska perspektiv? Syftet med detta arbete Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, det förhÄllningssÀtt som anvÀnds inom ICDP/ vÀgledande samspel pÄverkar specialpedagogens rolltagande utifrÄn det specialpedagogiksa uppdraget i de olika arbetsomrÄdena individ, grupp och organisation.

Holmgren, Helena och Norrman, Jennie (2011). FörÀldrars upplevelser av att leva med barn med funktionsnedsÀttningar (Parents? experiences of living with children with disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola. Att bli förÀlder innebÀr för mÄnga en stor omtumlande upplevelse.

Chourbagi, Zouhaira. & Jönsson, Marie. (2006). LÀs- och skrivinlÀrning i grundskolan och sÀrskolan - Likheter och skillnader. (Reading and Writing Skills in the Primary and Special Schools, Simularities and Differences). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vÄrt arbete Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfta fram metoder för lÀs- och skrivundervisning som anvÀnds i grundskolans första Ärskurser samt i sÀrskolan.

I dagens medielandskap lever mÄnga mÀnniskor en stor del av sitt liv genom digitala medier, nÄgot som Àven pÄverkar skolvÀrlden. Denna studie undersöker den digitala utvecklingen i relation till lÀrarrollen och svenskÀmnet. Det empiriska materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar med medie- och informationskunnighet (MIK) inom svenskundervisning och skolutveckling samt en kompletterande intervju med Statens medierÄd. Syftet med studien Àr att genom svensklÀrarnas upplevelse av att arbeta med MIK försöka förstÄ den digitala utvecklingens betydelse i relation till svenskÀmnet. Min hypotes Àr att dagens lÀrare behöver öka sin medie- och informationskunnighet för att kunna möta elevernas behov och kunna utföra sitt allt mer komplexa demokratiuppdrag.

 The purpose of this thesis is to study the education of newly arrived 16-20 year old immigrants and how their education in the towns of SödertÀlje and Malmö matches up with national inquiry into the subject.The research questions in this thesis are as follow: What type of documents shape the work with newly arrived students? What's the preferred development surrounding the education of the newly arrived students nationally? What does the latest study, which is a proposed reform of the Gymnasium system, say about the education of newly arrived students?How does the local work connect with proposals of national investigations? Do the cities take responsibility for evaluating the education of newly arrived students? From arriving to graduating, what does the road to graduation look like for a newly arrived student? What is the curriculum of a newly arrived student?The methods used here are studies of investigations made primarily by Skolverket (The National Agency for Education) and Myndigheten för skolutveckling (The Agency for Development of Education), studies of local documents such as annual reports of quality and promotional material for programs at local Gymnasiums (High Schools), and interviews with local persons in charge of shaping the work with newly arrived immigrants.This thesis has not used theory as a foundation for structuring the analysis, but postmodern theory and the use of three dimensional power inspired the thesis.The conclusions made focuses on the future of the education for these teenagers at large and makes connections between the national investigations and the local work with immigration education.In order for these teenagers to be allowed to join the Swedish national Gymnasium, they need to learn Swedish, and integration seems to be an important part of learning Swedish quickly. .

Fakulteten för lÀrande och samhÀlle Institutionen för skolutveckling och ledarskap Therese Traneborn 2010 SÄngstunden i förskolan - pedagogers uppfattningar ur ett specialpedagogiskt perspektiv While singing in preschool - pedagogues views from a special educational perspective Sammanfattning Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar sÄngstunden i dagens förskoleverksamhet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att vÀlja ett kvantitativ metod, enkÀtundersökning, har jag valt att undersöka ÀmnesomrÄdet med sÄ liten pÄverkan som möjligt frÄn mina egna uppfattningar och vÀrderingar. Jag har haft en positivistisk ansats att spegla verkligheten genom att kvantifiera och bearbeta empirin med statistiska metoder. Resultatet visar att pedagoger i förskolan arbetar i en kvinnodominerande verksamhet med jÀmlik organisation dÀr arbetslagen beslutar om verksamheten ska genomföra sÄngstund eller inte pÄ sina avdelningar. 91 procent av de 43 pedagogerna uppger att de har sÄngstund varje vecka pÄ sin avdelning, 58 procent har det varje dag.

Denna C-uppsats handlar om SvD.se:s nyhetssajt. I en papperstidning Àr artikeln en sluten produkt vid publicering medan webbnyheten kan Àndras löpande. Vi har önskat undersöka huruvida en skönjbar rutin finns pÄ redaktionen och i vilken utstrÀckning Àndringar görs i en redan publicerad nyhet. Införs rÀttelser vid faktakorrigering och utnyttjas webbens möjligheter i nyhetsproduktionen?För att söka svar pÄ dessa frÄgor har tvÄ tolvtimmarsstudier genomförts pÄ SvD.se.

Nilsson, Leif & Mellberg, Stefan. (2009). Möjligheter och utmaningar att nĂ„ en utökad dialog med hjĂ€lp av molntjĂ€nster. (Opportunities and challenges for reaching an enhanced dialog using Cloud services.). SÄLIII:4B, SĂ€rskild LĂ€rarutbildning för lĂ€rare i yrkesĂ€mnen pĂ„ gymnasiet, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola.

Persson, Lotta (2007). LÀrarna och kunskapsbegreppet (Teachers and the concept of knowledge). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarexamen 60 poÀng heltid/distans, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka tankar det finns kring kunskapsbegreppet bland lÀrare i grundskolans senare del. Studien rör sig kring frÄgor om lÀrares syn pÄ kunskap och hur resonemangen förhÄller sig till lÀroplanens (Lpo94) kunskapsbegrepp i de fyra aspekterna fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet. Arbetet ger en översikt om lÀroplanens kunskapsbegrepp och tankarna bakom detsamma samt andra aspekter pÄ kunskap som Àr relevanta för studien. Med hjÀlp av en kvalitativ metod i form av en fallstudie med tvÄ gruppintervjuer i tvÄ olika lÀrlag ville jag se vilka tankar och aspekter lÀrare i grundskolans senare del har pÄ skolans kunskapsbegrepp. Resultatet av undersökningen pekar pÄ att lÀrarnas kunskapssyn har ungefÀr samma aspekter som lÀroplanen, men de anvÀnder inte terminologin i form av fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet.

Undersökningen behandlar demokratins framvÀxt i skolan samt lÀrarnas syn pÄ vad det innebÀr att arbeta pÄ ett demokratiskt sÀtt med elever. Syftet med undersökningen Àr att lyfta fram och följa lÀroplanernas utveckling och betydelse för skola och demokrati för att se om det finns nÄgot samband till demokratins utveckling i skolan. Vi har Àven lyft fram Deweys teorier i arbetet för att koppla till dagens skolutveckling. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av kvalitativ undersökning Vi har intervjuat Ätta pedagoger om hur de uppfattar demokratin i skolan. I undersökningen börjar vi med att presentera de olika lÀroplaners historia.